Amnesty Press i Almedalen: Heta potatisar diskuteras när ungdomsförbunden möts

De sju riksdagspartiernas ungdomsförbund möttes på onsdagen för att diskutera specifika frågor som Amnesty arbetar med under valrörelsen. Det rådde en generell oenighet till en början, men senare även koalitionsöverskridande samtycke för att slutligen sammanflätas i total enighet, dock med vissa restriktioner.

Frågor som togs upp gällde krav på Sveriges införande av tortyrbrottet i lagstadgan och bekämpandet av straffriheten i och med Romstadgan (som är grunden för ICC, internationella brottmålsdomstolen), men även ståndpunkter i ratificeringarna av tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ESK, och migrantarbetarkonventionen. Men det diskuterades även förslaget från Amnesty om en granskningskommission om varför så många anmälningar om våldtäkt läggs ned. Fredrik Kron, Amnestys kampanjchef, ledde samtalet.

Ska Sverige ratificera ESK-konventionens tilläggsprotokoll?

Alla företrädare för Alliansens ungdomsförbund är skeptiska till detta. Erik Bengtzboe, valledare för MUF, tycker inte att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet på grund av att den gör intrång på nationella områden och därför kommer att hämma den svenska självbestämmanderätten, gällande exempelvis arbetsrätten. Han anser dock att detta bör uppmärksammas på EU-nivå.

CUF:s vice ordförande Rickard Nordin var skeptisk till att låta ett FN-organ få bestämmanderätt. Han menade att det inte går att jämställa frågor som rör till exempel yttrandefrihet och en meningsfull fritid. En ratificering av tilläggsprotokollet skulle bli ett nollsummespel.

Sara Skyttedal, styrelseledamot för KDU, går helt på regeringens linje. Hon känner förtroende och stödjer deras beslut att inte ratificera tilläggsprotokollet till konventionen. Det liberala ungdomsförbundets ordförande, Adam Cwejman, anser inte heller att man ska ratificera detta. Han menar att alltför många länder skriver under konventioner och tilläggsprotokoll, utan att man lever upp till dem.

SSU:s ordförande, Jytte Guteland, är kluven vad gäller den här frågan, men understryker dock att frågor gällande mänskliga rättigheter ligger högst upp på deras agenda och fungerar som utgångspunkt i deras arbete.

Endast representanterna för Ung vänster och Grön ungdom anser att Sverige bör ratificera tilläggsprotokollet. Ali Esbati från Ung vänster, hänvisar till en motion som partiet lagt fram kring detta. Dock ställer han sig skeptisk till att juridifiera alltför mycket. Han ifrågasätter även de tidigare talarna som uttrycker oro för att arbetsrätten ska komma att påverkas, och hänvisar till instanser som redan finns idag, exempelvis EU-domstolen.

Han understryker också att det ligger en principiell tyngd i att acceptera tilläggsprotokollet, och att det är viktigt att understryka att ESK-rättigheterna, det vill säga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, tillsammans med medborgerliga och politiska rättigheter utgör de mänskliga rättigheterna. Maria Ferm, språkrör för Grön ungdom, anser också att Sverige bör skriva under tilläggsprotokollet. Även hon påpekar att det båda rättigheterna är lika viktiga och nödvändiga för varandra, därför bör man acceptera protokollet.

Varför har fortfarande inget lagförslag presenterats av regeringen kring implementerandet av tortyrbrottet och Romstadgan nästan tio år efter att frågan utretts?

Ali Esbati sade att Vänsterpartiet lagt fram en motion om detta, men tror att frågan fastnat på grund av antingen bristande politiskt intresse eller andra anledningar som förhalar processen. Detta skulle bland annat kunna vara USA:s ovilja att låta sina militärer ställas inför en internationell brottmålsdomstol, och att Sverige påverkas av detta. Adam Cwejman ställde sig kritisk till detta påstående och menade istället att det handlade om ett tjänstemannaproblem som förhalat processen.

Erik Bengtzboe menade att man inte behövde göra lagändringar då preskriptionstiden redan tagits bort och hoppades därför att det inte skulle finnas något behov för detta.

Jytte Guteland menade istället att tio år utan att ett lagförslag presenterats var oacceptabelt, och menade att det är jätteviktigt att länder i världen agerar i den här frågan.

Ska Sverige ratificera migrantarbetarkonventionen från 1990?

På den här frågan var tre av ungdomsförbunden överens, på en gränsöverskridande koalitionsnivå. Både Adam Cwejman och Maria Ferm var överens om att migrantarbetarkonventionen skulle ratificeras.

Ali Esbati var även han överens om detta, och hänvisade till en tidigare motion. Han pekar även på exemplet med de thailändska bärplockarna som tvingades ta lån för att få möjlighet till arbete och menar att det påminner om slavliknande förhållanden.

Varken Sara Skyttedal, Jytte Guteland eller Rickard Nordin hade tagit ställning i frågan. Sara Skyttedal hävdade att innehållet i konventionen redan finns och är emot fina etiketter på konventioner, som politiker ofta skryter med. Erik Bengtzboe anser inte att Sverige ska ratificera konventionen. Richard Nordin betonade att CUF i princip är för fri invandring och påminde om att för 100 år sedan utvandrade över en miljon människor från Sverige till USA.
- Ibland flyr människor av rädsla och ibland flyttar de för att söka en bättre framtid, sade han.

Granskningskommission om nedlagda våldtäktsanmälningar

I den här frågan var samtliga överens. Jytte Guteland menade att hon blev ”sjukt taggad” av att höra om detta förslag. Sara Skyttedal var också nöjd med idéen men var dock kritisk till polisens beteende och menade att ett systemfel i rättsprocessen var uppenbar och hänvisade till att hon som nämndeman upplevt ett fall då strafftiden rabatterades för att kvinnan anmälde övergreppet sent.

Adam Cwejman menade att en attitydsförändring behövdes i frågan, exempelvis undervisning i ämnet sex och relationer i grundskolan och mer fokus på frågan vid polishögskolan. Ali Esbati menar att man på ett bättre sätt måste ta vara på den tekniska bevisningen och att det måste ske en ändring i den sociala förståelsen, då många kvinnor inte anmäler på grund av rädsla att bli avvisade och därför inte vågar gå igenom en rättsprocess.

Maria Ferm berättade om Miljöpartiets förslag på en lagstiftning om att allt sex utan samtycke skulle vara brottsligt. Hon underströk att en sådan lagstiftning kanske inte skulle leda till fler fällande domar kom upp till ytan, däremot skulle det leda till ett bättre bemötande av brottsoffer. Richard Nordin pekade på att det handlar om både lagstiftning och attityder.

Text: Linn Nilsson
Foto: Marie Wenger**

Vem vill inte förbjuda tortyr?

Tortyr bör införas som ett brott i svensk lagstiftning: det var panelen rörande överens om på Amnestys seminarium ”Tvärstopp tortyr” som hölls i Almedalen på onsdagen. Men varför händer ingenting i riksdagen?

Som politiska motparter i panelsamtalet satt Carina Hägg från socialdemokraterna och folkpartisten Allan Widman, båda riksdagsledamöter. På bordet låg alltså frågan om att införa tortyrbrottet i svensk lag, en fråga som Amnesty har drivit i snart tio år. Den är också en av de frågor som organisationen har valt att lyfta fram inför valet.

Anna Dahlbäck, jurist och ordförande i svenska Amnestys ICC-grupp, inledde med en förklaring av organisationens ståndpunkt. Frågan är en del i Amnestys arbete mot straffrihet för brott mot de mänskliga rättigheterna. Enligt Anna Dahlbäck handlar det inte om något hypotetiskt dilemma, utan om ett verkligt problem. Även om själva brottet begås i ett annat land kan såväl offren som förövarna befinna sig i Sverige och till och med vara svenska medborgare. Barbro O'Connor, som är chef för Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö, har sett problemet i sin mest konkreta form :
- Det händer inte så sällan att offren träffar på sina torterare på gatan. Då är det svårt att genomföra en behandling.

Carina Hägg (mitten) vill gärna ha en svensk lagstiftning mot tortyr. Barbro O'Connor och Allan Widman också. Till vänster Anna Dahlbäck och moderatorn Maja Åberg, båda från Amnesty.

Idag kan den som gjort sig skyldig till tortyr på sin höjd dömas för synnerligen grov misshandel i Sverige. Två brott som det är viktigt att göra skillnad mellan, påpekade Anna Dahlbäck:
- Det får inte vara så att man kan välja ett land i Europa för att det landet råkar sakna en lag mot tortyr. Inte heller kan lösningen vara att skicka tillbaka de skyldiga till hemlandet, där de kanske själva riskerar att torteras.

Och deltagarna från riksdagen höll med. Carina Hägg har själv lagt flera motioner om att införa tortyrbrottet, nu senast en som hela den rödgröna alliansen ställde sig bakom. Därmed tycks socialdemokraterna ha ändrat kurs, eftersom de tidigare, med Anna Dahlbäcks ord, har sagt ”blankt nej”.

Allan Widman ville inte vara sämre:
- Jag tror inte att det här är en så enkel sak som en blockskiljande fråga, utan det finns en gemensam ambition att täppa till hålen i lagstiftningen.

Samtidigt pekade han på att frågan är komplex:
-Varje gång man kommer in på området internationella brott så uppstår en massa rättsliga kompetenskonflikter mellan länder. Detta innebär att man måste göra en väldigt grundlig utredning.

• Det finns inga juridiska hinder mot att införa tortyr som ett brott i svensk lag, bara politisk ovilja, sade Anna Dahlbäck.

Text: Marie Wenger
Bild: Linn Nilsson

Läs mer:

När ska tortyr bli ett brott i Sverige? (Amnesty Press 7 maj)

Svenska Amnestys ICC-grupp

Amnesty Press i Almedalen
Asyl i Norden - en fråga om yttre och inre gränser ( tisdag 6 juli)

Amnesty i Almedalen