Foto: Vladimir Gerdo/TASS/TT
När det nya coronaviruset ska bekämpas får de mänskliga rättigheterna stå tillbaka. Vissa inskränkningar är befogade, men var går gränsen? Medan pandemin sprider sig tar auktoritära regimer chansen att öka sin makt.
Foto: Estonian Presidency/Wikimedia
Auktoritära ledare har utnyttjat coronapandemin för att stärka sitt grepp. I undantagstillståndens Ungern och Polen har regeringarna infört åtgärder som nu får regeringskritiker att frukta både övervakning, höga böter och fängelsestraff, när de kritiserar makthavarna.
Foto: CDC/ Alissa Eckert, MS; Dan Higgins, MAM
För Amnesty har pandemin inneburit stora omställningar. Amnesty Press har pratat med fyra Amnestygrupper hur de har ställt om under våren.
Foto: Malmö Pride
Det nya coronaviruset har lett till inställda pridefestivaler över hela världen, men hbtqi-rörelsen svarar med nya digitala arrangemang. − Det viktigaste för oss har varit att hitta alternativ och inte ställa in, säger Vix Herjeryd, ordförande för Stockholm Pride.
Klockan 6.30 på morgonen den 16 maj slog polisen till i Asnières-sur-Seine, en förort i norra Paris, och grep den 84-årige Félicien Kabuga. Han beskrivs som finansiären av folkmordet i Rwanda och har varit på flykt sedan 1994. Krigsförbrytartribunalen för Rwanda väckte 1997 åtal mot honom för folkmord.
Foto: Wikimedia
Flera indiska journalister har gripits och anklagats för brott i samband med kritiska artiklar om hur myndigheterna hanterar coronakrisen.
Den franske forskaren Roland Marchal var en av Irans alla politiska fångar, men frigavs den 20 mars. För Amnesty Press berättar han om den svåra tiden i Evin-fängelset, där förhörsledarna försökte få honom att erkänna påhittade historier.
