Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh

Förföljelserna av den muslimska folkgruppen rohingya har pågått länge i Burma. På bilden tvingas en grupp flyktingar vända tillbaka efter att ha motats bort av bangladeshiska gränsvakter 2012. Foto: Anurup Titu/IPS

Många från den förföljda muslimska folkgruppen rohingya har återigen tvingats på flykt undan militären i den burmesiska delstaten Rakhine. Tusentals rohingyas har nu samlats vid gränsen mellan Burma (Myanmar) och Bangladesh, där de lider stor brist på både skydd och förnödenheter.

Burmesisk militär har inlett en offensiv i Rakhine, efter att flera burmesiska gränsvakter dödades i oktober. Det är en insats som tvingat många rohingyas att överge sina hem.

Den London-baserade organisationen Arakan Rohingya National Organisation, Arno, uppger att militären i samband med den senaste offensiven dödat fler än 500 människor, genomfört många våldtäkter och bränt ner mängder av byggnader och moskéer.

Många internationella organ och organisationer, som UNHCR, Amnesty och Human Rights Watch uttrycker stor oro för situationen. Organisationerna menar att den senaste offensiven i Rakhine är den värsta sedan hundratals människor dödades i samband med upplopp 2012.

Burmas regering och militär avvisar dock den kritik som kommer från både företrädare för rohingya och det internationella samfundet.

Samtidigt vill inte Burmas närmaste grannland Bangladesh ta emot fler rohingyas. Sedan 1977 uppges landets ha tagit emot närmare 300 000 papperslösa rohingyas. Myndigheterna i Bangladesh menar att det inte bara är landets ansvar att ta hand om flyktingarna.

Nyligen sade Abul Hossain, som är chef för Bangladeshs gränsmyndighet, i en intervju med nyhetsbyrån UNB, att landet inte kommer att tillåta att någon tar sig in i landet illegalt.

Trots att rohingyas levt i många generationer i Burma vägrar landets myndigheter att ge folkgruppen medborgarskap. Många i Burma, vars befolkningsmajoritet är buddister, menar att den muslimska minoriteten är illegala migranter från Bangladesh.

Nyligen uppgav Amnesty att många rohingyas tvingats gömma sig vid en flod som separerar Bangladesh och Burma, där de lider brist på både mat och sjukvård. Bangladeshs inrikesminister Asaduzzaman Khan uppger samtidigt att många rohingyas tagit sig över gränsen till landet via avlägsna bergsområden, och att det är svårt att hindra strömmen.

-Vi hoppas att Burmas regering snart hittar en lösning, sade inrikesministern.

FN:s flyktingorgan UNHCR uppmanar regeringen i Bangladesh att hålla gränsen öppen, för att göra det möjligt för civila som flyr undan våld att ta sig över.

Enligt den stora dagstidningen Prothom Alo anlände fler än 1 100 rohingyas från grannlandet bara under en dag, den 28 november. Detta efter att deras hus bränts ner och de blivit beskjutna av den burmesiska militären.

De internationella uppmaningarna till Bangladesh att ta emot fler flyktingar från grannlandet ledde till att landets utrikesdepartement nyligen kallade in Burmas ambassadör för att uttrycka sin oro över den militära operation som har lett till att så många tvingats på flykt.

Bangladeshs regering är fortsatt ovillig att ta emot fler flyktingar, men oppositionspartiet BNP, som är ett av landets ledande partier, vädjar till regeringen att ta emot flyktingarna av humanitära skäl.

I ett uttalande skriver BNP:s ordförande Khaleda Zia, som tidigare var premiärminister, att rohingyas bör få skydd i så hög utsträckning som möjligt, ”på humanitära grunder, för att rädda deras liv”.

Amnesty fördömer den förföljelse som minoritetsgruppen utsätts för i Burma och vädjar samtidigt till Bangladesh att inte mota tillbaka de flyktingar som försöker ta sig över gränsen.

– Rohingyas flyr från kollektiva bestraffningar i Burma, men sänds tillbaka av bangladeshiska myndigheter. De sitter fast mellan dessa grymma öden och deras desperata behov av mat, vatten och sjukvård tillgodoses inte, säger Champa Patel, som är Amnesty Internationals chef för Sydasien.

Tusentals människor deltog nyligen i en demonstration i Bangladeshs huvudstad Dhaka för att protestera mot förföljelsen av rohingya, och med krav på att landets gränser öppnas för flyktingarna. Och i Malaysia har regeringen riktat skarp kritik mot Burmas regering och demonstrationer har genomförts till stöd för rohingyas.

I en intervju med BBC sade nyligen UNHCR:s chef i Bangladesh, John McKissick, att rohingyas är utsatta för en etnisk rensning i Burma.

Burmas de facto-ledare, fredsprisvinnaren Aung San Suu Kyi, har med tiden fått motta allt hårdare internationell kritik för hennes tystnad kring situationen i landet.

För ett år sedan vann Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD en jordskredsseger i det första demokratiska valet i landet som hållits på 25 år. På grund av konstitutionella regler kunde inte Aung San Suu Kyi tillträda som president, men hon anses ändå vara landets egentliga ledare.

7 december 2016

Läs mer

Bangladesh pushes back Rohingya refugees amid collective punishment in Myanmar (Amnesty International 24 november 2016)

Bangladesh Should Accept, Protect Rohingya Refugees (Human Rights Watch 23 november 2016)

Myanmar: Safety concern for people in North Rakhine (15 november 2016)

Läs mer om konflikten mellan Burma och Malaysia här på Irrawaddy

Läs om den humanitära situationen

Burmas Rohingyamuslimer dör utan hjälp (Omvärlden 7 december 2016)

Läs om Rohingyas i Amnesty Press

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

Mahfuzur Rahman
IPS/Dhaka