Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan

Valaffisch för Erdoğan på Taksim-torget i Istanbul: ”Vi är redo för 2023”.

Valaffisch för Erdoğan på Taksim-torget i Istanbul: ”Vi är redo för 2023”. Foto: Myrat/Wikipedia

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan vill införa en bredare definition av terrorism – vilket även inskränker möjligheterna till opposition. Regimens angrepp på yttrandefriheten drabbar inte bara medier. För närvarande pågår upp till 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat presidenten.

Vid ett möte med en grupp jurister i huvudstaden Ankara den 5 april kom president Recep Tayyip Erdoğan med det kontroversiella förslaget att ”anhängare av terrorism” ska kunna fråntas sitt medborgarskap.

”Vi måste vidta kraftfulla åtgärder och kunna dra tillbaka medborgarskap för anhängare till terroristorganisationer”, sade han i ett tal som sändes på tv.

Efter bombdådet i Ankara den 13 mars som TAK, en utbrytargrupp från PKK, tog på sig och då 37 personer miste livet föreslog president Recep Tayyip Erdoğan att definitionen av terrorism skulle breddas. Presidenten uppger att han inte ser någon skillnad mellan en terrorist som håller ett skjutvapen eller dem som använder sin position eller penna för att tjäna terroristernas syften.

”Titlar som parlamentsledamot, akademiker, författare eller journalist ändrar inte faktumet att de är terrorister”, förklarade presidenten dagen efter attacken.

Kort efter greps flera akademiker anklagade för att spridit ”terrorpropaganda”. De hade tidigare undertecknat en namninsamling till stöd för fred i landets östra del. Händelserna visar hur presidenten stärker greppet om rättsväsendet när varje form av politisk opposition stämplas som kriminell.

Den 22 april inleddes rättegången mot fyra akademiker men domstolen beslöt att de skulle friges tills rättegången fortsätter i september, rapporterar The Guardian.

Efter att president Recep Tayyip Erdoğan presenterat sitt förslag meddelade Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu att frågan om att kunna fråntas medborgarskap inte var aktuell och inte ens diskuterades.

Trots meddelandet från sin överordnade gick dock justitieminister Bekir Bozdag ut och sade kort därefter att ”eftersom Erdoğan planerar att införa en ny regel om att personer ska kunna fråntas sitt medborgarskap kommer vi naturligtvis att börjar arbeta med frågan”.

Trots att presidenten till stora delar har en mer ceremoniell roll i Turkiet har han för närvarande ett större politiskt inflytande än premiärministern, som är landets regeringschef.

Sedan Recep Tayyip Erdoğan blev president för 18 månader sedan har turkiska åklagare inlett närmare 2 000 rättsfall mot människor som anklagas för att ha skymfat honom.

Presidenten vill även upphäva åtalsimmuniteten för parlamentsledamöter från det pro-kurdiska partiet HDP för att kunna åtala dem för stöd till terrorism.

Utvecklingen utgör inte bara ett hot mot demokratin utan också enskilda medborgare, vilket många journalister, akademiker, parlamentsledamöter kan intyga.

Det har skett en våldsam upptrappning i den väpnade konflikten mellan Turkiets regering och kurdiska PKK-gerillan och hundratals har dödats, tusentals har skadats och ytterligare tusentals drivits på flykt sedan vapenvilan bröts i juli.

Efter att unga kurder bildat självförsvarsorganisationer i kurdiska städer i den sydöstra delen av landet har regeringen infört utegångsförbud. Den turkiska armén har skjutit sönder hela kvarter och dödat civila, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch.

26 april 2016

Läs också

Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (Amnesty Press 25 april 2016)

Joris Leverik
IPS/Ankara