ÅRSMÖTE2017: Svårt år för mänskliga rättigheter

Den 5 maj öppnades svenska Amnestys årsmöte på Folkets hus i centrala Stockholm. Det var klassisk mötesmark för Amnesty International då den stora dödsstraffskonferensen hölls på samma plats 1977, samma år då Amnesty fick Nobels fredspris.

Karin Lehnér från Stockholmsdistriktet hälsade årsmötesdeltagarna välkomna till Folkets Hus. Foto: Annie Beckman.

I tre dagar ska deltagarna bland annat ta ställning till ett 10-tal motioner och förslag från styrelsen. Bland motionerna finns förslag om starkare satsning på arbete när det gäller USA och Argentina och styrelsen hoppas att den svenska sektionens syn när det gäller abortfrågan till sist efter tio år ska nå framgång inom hela Amnesty International vid det internationella rådsmötet, ICM, i augusti.

Stockholmsdistriktets ordförande Karin Lehnér hälsade deltagarna välkomna med några självkritiska reflektioner:
– Vi måste bli bättre på att ta vara på nya aktivister och vara lite flexibla och inte säga nej till nya idéer. Och det finns en hel brister på mångfald inom Amnesty där vit akademisk medelklass dominerar. Nästan en procent av Sveriges befolkning är medlemmar och vi är en av världens största människorättsorganisationer så vi har en stor potential.

Karin Lehnér pekade också att ”One Amnesty” med centrala globala kampanjer gör att nya idéer och förslag har svårt att gå gehör.

– Ofta avvisas förslag med argument som ”det finns inget material” eller”vi jobbar inte så” . Vi måste bli bättre att ta vara på viljan till engagemang, sade hon.

Tora Törnquist är ordförande i svenska Amnestysektionen. Foto: Annie Beckman

Tora Törnquist, sektionens ordförande, konstaterade att år 2016 var ett katastrofalt år när det gäller mänskliga rättigheter:
– Allt i världen som kan gå fel gick fel med krig och flyktingar och så kom presidentvalet i USA med Donald Trump som segrare. Amnesty behövs mer än någonsin!

Hon manade årsmötet att våga tänka nytt och släppa taget om gammalt samtidigt som ”vi står fast om det vi tror på”.

Tora Törnquist påminde också om terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april då en av de fem personer som dödades var Lena Wahlberg, gruppsekreterare i grupp 256 i Ljungskile och aktiv i Amnesty sedan 1984.

– Lena Wahlberg är sörjd och saknad av många, sade Tora Törnquist.

Amnestyåret i Sverige år 2016 präglades av stabilitet, kunde styrelsen redovisa. Kassören Mårten Rosander berättade om en stabil ekonomi med intäkter på nästan 115 miljoner kronor. Den svenska sektionen kunde skicka över 40 miljoner kronor vidare till den internationella Amnestyrörelsen.

– Amnesty fortsatte dock tappa medlemmar 2016, sade Mårten Rosander.

Toppåret år 2014 hade svenska Amnesty med 101 139 medlemmar sitt högsta medlemsantal någonsin. Den kontroversiella policyn, ”Staters skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer som säljer sex”, som Amnesty International antog på sitt internationella rådsmöte i Dublin 2015, ledde till hård kritik. I Sverige beräknas Amnesty ha tappat omkring 2 000 medlemmar. Vid årsskiftet 2016 var medlemsantalet 98 645.

Över en miljon människor krävde att Edward Snowden skulle benådas. Barack Obama lyssnade dock inte. Foto: Amnesty International

I sin rapport om det gångna året konstaterade generalsekreterare Anna Lindenfors att en rad demokratier förra året röstade fram presidenter som ifrågasätter mänskliga rättigheter:
– Vi fick Donald Trump i USA och Rodrigo Duterte i Filippinerna. Vi i Amnesty måste försöka ta till oss det och se hur vi kan motverka det.

Den svenska sektionen kunde förra året notera flera framgångsrika kampanjer. Över 24 000 personer i Sverige stödde uppmaningen till president Barack Obama att visselblåsaren Edward Snowden skulle benådas. Kampanjen gav dock inte önskat resultat trots att Amnesty, Human Rights Watch och den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU tillsammans fick stöd av en över miljon människor.

På försommaren 2016 agerade 66 000 personer i kampanjen ”SOS Sverige” och personliga mejl och vanliga brev till riksdagsledamöter med uppmaning till ledamöter i Sveriges riksdag att rösta nej till den tillfälliga lagen om skärpning av flyktingpolitiken. Riksdagen röstade dock med stor majoritet för den nya lagen.

Anna Lindenfors berättade också om några fall som Amnesty arbetat med under förra året och där resultat hade nåtts:

– Journalisten Muhammad Bekzhanov blev fri i februari i år efter 17 år i fängelse i Uzbekistan. Han var ett fall i Skriv för frihet år 2015. Och i El Salvador blev Maria Teresa Rivera frigiven efter att hon dömts till 40 års fängelse efter ett missfall. Nu har hon fått asyl i Sverige.

Hon avslutade med att konstatera att det räcker inte att bli upprörd över tillståndet i världen:
– Förändring sker om vi agerar tillsammans!

Hasse Alfredson och Tage Danielsson drev med Sveriges roll under andra världskriget. Foto: Okänd - Pressens bild/Wikipedia

Amnestyfonden fyllde 50 år under 2016 och fortsätter det biståndsarbete som inleddes när Hasse Alfredson och Tage Danielsson 1966 beslöt att intäkter från revyn ”Å vilken härlig fred!” skulle bli en grundplåt till en fond för bistånd. Amnestyfonden är en stiftelse med egen styrelse och dess ordförande Svante Sandberg berättade att fonden förra året hade delat ut över 9 miljoner kronor efter 109 ansökningar från 54 länder.

– Ofta är det stöd till små organisationer eller nätverk som befinner sig utanför biståndsvärlden eller personer och familjer som är utsatta för akuta hot, förklarade Svante Sandberg. I samband med 50-årsfirandet var vi glada att gästas av Moses Akatugba från Nigeria. Han satt dödsdömd men efter arbete från organisationen HURSDEF, som samarbetar med Amnestyfonden, är han nu i frihet.

Mycket av Amnestyfondens arbete omgärdas av sekretess på grund av säkerhet kring biståndsmottagarna. Enligt verksamhetsberättelsen har Fonden under förra året gett stöd till bloggare och människorättsförsvarare i Bangladesh, människorättsförsvarare i Sydsudan som behövt fly till säker plats och kvinnliga människorättsförsvarare i Afghanistan som med sina familjer förts till säker plats.

Ett växande problem för Fonden är bestämmelser som avser att förhindra penningtvätt och terrorism ”gör att utbetalningar till så kallade riskländer ifrågasätts eller fördröjs, vilket kan få förödande konsekvenser för enskilda”.

Drygt 170 röstberättigade medlemmar hade anmält sig till Amnestys årsmöte i Folkets Hus. Foto: Annie Beckman

Granskningskommittén, som är utsedd av medlemmarna för att övervaka styrelsens arbete, hade i år mycket lite anmärkningar på styrelsernas arbete och medlemmarna hade få frågor.

Svenska Amnesty tillämpar fortfarande direktdemokrati där alla drygt 98 000 medlemmar har rätt att delta på årsmöten. Intresset är dock fortsatt lågt och i år hade 171 röstberättigade medlemmar anmält sitt deltagande. Det var något fler än i Halmstad förra året då 156 röstberättigade medlemmar var anmälda. Senaste gången ett årsmöte hölls i Stockholm var år 2010, då kom 219 röstberättigade medlemmar till mötet. Medlemmar kan också rösta on-line i valen till förtroendeposter utan att vara fysiskt närvarande på årsmötet.

Ulf B Andersson

Amnesty Press på årsmötet i Stockholm

Amnesty Press på årsmötet i Stockholm

ÅRSMÖTE2017: Amnesty i förändring – men hur ska rörelsen styras ? (10 maj)

ÅRSMÖTE2017: ”Allt går åt fel håll i Kambodja” (8 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Brett stöd för utökad abortpolicy (8 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Narkotikapolicy ska diskuteras på Amnestys internationella rådsmöte (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Amnesty kräver att somaliska flyktingars rättigheter respekteras (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Stående ovationer för Woodfox och King (7 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Kränkningar av utsatta EU-medborgare i Sverige ska utredas av Amnesty (6 maj 2017)

ÅRSMÖTE2017: Isoleringsstraffet kunde inte knäcka Albert Woodfox och Robert King (5 maj 2017)