Makedonien: Åter lugnt i Kumanovo efter helgens strider då 22 personer dödades

Lugnet återvände på måndagen till staden Kumanovo i norra Makedonien och invånare i stadsdelen Divo Naselje, dominerad av albaner, kunde beskåda den omfattande förödelsen med många förstörda hus, blodpölar på gatorna och bilvrak efter helgens strider. Nyhetsbyrån Balkan Insight rapporterar att många gick runt under tystnad i en stadsdel som hade förvandlats till krigszon.

Landssorg utlystes i Makedonien och president Gjorge Ivanov sammankallade på söndagen det nationella säkerhetsrådet med anledning av de hårda strider som under lördagen och söndagen rasade i Kumanovo. Åtta poliser dödades medan 37 poliser sårades under striderna. 14 ”terrorister” uppgavs ha dödats medan ytterligare 30 gav upp och på söndagen häktades av en domstol i huvudstaden Skopje för terroristbrott. Inga civila ska ha dödats eller skadats under striderna.

Balkan Insight rapporterar att av de 30 häktade i Skopje var 18 medborgare från Kosovo, nio makedonska medborgare, en alban bosatt i Tyskland och två makedonska medborgare med uppehållstillstånd i Kosovo.

Händelserna i Kumanovo, vars 105 000 invånare är en etnisk blandning med 60 procent makedonska slaver, 26 procent albaner, sju procent serber och sex procent romer, var de allvarligaste sedan albanska UÇK, nationella befrielsearmén, år 2001 gjorde uppror och förde landet till randen av ett fullskaligt inbördeskrig.

I ett gemensamt uttalande på söndagen sade OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), EU, USA och Nato att de hoppades att helgens strider är en isolerad incident. Knappt hade vapnen tystnat i Kumanovo innan konspirationsteorier dök upp kring helgens strider. Oppositionsledaren, Zoran Zaev från det socialdemokratiska partiet, var en av dem som uttryckte misstankar om att den kristdemokratiska högerregeringen under ledning av VMRO-DPMNE, på något sätt hade iscensatt händelsen för att avleda uppmärksamheten från den gigantiska avlyssningsskandalen som exploderat de senaste månaderna.

Premiärminister Nikola Gruevski har beordrat avlyssning av cirka 20 000 invånare. Protesterna har växt och den 5 maj använde polisen vattenkanoner, tårgas och chockgranater för att skingra tusentals upprörda demonstranter i Skopje. Nya protester är planerade till den 17 maj. De regeringsfientliga demonstrationer har haft en mångetnisk framtoning och makedonska, albanska, serbiska och turkiska flaggor har använts för att visa det finns en enighet bland landets folkgrupper.

I Kosovo uppmanade det vänsternationalistiska oppositionspartiet Vetevendosje (Självbestämmande) albaner i Makedonien att delta i regeringskritiska demonstrationer i Skopje och anklagade landets premiärminister för ”polisterror mot albaner” i Makedonien.

– Helgens händelser väcker frågor om regeringen på något sätt kan ha legat bakom för att få bort uppmärksamheten kring den växande skandalen, sade James Ker-Lindsay, en brittisk expert på Sydöstra Europa, knuten till London School of Economics. Tajmingen verkar mycket misstänkt och misstankarna mot regeringen kan inte bara avfärdas som en Balkankonspiration. Många i Makedonien är övertygade om att regeringen är mer än kapabel att iscensätta en terroristattack för att kunna stanna kvar vid makten.

Den 21 april uppgav Makedoniens polis att beväpnade män, som talade albanska, hade tagit över en avlägsen gränspostering vid gränsen till Kosovo och tagit fyra poliser som fångar. Poliserna frigavs senare och en del bedömare uttryckte tvivel om terroristhotet.

Ryska utrikesdepartementet uttryckte stor oro efter gränsincidenten och anklagade Kosovo och Albanien och Moskva hävdade också att kraven på ett Storalbanien hörs ”allt oftare”. Det väckte ilska i Albanien och Rysslands ambassadör kallades till albanska UD.

Ulf B Andersson

11 maj 2015

Ulf B Andersson
Amnesty Press