Azerbajdzjan: Yttrandefriheten än mer hotad i medieskugga

När Eurovision Song Contest anordnades i Baku i Azerbajdzjan 2012 fick många upp ögonen för regimens frekventa brott de mot mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten. Nu rapporterar flera människorättsorganisationer om en försämrad situation i landet. Det skriver Vugar Gojayev i en analys.

Azerbajdzjan lämnade nyligen det roterande ordförandeskapet i Europarådet, det största mellanstatliga organet för mänskliga rättigheter i Europa. Under tiden har ständiga människorättskränkningar rapporterats från landet. Aktivister i huvudstaden Baku har ifrågasatt syftet med Europarådet när människorättsbrott i Azerbajdzjan knappt uppmärksammades under ordförandeskapet.

När landet inte längre är i rampljuset befarar azerbajdzjanska aktivister att situationen kommer att förvärras ytterligare. Aktivister och oberoende journalister har gripits och just nu finns minst 90 politiska fångar i landets fängelser, vilket är nästan dubbelt så många som i Vitryssland och Ryssland sammanlagt.

Under det halvår som Azerbajdzjan var ordförande i Europarådet greps 13 aktivister medan 10 andra dömdes på politiska grunder efter bristfälliga rättegångar. Azerbajdzjans främsta människorättsaktivist, Leyla Yunus, och hennes man Arif Yunus, sitter gripna. Leyla Yunus leder Institutet för fred och demokrati i Azerbajdzjan. Även människorättsförsvararen Rasul Jafarov sitter gripen, liksom människorättsjuristen Intigam Alijev samt den kända journalisten Seymur Hazijev.

Några av dem som sitter gripna har blivit allvarligt sjuka. Men myndigheterna har inte lämnat några uppgifter eller presenterat några bevis som skulle motivera gripandena.

Samtidigt har landet antagit nya lagar som begränsar organisationers verksamhet. Lokala och internationella organisationers kontor har plundrats och bankkonton har frysts medan personal förhörts. Viss grupper har känt sig tvungna att lägga ner sin verksamhet.

Samtidigt värnar de styrande i Baku om sitt anseende i Washington och EU och satsar stora summor på att bygga upp en positiv bild av landet. I mitten av oktober släpptes fyra politiska fångar. Efter det hyllades president Ilham Aliyevs regim av en del företrädare i väst - trots att regimens stenhårda politik bara har fortsatt.

Frisläppandet av de fyra fångarna kan inte ses som ett tecken på en förbättrad situation. Innan de fyra benådades tvingades de att skriftligen erkänna sina ”brott”, att be om att bli benådade, att lovorda den azerbajdzjanska presidenten, att avstå från att kalla sig politiska fångar samt att fördöma internationella organisationers ”anti-azerbajdzjanska” verksamhet.

Och samtidigt som fyra personer släpptes greps tre andra på politiska grunder.

Det internationella samfundets passivitet fortsätter, trots brotten mot de mänskliga rättigheterna och bristen på yttrandefriheten. Så länge regimen ser att det inte har några konsekvenser kan grova människorättsbrott fortgå, menar landets människorättsorganisationer.

Denna text har tidigare publicerats av Eurasianet.org

Läs också Azerbaijan: Behind bars: Silencing dissent in Azerbaijan (Amnesty International 6 maj)