Äldre kvinnor leder kampen mot kvinnlig könsstympning

I södra Senegal har tidigare förespråkare för kvinnlig könsstympning istället börjat ta avstånd från sedvänjan. Nu går mor- och farmödrar främst i kampen mot kvinnlig omskärelse, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

I byn Kael Bessel i södra Senegal är kvinnlig könsstympning inte längre ett tabubelagt ämne. 60-åriga Fatoumata Sabaly talar öppet om sedvänjan och om flickors rättigheter med sina vänner.

  • Vi anser att det är nödvändigt att sluta med könsstympning - det är fördelaktigt för kvinnor. Kvinnlig omskärelse ger konsekvenser som blödningar och kan även leda till döden, säger hon till IPS.

I Senegal, liksom i andra västafrikanska länder, är det mor- och farmödrar som Sabaly som tar beslut om flickors omskärelse. En undersökning som gjordes 2008 i staden Vélingara i södra Senegal visade att nära 60 procent av de äldre kvinnorna förespråkade kvinnlig könsstympning. En ny undersökning som gjordes 2011 av organisationen The Grandmother Project visade dock att 93 procent av samma grupp nu hade börjat ta avstånd från sedvänjan.

The Grandmother Project är en internationell organisation som arbetar med att främja dialog om kulturella frågor i lokalsamhällen. Organisationen har arrangerat regelbundna träffar i ett 30-tal byar kring Vélingara för att ge människor möjlighet att diskutera frågor som rör lokala traditioner och värderingar, särskilt "koyan" - den övergångsrit som är förknippad med kvinnlig könsstympning.

I samtalen har både religiösa ledare, traditionella ledare och andra auktoriteter, samt unga och äldre deltagit. Diskussionerna har gett människor möjlighet att tala öppet om fördelar och nackdelar med olika sedvänjor. Mor- och farmödrarnas fostrande roll har också betonats.

-Eftersom kvinnlig könsstympning medför fler nackdelar än fördelar överges sedvänjan. Folk har övergett sedvänjan själva. Vi har aldrig uppmanat dem att göra det, understryker Falilou Cissé, rådgivare inom Grandmother Project i Vélingara.

  • Jag var själv för kvinnlig könsstympning, liksom många andra, men de öppna diskussionerna har fått mig att ändra uppfattning och acceptera att i vår kultur finns det vissa värderingar som är värda att bevara och andra som vi ska överge, säger Abdoulaye Baldé, imam i Vélingara, till IPS.

Baldés ställningstagande har lett till att människor i Vélingara inte längre betraktar kvinnlig könsstympning som ett måste för muslimer. Att de lokala ledarna deltagit i diskussionerna har haft en stor betydelse för den förändrade synen på kvinnlig könsstympning bland mor- och farmödrar.

Fatoumata Baldé som är barnmorska i byn Kandia i närheten av Vélingara har också deltagit i de lokala debatterna. Hon säger till IPS att hon inte hört talas om något fall av kvinnlig könsstympning i området sedan 2010.

  • Förr brukade vi vid kliniken ta hand om många fall där något gått fel, förklarar hon.

Boubacar Bocoum, malisk konsult som studerat utövandet av kvinnlig könsstympning i flera länder, menar att erfarenheterna från Vélingara ger hopp om att sedvänjan kan överges i hela Västafrika.

  • Projekt mot kvinnlig könsstympning riktar sig ofta främst till dem som utför omskärelserna medan det i verkligheten är ett problem som berör hela lokalsamhället. Om bara en del av samhället överger sedvänjan kommer den leva kvar, säger han.

Enligt en studie gjord 2006 av hjälporganisationen Plan International praktiseras kvinnlig könsstympning i hela Västafrika. Enligt organisationen är praktiskt taget alla kvinnor i Guinea, Sierra Leone och Mali omskurna, medan mindre än 10 procent är det i Niger och Ghana.

Soumaila T. Diarra
IPS/Bamako, Mali

29 januari 2013

Soumaila T. Diarra
IPS/Bamako