Lärorikt om Tigray

I Etiopien har kriget i Tigray pågått sedan november 2020 och påverkat hela Etiopien.

Foto: UI

Skrift: Kriget i Tigray. Är fred möjligt?

Författare: David Larsson Gebre-Mehdin

Världspolitikens dagsfrågor nummer 5/2022

Utrikespolitiska institutet

När etiopiskt stridsflyg den 26 augusti överraskande angrep Tigrays huvudstad Mekele träffades en förskola och ett bostadsområde. Minst 17 civila, av dem tre barn, dödades i attacken.

”Konflikten måste ta slut” skrev Catherine Russell, chef för FN:s barnorgan Unicef. Frågan är om attacken innebär ett definitivt slut på den vapenvila som har rått sedan i mars 2022 och gjort det möjligt att få fram nödhjälp till Tigray.

Freds- och konfliktforskaren David Larsson Gebre-Mehdin hjälper i ”Världspolitikens dagsfrågor” läsaren att förstå den konflikt som bröt ut i november 2020 mellan den etiopiska regeringen i Addis Abeba och regionen Tigray, där TPLF fortsätter styra trots att rörelsen förlorat makten över resten av Etiopien.

Konflikten har komplexa orsaker och handlar på ett plan om Etiopien ska vara en federal statsbildning, vilket TPLF förespråkat sedan 1991 då den sovjetstödda regimen störtades, eller om centralmakten ska stärkas. Premiärminister Abiy Ahmed, som fick Nobels fredspris 2019, har velat begränsa regionernas makt. Andra länder, som Eritrea och Förenade arabemiraten, är också involverade i konflikten.

Konflikten har inneburit en tragedi för Etiopien och det beräknas att tiotusentals människor har dött, antingen i strider eller indirekt genom svält och sjukdomar i krigets spår. Amnesty och Human Rights Watch har publicerat detaljerade uppgifter om massakrer och andra övergrepp som har begåtts av de stridande parterna.

Ulf B Andersson