En riktig äventyrare

böcker | 2011-12-22

Walter Repo berättar i ”Folkhemmets äventyrare” om Rolf Blomberg, en resenär som förde in en okänd värld till det svenska folket. Med empati och respekt skildrade Blomberg möten långt in i djungeln.

Walter Repo
Folkhemmets äventyrare. En biografi om forskningsluffaren Rolf Blomberg
Atlas

Det pågick under hela folkhemsbygget, långt bortom landets gränser. Kanske som en motsats till det nya Sverige; en motsats som rent lingvistiskt gav mening åt alla de reformer som skulle modernisera och skapa trygghet. Öden som i mitten av 1900-talet endast utgjorde en bråkdel av befolkningen, personer som inte lockades av löften om säkra anställningsavtal eller skäliga bostäder, men som ändå, just därför, blev ett stående inslag i allas TV-apparater och bokhyllor. Journalisten Walter Repo tecknar ett av dessa livsöden i Folkhemmets äventyrare. En biografi om forskningsluffaren Rolf Blomberg, nu utgiven på Atlas.

Berättelsen om Folkhemmets äventyrare förtäljer om en ambitiös och nyfiken ung man med intresse för både djur och människor. Redan som 22-åring gav sig Blomberg 1933 av på sin första längre resa. Destinationen var Galapagosöarna i Stilla Havet där han skulle samla in exotiska djurarter till det nyöppnade Naturhistoriska Museet i Göteborg.

Under 1950-talet gjorde sig sedan Rolf Blomberg ett namn i hemlandet som föreläsare och reseskildrare. Karriären sträckte sig genom 1960- och 70-talen och omfattade en rad artiklar i bland annat Stockholms-Tidningen och Folket i Bild, tjugo böcker och några filmer. Blomberg gjorde även flera föreläsningsturnéer på Folkets hus runt om i landet där han delade med sig av anekdoter och kuriosa sevärdheter från sina resor.

Fram till sin död 1995 hann Rolf Blomberg med att resa runt i både Sydostasien och Europa. Den världsdel han kom att vistas mest i blev emellertid Sydamerika där han framförallt uppehöll sig i Ecuador och Colombia. I boken får de olika miljöerna dessutom ett samtida porträtt, då Walter Repo själv rest i Blombergs fotspår.

Det är imponerande att läsa om variationen i det arbete som Blomberg utförde på expeditionerna. Även fast han saknade examen inom zoologi eller antropologi samlar han kunnigt sällsynta arter och skildrar liven för de människor han möter. Vi får idag ofta lov att blicka tillbaka med ett postkolonialt perspektiv för att göra rättvisa mot bilden av ”vilden” som den presenterades i västvärlden kring mitten av förra seklet. Författaren Walter Repo är dock noga med att framhäva med vilken empati och respekt som Blomberg mötte och skrev om de isolerade stammarna i djunglerna.

Vid sidan av resandet fanns äktenskapen (tre stycken), barnen och den ständigt osäkra ekonomin. Med hjälp av dagboksanteckningar och brevkorrespondens samt intervjuer med Blombergs barn visar Repo på svårigheten med att kombinera dessa olika projekt. Valet av yrke inbringade ingen stadig inkomst och arbetsplatsen var en annan varje dag undantaget då han inte var tvungen att skriva färdigt en av sina böcker. Blomberg var hela tiden beroende av sina föräldrars och sin familjs stöd för att klara försörjning och uppfostran. I ljuset av de ansträngda relationerna blir hans professionella gärning svår att acceptera utan tvivel.

Walter Repo har valt en ickelinjär disposition av Blombergs liv. I boken hoppar han fram och tillbaka i historien vilket ibland föranleder en viss förvirring. Språket är högt stiliserat och Repo gör flitigt bruk av personliga reflektioner. Jag kan dock sakna en mer realistisk och problematiserande infallsvinkel utan för mycket dramatik och klämkäcka omdömen. Annars är Folkhemmets äventyrare ett välkommet tillskott bland biografierna över annorlunda svenska livsöden under 1900-talet.

Martin Karlsson
carl-martin.karlsson@comhem.se
**

böcker | 2011-12-22