Fattig eller förföljd?

reportage | 2007-02-09

Flyktingars desperata försök att nå EU:s territorium via överfulla båtar är en vanlig nyhet idag. Rubriken för den partiutfrågning i Kulturhuset i Stockholm som anordnades den 8 februari av Amnesty och NTG-asyl & integration inspirerades av en karikatyrteckning där båtflyktingar får frågan, ”Are you drowning for economic or for political reasons?”

Detta låg till grund för de frågor som ställdes som öppning vid seminariet: Vad händer vid Europas södra gränser och hur ska EU:s politik se ut för att balansera kontroll med respekten för migranter och flyktingars rättigheter? Vilken roll ska Sverige spela och bör Sverige skriva under konventionen om migrantarbetares rättigheter?

Utfrågare under seminariet var Elisabeth Löfgren, pressekreterare på Amnesty, och Gregor Noll, professor i folkrätt, vars roll mer handlade om att analysera partirepresentanternas svar. De representanter för riskdagspartierna som deltog var: Bodil Ceballos (mp), Fredrick Federley (c), Lars Gustafsson (kd), Kalle Larsson (v), Gustaf Lind, (m) statssekreterare hos migrationsministern, Fredrik Malm (fp) och Thomas Eneroth (s).

Gregor Noll inledde seminariet med att blicka framåt. Han presenterade ett framtida scenario med utgångspunkten att det från idag, inte sker några förändringar i EU:s asylpolitik. Människor skulle då enligt Gregor Noll kunna delas in i tre olika grupper. Den första gruppen kallade han för överklass, en grupp med ”rätt” utbildning och med en uppenbar möjlighet att bidra ekonomiskt till samhället. Den andra gruppen gick under beteckningen medelklass som anses ha vissa resurser, eller i alla fall så mycket att man på ett eller annat sätt kan ta sig till Europa. Dessa människor är då från ett europeiskt perspektiv fattiga, med ”fel” eller ingen utbildning alls. De riskerar då att bli illegala migranter då de ofta inte har möjlighet att nå Europa på laglig väg. Dessa personer löper mycket stor risk att utsättas för kränkningar av de mänskliga rättigheterna eftersom de befinner sig i en gråzon utanför ländernas lagar. Den tredje gruppen döptes till underklass och det var dem som enligt Gregor Noll har så få resurser att de inte har möjlighet att förflytta sig över landsgränsen.

Problemet som Gregor Noll belyste var framförallt att tillgången eller åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna för migranter idag grundar sig på om de har en odokumenterad eller dokumenterad inresa i landet.
- De mänskliga rättigheterna har blivit bortmarginaliserade, menade Gregor Noll.

För att kunna förändra detta såg Gregor Noll framförallt tre utmaningar på politikområdet. Den första utmaningen handlade om att först och främst erkänna migranters rätt till de mänskliga rättigheterna, till exempel då genom att skriva under konventionen om migrantarbetares rättigheter. Därefter behövs utökade möjligheter för asylsökande att legalt ta sig in i EU. Den tredje punkten lånade Gregor Noll från EU-retoriken då han lyfte fram solidaritet som ett viktigt begrepp i sammanhanget.
- Varför finns det inte ett solidariskt samarbete för skydd av flyktingar inom EU?

Elisabeth Löfgren inledde utfrågningen med att fråga statssekreterare Gustaf Lind hur de människor som söker skydd verkligen når Europa? En fråga som mer eller mindre undveks då statssekreteraren främst hänvisade till de kvotflyktingar som Sverige tar emot.

Kalle Larsson menade att det inte får ske en avvägning mellan asylrätten och invandring och att man snarast möjligt bör ta bort det ”transportöransvar” som gäller idag. Transportöransvaret går ut på att till exempel flygbolag riskerar att bli ansvariga för att ha transporterat en asylsökande till landet, vilket gör att dessa bolag har rätt att neka en betalande kund om man ser personen i fråga som en ”misstänkt” asylsökande. Detta leder i sin tur till att det är transportbolagen som i vissa fall ”beslutar” i asylärenden.

Nästa fråga handlade om Sverige som enskild nation har ett ansvar för det som sker i EU? Bodil Ceballos menade att vi alla har ett moraliskt ansvar men att det rent juridiskt blir mer problematiskt.

De två teman som därefter dominerade utfrågningen var rättigheter och kontroll. Inställningen till arbetskraftsinvandring kontra asylpolitik och kvotflyktingar skiljde sig åt mellan de olika partiblocken. Gustaf Lind presenterade alliansens strategi för invandring, då handlade det främst om att bredda möjligheten till att komma in i Europa genom arbetskraftsinvandring. Kalle Larsson hävdade att debatten kring ökad arbetskraftsinvandring tar över diskussionen om asylrätten då den inte på något sätt är lösningen på problemet.

Kvotflyktingar var något som diskuterades i positiv bemärkelse då Sverige är ett av de få EU- länder som tar emot dessa. Gregor Noll kritiserade dock att partirepresentanterna hänvisade allt för mycket till denna grupp då den är proportionellt liten i förhållande till de övriga flyktingar som kommer till Sverige, förra året tog Sverige emot 1 600 kvotflyktingar. Detta kan jämföras med det totala antalet asylsökande som 2006 var 24 322 personer.

Frågan om Sverige skulle skriva under FN- konventionen om migrantarbetares rättigheter blev omdebatterad. Partirepresentanterna blev dock vid ett tillfälle tvungna att svara antingen ja eller nej på frågan och utfallet blev att fem svarade nej och två ja.
- Migrantarbetarkonventionen är inte en bra konvention, den innehåller flera lustiga inslag, menade Gustaf Lind.
Fredrik Federley menade att det inte behövs nya konventioner:
- Det mesta finns redan lagstadgat men problemet är att det inte efterlevs.
De två som svarade ja på frågan var Kalle Larsson och Bodil Ceballos då de ansåg att det trots allt finns en brist i de nuvarande konventionerna som förbiser migrantarbetares rättigheter.

EU:s kontrollorgan, FRONTEX, vars utökade befogenheter som det inom snar framtid ska röstas om i Europeiska rådet, var ett annat huvudämne i diskussionen. Elisabeth Löfgren fick dock inte de konkreta svar hon sökte. Det var ingen representant från alliansen som hade befogenhet att uttala sig i ämnet på en gemensam basis. Därför blev den kontroversiella frågan om vilken utrustning Sverige skulle ställa till förfogan till FRONTEX, hängande i luften. Fredrik Malm framförde dock sin syn på kontrollen av EU:s gränser.
- EU:s politik är för fokuserad på kontroll när det egentligen borde handla om att rädda liv och visa solidaritet. Det handlar i slutändan om att upprätthålla värdighet, menade han och fick applåder från publiken.

Gregor Noll avslutade seminariet med att lyfta fram faran med utökade kontroller av EU:s gränser.
-Försöken att migrera blir än mer desperata när kontrollen ökar, menade han.
Ansvarsfrågan är även viktig enligt Noll då vi är i desperat behov av regler för enskilda staters ansvar då det blivit allt svårare att identifiera ansvaret i samarbete mellan länderna.

Text: Idah Klint
Foto: Sunita Rao

reportage | 2007-02-09