I myllret på bokmässan: Amnestylotter, ivriga debutanter och en fängslad journalist

reportage | 2010-09-25

Vid utställningsmontrarna pågår febril aktivitet under fredagen. På Internationella Torget hålls öppna föreläsningar utan kostnad, böcker i alla genrer köps och säljs och mitt i allt myller står friidrottstjärnan Carolina Klüft och köper en boklott i Amnestys egen monter. Några meter bort pratar tre nyblivna författare om deras identitet som afrosvenska__r. Och på kvällen påminns det om att det har gått nio år sedan journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea.

Amnestymedlemmen Sara Britta Jadelius säljer en boklott till friidrottsstjärnan Carolina Klüft i Amnestys monter på bokmässan. Foto: Emilie Holmstrand

För Lisa Svensson var det här första gången hon står i Amnestys boklotteri. Hon säger att Amnesty Press borde skriva att de vill ha fler medlemmar i den kvinnorättsgrupp hon är med i.
Varför ska man vara aktiv medlem i er grupp då?
- Vi jobbar väldigt utåtriktat. Vi ordnar studiecirklar, debatter och är på festivaler. Det viktigaste vi gör är att informera om kvinnors rättigheter, svarar Lisa Svensson.

Lisa Svensson jobbar ideellt i kvinnorättsgruppen för Amnesty i Göteborg.
Foto: Eva Wikdahl

I Amnestys monter står en bokhylla fylld med böcker. Där står Claes Flycht och letar efter en bok som han vunnit i lotteriet.
Hur kommer det sig att du ville köpa en lott från Amnesty?
- Det var för att jag tvingade honom, skojar hans dotter som står bredvid.
Claes Flycht själv säger att gjorde det för att stödja Amnesty som gör ett bra jobb.
Efter att ha vunnit en bok av sin favoritförfattare går Claes Flycht glatt vidare för att besöka ett företag som gör kartor för bibliotekssöksystem:
- Jag jobbar på bibliotek så det blir mycket sådant under mässan.

Claes Flycht har vunnit en bok i Amnestys boklotteri. Foto: Eva Wikdahl

Sara Britta Jadelius är aktiv i den grupp som ordnar Amnestys boklotteri. Hon berättar att det är minst sex månders arbete bakom lotteriet:.
- Alla böcker som vi delar ut som pris har vi fått gratis från förlag som vi har kontaktat. De flesta böcker som man vinner är inte här fysiskt i montern utan de får vinnaren hämta i förlagets monter. På det sättet gynnas även förlagen.
De är sex personer i gruppen och på frågan om det är roligt säger Sara Britta Jadelius att det är det men att nog alla är lite trötta nu.
Har det hänt något särskilt kul här idag?
- Nja, Carolina Klüft var här innan. Annars har vi inte haft några besök av
”kändisar.”

Helena Nordlinder delar ut information om Amnestys verksamhet. Foto: Eva Wikdahl

Helena Nordlinder, är en mycket entusiastisk kvinna som står och delar ut flyers i sin gula Amnesty t-tröja.
- Den här färgen syns bättre än den vi hade förut! Det är jättebra! Hon berättar att Barnens rätt och Amnesty förut hade en likande orange färg och att det inte var så bra.
Helena Nordlinder är med i grupp 137 där de flesta aktiva är äldre personer. De riktar in sitt arbete på enskilda fångfall.
- Men vi har gjort mycket mer. Just nu håller vi på att starta en bokcirkel. Det är viktigt att hitta på många saker så att arbetet inte blir statiskt, säger Helena Nordlinder.

Helena Ursing hade ingen tur med lotterna i Amnestys boklotteri men hon var glad ändå.
Foto: Eva Wikdahl

Helena Ursing, 13 år, står och väljer lotter från boklotteriets tombola.
Hon är inte medlem men säger att hon kanske blir det när hon blir lite äldre.
- Jag vill göra något bra för någon annan och det är därför jag avvarar lite pengar till en lott. Jag visste inte ens vad man kunde vinna, förklarar hon.
Vad har du gjort hittills på bokmässan?
- Jag har mest gått omkring och tittat.
Vad är det bästa?
- Godiset!

Text: Eva Wikdahl

Afrosvenskar om sig själva och framtiden

Över 150 000 människor i Sverige har afrikansk bakgrund. Boken "Afrosvensk i det nya Sverige" är en samling med 25 texter om hur afrosvenskarna själva ser på sin identitet.

- Lite i svårt i början att komma igång med skrivandet, men när jag väl kom igång flöt det på som ett rinnande vatten, berättar Musa Drammeh (sittande, längst till höger vid bordet). Foto: Emilie Holmstrand

  • Afrosvenskar och romer är de som har det svårast på den svenska arbetsmarknaden. Den här boken ger dem en röst. De berättar om hur de ser på sig själva och sin framtid, säger Per-Erik Persson.

Tillsammans med Thandiwe Nthaisane och John Andrews från Stockholm samt Musa Drammeh, Göteborg, står Per-Erik Persson i montern för Afrosvenskarnas Riksförbund och berättar bland annat om boken Afrosvensk i det nya Sverige. Antologin som gavs ut ifjol är skriven av 25 svenskar med afrikanskt påbrå.

- Svart på vitt om att vara svartvit i Sverige, säger Per-Erik Persson (längst till vänster i bild). Foto: Emilie Holmstrand

Thandiwe Nthaisane, John Andrews och Musa Drammeh har bidragit med varsin text i boken. De har fått många positiva reaktioner från besökarna i montern.

  • De flesta blir förvånande, tycker att boken är något nytt. De är intresserade av att prata med oss, säger John Andrews.

Just vad folk skulle tycka om boken gjorde att Thandiwe Nthaisane var lite orolig när hon skrev sin text.

  • Jag var väldigt nervös men fick bra coaching av Cecilia Gärding, bokens redaktör, säger Thandiwe Nthaisane.

De tre författarna skulle gärna vilja göra en till bok men det är inte bara på arbetsmarknaden som afrosvenskar har problem.
- Afrosvenskar har väldigt svårt att bli publicerade, säger Per-Erik Persson.

Text: Emilie Holmstrand

Nio år i fängelse utan rättegång

_I nio år har Dawit Isaak suttit fängslad i Eritrea utan åtal och rättegång. Situationen för Eritreas journalister togs upp vid ett samtal på fredagen. Under bokmässan presenterades också en ny bok, “Hopp – historien om Moses och Mannas kärlek & andra texter” med texter av Dawit Isaak. _

Den 18 september 2001 klockan 6 på morgonen stängde regimen i Eritrea alla privata medier. Senare under dagen greps ett antal oppositionella och den 23 september 2001 greps ett antal journalister, däribland den svenske medborgaren Dawit Isaak.
- När världen var upptagen med det som hade hänt i USA den 11 september 2001 passade regimen på. Sedan den 18 september 2001 finns inga andra medier i Eritrea än de som kontrolleras av regeringen.
Det sade Meron Estefanos från __Eritrean movement for Democracy and Human Rightsnär Reportrar utan gränser och Silc arrangerade ett samtal på fredagskvällen på Internationella torget för att påminna att nio år har gått sedan Dawit Isaak och andra oberoende journalister fängslades.

  • Jag pratade med Samuel Bizen, vän till journalisterna. Han var med de sista fyra dagar innan de fängslades 2001 och han berättade för mig om vad de kände. fortsatte Meron Estefanos. De kunde ha försökt lämna landet men de var naiva. De befarade att de skulle fängslas men trodde då att det skulle handla om ett par månaders fängelse. Inte om nio år utan rättegång.
    Hon lever numera i exil men bodde i Eritrea 2002-2004 och berättade om de statskontrollerade mediernas nyhetsförmedling:
  • TV-sändningarna handlar alltid om vad presidenten gör och hur bra det går för landet. Även till synes okontroversiella saker kan vara känsliga. En journalist fick 2007 instruktioner från informationsministeriet om att rapportering att sjuka hundar avlivades var ett förbjudet ämne.

Amnesty i Nederländerna demonstrerar den 18 september 2006
för frigivande av samvetsfångar i Eritrea. Det var femårsdagen av
fängslandet av oppositionella inom det styrande partiet PFDJ. Foto: Amnesty

Dawit Isaak hade återvänt till Eritrea och 1996 var han med om att starta tidningen Setit. Det var under en period när viss mediefrihet rådde i landet.
- Om man ser till vad Dawit Isaak skrev innan han fängslades så handlade det inte främst om politisk kritik mot regimen, förklarade Jesper Bengtsson, ordförande för Reportrar utan gränser. Men de rapporterade om det brev som den så kallade 15-gruppen skrev till president Isaias Afewerki på våren 2001 där krav ställdes om reformer i Eritrea.
- Anledningen till att journalisterna greps var att de arbetade för privata medier, inte vad de hade publicerat, sade Meron Estefanos. En av dem var sportjournalist som bara ägnade sig åt att rapportera om sport men han var populär och kunde därför ses ett hot.

Samtalets moderator, Amanda Lövkvist, undrade lite ironiskt hur reaktionen blev i Sverige när en svensk journalist greps utomlands.

  • Hade den gripne journalisten sett ut som jag, det vill säga vit svensk, hade det blivit betydligt större uppmärksamhet, sade Jesper Bengtsson. Det dröjde flera veckor innan den första artikeln kom och det var i Eskilstuna-Kuriren. 2003 delade Reportrar utan gränser ut sitt första pressfrihetspris och det gick till Dawit Isaak och sedan började det skrivas mer och mer. Jag tror också att Dawits ursprung har påverkat myndigheternas agerande.

Under samtalet konstaterades att de flesta svenskar idag förmodligen vet vem Dawit Isaak är. Men trots kampanjer, uppvaktningar, demonstrationer och namninsamlingar sitter han ännu fängslad. Ingen rättegång har hållits och ingen vet vad han egentligen är anklagad för. Regimen har talat om att de som fängslades är CIA-agenter och att de gått fiendens (Etiopiens) ärenden, det vill säga landsförräderi.

Det har ofta talats om att Sverige använder tyst diplomati för att få Dawit Isaak frigiven.
- Tyst diplomati behövs, sade Jesper Bengtsson. Men det behövs annat också. När vi i Reportrar utan gränser sökte pengar från Sida för stöd till radiostationen Erena, som sänder till Eritrea från Paris fick vi veta att utrikesdepartementet hade bedömt att det var politiskt känsligt så vi fick avslag!

En av många manifestationer som har hållits för Dawit Isaak. Här
har en "tortyrcontainer" ställts upp utanför Eritreas ambassad i
Lidingö i oktober 2009.

Eritrea är idag ett land där regimen tystat alla oliktänkande. Regimen upplever sig som belägrad, konstaterade International Crisis Group i en rapport den 21 september.

President Isias Afwerkis beslut i september 2001 kastar fortfarande sin skugga över landet där ingen opposition har funnits de senaste nio åren och de val som förespeglats eritreanerna aldrig har hållits.

Det var alltså den 18 september 2001 som regeringen i Eritrea slog till mot den opposition som hade växt fram i det styrande partiet PFDJ, Folkets front för demokrati och rättvisa. 15 ledande partimedlemmar, däribland ministrar, hade tidigare under året gått ut med krav på reformer och ifrågasatt om det nu inte var dags för fria val. För president Isaias Afewerki var det allvarligt då partimedlemmarna var veteraner som hade deltagit i den kamp för självständighet som EPLF, det eritreanska folkets befrielsefront, hade fört mot det etiopiska styret.

Den dåvarande italienska kolonin Eritrea intogs av brittiska styrkor under andra världskriget och 1952 beslöt FN att landet skulle ingå i en federation med Etiopien. 1962 upphävdes federationen och Etiopien annekterade Eritrea. Ett långvarit självständighetskrig inleddes och 1991 stod EPLF som segrare när Mengistus regim i Addis Abeba störtades av den etiopiska upprorsrörelsen EPRDF. 1993 hölls folkomröstning i Eritrea och landet blev självständigt. Förhållandet mellan Eritrea och Etiopien försämrades dock efter en tid och 1998 utbröt öppet krig. Tiotusentals soldater låg sedan nedgrävda i skyttegravar och först efter afrikansk medling kunde ett avtal om eld upphör undertecknas 2000. Det var en av de blodigaste mellanstatliga konflikterna i modern afrikansk historia och det har talats om att upp till 100 000 soldater kan ha stupat.

Den konflikt, bland annat om gränsdragningen, som utlöste kriget, är ännu olöst. Förhållandet mellan Eritrea och Etiopien fortsätter att vara spänt och den etiopiska inmarschen i Somalia 2006 har från eritreansk sida kontrats med stöd till islamistgrupper i Somalia som bekämpar Etiopien.

Den 23 december 2009 nådde Etiopien en stor diplomatisk framgång då FN:s säkerhetsråd beslöt att införa sanktioner mot Eritrea för stöd till islamistiska upprorsgrupper i Somalia.

Text: Ulf B Andersson

Läs mer

Nio år i fängelse - släpp Dawit Isaak fri! ** (Pressnotis från Amnesty 23 september)

Norskt stöd till kampen för frigivning av Dawit Isaak (Expressen 24 september)

Amnesty Press om Dawit Isaak

Manifestation utanför Eritreas ambassad (27 oktober 2009)


40 gånger en minut för Dawit Isaak (17 april 2009)


Massiv uppslutning för frigivning av Dawit Isaak (29 april 2009)

=
Läs mer

Amnesty Press på bokmässan

Från folkmord till galghumor - Afrikatema på årets bokmässa (24 september 2010)

Afrosvenskarnas Riksförbunds hemsida

Svart på vitt om att vara svartvit i Sverige

reportage | 2010-09-25