Ett korrupt rättssystem blottläggs

Destin Daniel Crettons film om den amerikanske advokaten och aktivisten Bryan Stevenson blottlägger bristerna på rättssäkerhet i USA och lyfter fram rasismen i den amerikanska Södern. ”Just Mercy” är gripande och mycket välspelad.

artiklar | 2020-01-16
Av: Ulf B Andersson
 Ett laddat möte när advokaten Bryan Stevenson möter  Walter ”Johnny D” McMillians familj.

Ett laddat möte när advokaten Bryan Stevenson möter Walter ”Johnny D” McMillians familj. Foto: WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC

Film: Just Mercy
Regissör: Destin Daniel Cretton
Skådespelare: Michael B. Jordan, Jamie Foxx, Rob Morgan, Tim Blake Nelson, Rafe Spall, Brie Larson.
Land: USA
Längd: 138 minuter

Att det land som ser sig som en ledande demokrati i världen har ett korrupt rättssystem där rättssäkerheten alltför ofta väger lätt är knappast något nytt. Att rasismen i USA lever kvar trots medborgarrättsrörelsens framgångar på 1960-talet och nya lagar sedan dess påminns vi ständigt om. Att USA är det enda land i Amerika som de senaste åren har genomfört avrättningar är skamligt och ännu värre blir det när statistisk visar att troligen har fyra procent av dödsdömda fångar varit oskyldiga.

Jag har sett många dokumentärer och ett antal spelfilmer om rättsväsende, rasism och dödsstraff i USA men ändå blir jag starkt drabbad av ”Just Mercy” , Destin Daniel Crettons effektfulla och gripande film om advokaten Bryan Stevenson (Michael B Jordan).

När jag torkat de sista tårarna och ser eftertexterna, där viktiga fakta om hur det gick sen har sprängts in, så är det svårt att undvika en vrede och frågan: Hur är detta möjligt och hur kan det fortsätta?

Hur kunde sheriff Tate (Michael Harding) efter att organiserat justitiemordet, där den oskyldige Walter ”Johnny D” McMillian (Jamie Foxx) sätts dit och döms till döden för ett mord han aldrig har begått, bli omvald sex gånger till sheriff i Monroeville, Alabama, efter att rättsskandalen uppdagats? Varför ställs ingen till svars och åtalas för dessa brottsliga handlingar?

Filmer som enkelt skildrar kampen mellan det goda och det onda kan ibland bli förenklade schablonskildringar. Men i denna film blir det en effektiv berättelse om just detta, där Bryan Stevensons memoarer ”Just Mercy” (på svenska 2019 under titeln ”Riggad sanning : en berättelse om kampen till rättvisa och försoning”) ligger till grund för filmen.

Bryan Stevensons enträgna kamp för de fattiga och bortglömda som drabbas av bristen på rättssäkerhet och riskerar att hamna på ”Death Row” i väntan på att avrättas är beundransvärd. Jag minns fortfarande när Stevenson år 2000 kom till Stockholm för att motta Palmepriset. Han satt sedan i ett samtal på Kulturhuset i Stockholm med Brita Grundin från Amnestys arbetsgrupp mot dödsstraffet och beskrev det imponerande arbete hans organisation Equal Justice Initiative, EJI, gör för att ge rättshjälp och bekämpa användandet av dödsstraffet.

Brie Larson spelar Eva Ansley som tillsammans med Bryan Stevenson bygger upp Equal Justice Initiative.

Brie Larson spelar Eva Ansley som tillsammans med Bryan Stevenson bygger upp Equal Justice Initiative. Foto: IMDB

Destin Daniel Crettons film handlar till stor del om det fall som skulle bli inledningen på EJI och Bryan Stevensons kommande framgångar. Men det är en seger som kräver hårt arbete och personligt mod. Bryan Stevenson har tagit juristexamen vid Harvard men istället för karriär på östkusten väljer han att bege sig till den djupa Södern för att ”kämpa för de som behöver det bäst”. Tillsammans med Eva Ansley (Brie Larson) ska de försöka övertyga dödsdömda fångar, afroamerikanska familjer och en rasistisk samhällsordning om att alla är lika inför lagen.

I filmens upptakt får vi ser hur McMillian, egenföretagare i skogsbranschen, stoppas av polisen 1987. Han anklagas för ett mord på en 18-åring vit flicka. När Stevenson några år senare träffar McMillian är han dömd till döden. Det krävs mycket övertalning för att övertyga McMillian och dennes familj att en Harvard-advokat ska kunna göra någon skillnad.

Stevenson och Ansley finner snart att dödsdomen bygger på ett falskt framtvingat vittnesmål från den kriminelle Ralph Myers (Tim Blake Nelson). Trots att juryn som fällde McMillian 1988 ville ha livstids fängelse valde domaren i målet att utdöma dödsstraff.

 Advokaten Bryan Stevenson (Michael B Jordan) och dödsdömde Walter ”Johnny D” McMillian (Jamie Foxx).

Advokaten Bryan Stevenson (Michael B Jordan) och dödsdömde Walter ”Johnny D” McMillian (Jamie Foxx). Foto: WARNER BROS

EJI lyckas få tillstånd en ny rättegångsförhandling men trots att ”bevisen” är söndersmulade så väljer domaren att inte ta hänsyn till detta och McMillian förs tillbaka till dödscellen.

När sedan TV-programmet ”60 Minutes” på CBS 1992 tar upp fallet McMillian blir han till sist frigiven då distriktsåklagaren Thomas Chapman (Rafe Spall), som inte medverkat i åtalet 1987, också drar tillbaka åtalet mot McMillian.

Destin Daniel Cretton är en skicklig regissör och in i minsta biroll känns rolltolkningarna övertygande. Här finns också scener som är svåra att uthärda. En av de fångar Stevenson arbetar för är Herbert Richardson (Rob Morgan), en Vietnamveteran som var den ende som i sin pluton som överlevde. Som så många andra krigsveteraner i USA lider han av PTSD och nu sitter han i dödscell för att ha dödat en kvinna vid en bombincident. Stevensons arbete är förgäves och scenerna när Richardson placeras i elektriska stolen innehåller alla nödvändiga argument som behövs för att motverka detta barbariska straff.

Filmen påminner också om rasismens rötter i den amerikanska Södern med slavhandeln och de talrika lynchningarna i förra seklets inledning då svarta invånare mördades utan pardon.

Privatpersonen Bryan Stevenson står inte i fokus i denna film men det är ändå inte bara en film om dramatiken i rättsliga processer utan också om civilkurage, envishet, mänskliga möten och organisationsuppbyggnad.

Och som EJI:s namn säger; alla har rätt till rättvisa oavsett klass eller hudfärg. Och i och med att det är film om verkliga människor så är den på djupet inspirerande.

Ulf B Andersson

Läs också

Amnestys 40-åriga kamp mot dödsstraffet (Amnesty Press 19 oktober 2017)

Fri från dödscell – nu kämpar han mot dödsstraffet (Amnesty Press 25 oktober 2013)

Fri efter 18 år (Amnesty Press 11 maj 2011)

Caroll Pickett 95 avrättningar senare: Fängelseprästen som bytte åsikt (Amnesty Press 11 oktober 2010)

Kerry Max Cook- oskyldig men satt 20 år i dödscell (Amnesty Press 20 november 2009)

artiklar | 2020-01-16
Av: Ulf B Andersson