Bachelet tillbaka vid makten i Chile – utlovar tydligare utrikespolitik

Den 11 mars återvände Michelle Bachelet till presidentposten i Chile. Foto: Marianela Jarroud/IPS

På tisdagen återvände socialisten Michelle Bachelet till presidentposten i Chile, i starkare ställning än när hon blev landets första kvinnliga president 2006. Hon har utlovat en mer aktiv utrikespolitik än sin företrädare, som i relationerna med omvärlden främst satsade på ekonomiska frågor.

Under sin valkampanj hävdade Bachelet, som var president mellan 2006 och 2010, att hennes företrädare, högermannen Sebastián Piñera, varit alltför ”handelsinriktad” i sina relationer med omvärlden.

I sin regeringsförklaring är Bachelet starkt kritisk mot att landet ”förlorat sin profil” i förhållande till grannländerna, trots att relationerna med dessa beskrivs som ”problematiska”.

Som exempel kan nämnas att såren efter det krig som Chile utkämpade med sina närmaste grannar Bolivia och Peru i slutet av 1800-talet fortfarande finns kvar, eftersom båda dessa länder förlorade betydande landområden till Chile i samband med detta krig. Peru förlorade den numera chilenska regionen Tarapacá, medan Bolivia förlorade regionen Antofagasta och landets tillgång till Stilla Havet.

Chile och Bolivia bröt sina diplomatiska förbindelser 1978 och spänningarna mellan länderna finns kvar, främst på grund av Bolivias krav på att återfå tillgången till kusten.

Michelle Bachelet har ett starkt politiskt kapital både i regionen och i omvärlden, vilket förstärktes under hennes tid som chef för FN-organet UN Women. Hon vann valet i december med bred marginal då hon var kandidat för en koalition med bland annat socialistpartiet, kristdemokraterna och kommunistpartiet.

Bachelet har en stark relation till Brasiliens president Dilma Rousseff, som sagt sig se fram emot att fördjupa samarbetet med Chile, samt med Argentinas president Cristina Fernández, och står även på god fot med Ecuadors president Rafael Correa.

Företrädaren Sebastián Piñera hade istället starkare band med den colombianske presidenten Juan Manuel Santos, och arbetade för att stärka den så kallade Stillahavsalliansen, där Chile, Colombia, Mexiko och Peru ingår.

– Piñeras utrikespolitiska dagordning var underställd vissa kommersiella och ekonomiska intressen, säger samhällsvetaren Fabián Pressacco, vid Universidad Alberto Hurtado, till IPS.

Men anklagelserna om att hans regering skulle ha försummat regionala politiska, sociala och kulturella frågor förnekas av Piñera.

– Det överensstämmer inte med verkligheten, svarade den avgående presidenten IPS vid en presskonferens.

Utrikesanalytikern Francisca Quiroga vid Universidad Arcis menar dock att landet står inför vissa akuta utmaningar efter Piñeras tid vid makten, däribland arbetet för att stärka banden med de länder som Chile delar gräns med - Argentina, Bolivia och Peru.

-Sedan bör en långsiktig satsning inledas för att stärka en latinamerikansk integration, där relationerna med Brasilien, Ecuador och Mexiko bör stärkas politiskt, och inte enbart på ett handelsmässigt plan, säger Francisca Quiroga.

Bachelet har utsett den erfarne diplomaten Heraldo Muñoz till ny utrikesminister. I denna roll kommer Muñoz att tvingas hantera konflikterna med både Peru och Bolivia.

Trots spänningarna mellan länderna beslutade sig Bolivias president Evo Morales att delta vid Bachelets installationsceremoni, och landets vicepresident Álvaro García Linera kommer i slutet av denna månad att besöka Chile. Enligt vicepresidentens rådgivare genomförs detta besök för att visa att landet är berett på ett ”närmande” till Chile.

Flera analytiker menar också att relationerna med Argentina kommer att förbättras med Bachelet vid makten.

– Med Bachelets regering så kommer en större vikt att läggas vid Latinamerika i ett bredare perspektiv än endast den affärsmässigt ideologiska aspekt som Piñeras regering hade, säger samhällsvetaren Fabián Pressacco.