MAKEDONIEN

– Vi har helt enkelt inte råd med ytterligare en humanitär tragedi på Balkan, där miljoner människor har ryckts upp med rötterna under det senaste årtiondets konflikter.

Den varningen kom i fredags från Ruud Lubbers, FN:s nye flyktingkommissarie, som gav uttryck för det internationellta samfundets oro för att krisen i Makedonien kan leda till nya omflyttningar av människor, vilket hotar den sköra stabiliteten i regionen.

Varningen verkar dock ha klingat ohörd då striderna runt Makedoniens näst största stad Tetovo på måndagen gick in på sjätte dagen. Makedonska stridsvagnar och haubitsar anlände på måndagen tillsammans med lastbilslaster med soldater och armén och polisen fortsatte beskjuta mål på bergen runt Tetovo där Ushtaria Çlimatare Kombetare (UÇK), den nationella befrielsearmén, förmodas ha sina ställningar.

Allt fler invånare lämnade staden, där utegångsförbud nu råder från klockan 19 till 06, och de flesta butiker höll stängt. Enligt Radio B92 i Belgrad har 20 000 människor lämnat Tetovo, vilket sägs vara så gott som hela den slaviska befolkningen. Åtskilliga hundratal albaner flydde också från staden.

Skottlossning rapporterades under måndagen från tillfartsvägarna till staden och sportstadion uppgavs ha beskjutits med granater av UÇK.
Enligt den officiella nyhetsbyrån MIA (Macedonian Information Agency) uppgav borgmästaren Murtezan Ismaili att stadens krisstab befann sig i rörelse för att lugna medborgarna och förhindra spridning av desinformation. Borgmästaren dementerade att dricksvattnet i Tetovo skulle vara förgiftat.

Samtidigt som striderna runt Tetovo fortsätter fördjupas den politiska krisen i Makedonien och landet går en hårfin balansgång mellan samexistens mellan den slaviska majoriteten och den albanska minoriteten (som utgör mellan 20 och 40 procent beroende på vem som räknar). På lördagsnatten tågade de makedonska partierna ut ur parlamentet i protest mot att de albanska partierna PDSH, som sitter i regeringen, och PDP, hade krävt omedelbara tillägg till Makedoniens författning där albanerna skulle få likvärdig status med slaverna. Albanska företrädare krävde också att termen ”terrorister” skuller ersättas med ”rebeller” i den officiella rapporteringen av konflikten. När sedan parlamentets slutna session avslutades var det ändå i enighet om att vädja till utlandet om militärt bistånd och en uppmaning till landets invånare att inte lämna sina hem och inte låta sig rekryteras av väpnade grupper. Ordet terrorist användes inte.

I ett TV-tal i söndags betonade premiärminister Ljubco Georgievski att inga diskussioner om att ändra landets författning förekommer. Det var ett budskap från det styrande nationalistpartiet VMRO till dess väljare bland de slaviska makedonerna. Å andra sidan betonade Georgievski att Makedonien är ett multietniskt samhälle och att en tredje TV-kanal med flera språk är under utbyggnad. Han sade också att byggandet av det albanskspråkiga universitetet i Tetovo pågår.

– Dessutom befinner sig den nya lagen om lokal självstyre i beslutsprocessen, sade Georgievski. Dessa är de enda frågor där vi kan diskutera och förhandla. Vi uppmanar alla politiska partier, både som representerar makedoner och de som representerar albaner, att motstå extremism i sina led.

Allt fler befarar dock att det är försent och att Makedonien idag befinner sig i förstadiet till ett öppet inbördeskrig. På måndagen demonstrerade för andra dagen flyktingar från Tetovo utanför parlamentshuset i Skopje. På söndagen fick Tetovoborna stöd av tusentals makedonier från huvudstaden som ropade ”Ned med regeringen”och krävde att terroristerna skulle besegras samtidigt som de ropade att ”Tetovo är en makedonsk stad” och en deltagare förklarade för nyhetsbyrån Reuters att frivilliga paramilitära grupper är på väg att bildas för att bekämpa de albanska rebellerna.

Arben Xhaferi, ledaren för PDSH, sade i helgen till Washington Post att staten i Makedonien tillhör endast en etnisk grupp. Xhaferi har den senaste månaden betonat att albanernas krav i landet ska förverkligas genom förhandlingar, men bedömare menar att Makedonien alltmer påminner om Kosovo 1997-98 där det moderata LDK under Ibrahim Rugova utmanövrerades av den kosovoalbanska befrielsearmén UÇK. Xhaferis hälsa är dålig och inom PDSH finns radikalare krafter. Mendu Thaçi, ställföreträdare för Xhaferi, har talat om att ”albanerna har inlett en väpnad kamp för att befria sina territorier i Makedonien”.
Det andra stora albanska partiet, PDP, som satt i regeringen fram till 1998, tar också avstånd från det väpnade upproret men dess ledare Ymer Ymeri sade i helgen till nyhetsbyrån Reuters att det ”djupt rotade slaviska hatet mot albaner” är orsaken till upproret. Han anklagade också PDSH för att ha misslyckats i sina försök att förbättra albanernas rättigheter.

– PDSH skulle inte ha gått med på att skapa ett privatfinansierat universitet i Tetovo i stället för ett statligta albanskspråkigt universitet, sade PDP-ledaren.

Enligt Washington Post har nu UÇK presenterat sin politiske ledare. Det är Ali Ahmeti, en 32-åring född i staden Kicevo i sydvästra Makedonien. Han arresterades redan under kommunisttiden och flydde som så många albaner till Schweiz. Där arbetade han för det kosovoalbanska UÇK och uppges ha återvänt till Balkan 1998.

UÇK hävdade i helgen, enligt Radio Free Europe, att de har organiserade grupper redo i huvudstaden Skopje där en stor del av befolkningen är albaner. De uppmanade också albanska män att ansluta sig till närmaste enhet inom UÇK och manade albaner inom poliskåren att ta med sig sina vapen och ansluta sig till UÇK.

På söndagen anklagade också Georgievski i sitt TV-tal västvärlden för att ha bidragit till att skapa dessa ”nya talibaner”. På måndagen fick Makedonien stöd av EU och Natos generalsekreterare George Robertson lovade att fredsstyrkan KFOR ska försöka förhindra albanska extremister från att korsa gränsen mellan Makedonien och Kosovo.

Från Rysslands sida kom på måndagen krav på hårda åtgärder mot de albanska terroristerna. Utrikesminister Igor Ivanov anlände till Belgrad med ett brev från president Putin som krävde att ”terroristisk aggression” stoppas i Makedonien och södra Serbien.

I den albanska diasporan ser man dock annorlunda på saken. I måndagens New York Times beskriver Chris Hedges hur hundratals albaner samlas till möten i USA. I lördagens utgåva av den albanskspråkiga tidningen Bota Sot efterlyste UÇK frivilliga och donationer till befrielsekampen.

– Jag tror det blir ett stort gensvar, sade redaktören Dervish Jahjaga. Många albanska män håller på att ordna så de kan åka. De kommer inte stanna här och vänta på att den makedonska polisen ska döda deras fäder och mödrar.

En UÇK-ledare som i torsdags talade inför 400 personer på ett slutet möte i New York fick omedelbart fem frivilliga som anmälde sig till den nationella befrielsearmén och dessutom en halv miljon dollar i kontanter, uppger New York Times.