Vapenvila i Monrovia - 30 000 flyktingar trängs på stadion

För andra dagen i rad rapporteras läget i Liberias huvudstad Monrovia ha varit lugnt på torsdagen. Inga strider förekom, men IRIN, FN:s nyhetssida på nätet, rapporterar att hjälparbetare i staden är oroade över situationen för de cirka 50 000 personer som flytt från Monrovias västra förorter. Epidemier hotar, varnade FN:s humanitära kontor, OCHA, och vatten, avlopp, mat, husrum, medicinsk hjälp och säkerhet behövs för alla flyktingar. Minst 30 000 personer rapporteras ha tagit sin tillflykt till Samuel Doe-stadion, en sportanläggning uppkallad efter en tidigare president. Ytterligare 19 000 personer är inhysta på fyra skolanläggningar i staden,
som normalt har cirka en miljon invånare.

I början av veckan befarade många att Monrovia skulle bli platsen för en slutstrid i den senaste fasen i det liberianska inbördeskriget. Omkring 500 utlänningar från 38 länder, däribland 86 amerikaner, en grupp libanesiska
affärsmän, 18 från Frankrike, 30 FN-anställda och en nepales evakuerades med helikopter av franska soldater och anlände ombord på ett franskt stridsfartyg till Elfenbenskusten på torsdagen. Även Ghana skickade
stridsfartyg och flyg till Liberia för att evakuera sina medborgare. Eftersom vapenvilan fortfarande höll på torsdagen förekom förhoppningar om nya fredsförhandlingar i Ghana under kommande helg.
LURD, "liberianer förenade för försoning och demokrati", har dragit tillbaka sina styrkor från Monrovias västra förorter och är beredda att delta i samtalen, som arrangeras av ECOWAS, den västafrikanska samarbetsorganisationen. En annan rebellgrupp, MODEL, "rörelsen för demokrati i Liberia", har också till sist meddelat att de kommer att delta. Enlig IRIN sade också Muhammed Ibn Chambas från ECOWAS att Liberias
försvarsminister Danuel Chea har flugit till Ghana. De fredssamtal som inleddes i Ghana den 4 juni avbröts dock när rebellerna ryckte fram mot Monrovia och när den FN-stödda tribunalen i Sierra Leone beslöt att väcka åtal mot Liberias president Charles Taylor. Taylor anses
skyldig till krigsförbrytelser i samband med inbördskriget i Sierra Leone. Åtalet kan bli en stötesten för de förnyade fredssamtalen. Taylor krävde på torsdagen att åtalet ska läggas ned för att han ska gå med på förhandlingar.

Charles Taylor utpekades nyligen av FN:s flyktingchef Rudd Lubbers som huvudorsaken till krigen i regionen och flyktingkrisen i området. Det krig som började 1990 när Taylor, då en obskyr affärsman som hade flytt från
Liberia till USA för att undgå anklagelser för förskingring, i en BBC-intervju meddelade att hans styrkor hade invaderat Liberia togs i början inte på allvar. Men Taylor hade fått stöd av Libyens härskare, överste Khadaffi och lyckades sedan bygga allianser med presidenter i Burkina Faso och Elfenbenskusten och ljusskygga affärsmän som var intresserade av att köpa rikedomarna från Liberia.
När Charles Taylor 1997 blev vald som president i sitt hemland var landet förött av de olika rebellgruppernas strider. Under tiden hade kriget i Liberia spillt över gränserna till Sierra Leone och senare har även Guinea-Conacry drabbats och i höstas kom turen till Elfenbenskusten. Tiotusentals människor har dödats och ekonomier slagits i spillror medan barnsoldater tilldelats automatkarbiner och kvinnor våldtas.

FN:s säkerhetsråd krävde på onsdagen omedelbar vapenvila i Liberia och bland de organisationer som krävde en internationell interventionsstyrka fanns enligt IRIN kyrkornas världsservice CWS och International Crisis
Group. Amnesty International krävde bland annat
att de FN-sanktioner som finns mot Liberia också efterlevs och att de civila skyddas.