Tyskland beklagar massmord i Namibia 1904

Mellan 35 000 och 105 000 människor beräknas ha dödats när den etniska gruppen Herero 1904 gjorde uppror i dåvarande Tyska Sydvästafrika, nuvarande Namibia.
Den tyske militärbefähavaren, general von Trotha, beordrade Herero-folket att lämna landet eller bli dödade:
” Jag, den store generalen för de tyska trupperna, skickar detta brev till Herero-folket…Alla Hereros måste lämna detta land. Om en Herero återfinns inom de tyska gränserna, med eller utan vapen, med eller utan boskap, kommer denne att skjutas. ”
Inga undantag skulle göras för kvinnor och barn, förklarade den tyska generalen och Hereros sköts sedan med kulsprutor, deras vattenkällor förgiftades och många drevs ut i öknen för att dö.
När de tyska aktionerna var över hade 15 000 Hereros överlevt, medan 80 procent av folkgruppen var utplånad.

100 år senare kräver Hereros skadestånd, rapporterar BBC.
– Jag inbjuder återigen den tyska regeringen att ta ansvar för folkmordet på mitt folk och inleda en dialog med Hereros för att mejsla ut frågor av gemensamt intresse, sade hövdingen Kuaima Riruako på måndagen.
Då hölls en minnesstund i Okahandja, som 1904 var huvudstad för Hereros. Tysklands ambassadör i Namibia, Wolfgang Massing, var närvarande på 100-årsdagen och han sade att historien inte kan göras ogjord, men att ”vi kan ge tillbaka offren och deras ättlingar den värdighet och ära som de berövades”.
– Jag vill också förklara hur djupt vi ångrar detta olycksaliga förflutna, sade också den tyske ambassadören.
Enligt BBC var detta det närmaste en ursäkt Tyskland hittills har kommit efter händelserna 1904. Wolfgang Massing avvisade dock tanken på ekonomisk kompensation.

I samband med första världskriget förlorade Tyskland sin koloni som ockuperades av Sydafrika 1915. Fem år senare blev området ett mandat under Nationernas Förbund, NF, men när FN hade bildats vägrade Sydafrika 1946 att acceptera att FN ville ta över mandatet.
1961 beslöt FN:s generalförsamling att området skulle bli självständigt, men först 1990 blev Namibia oberoende efter 24 år av väpnad kamp.

Ulf B Andersson

13 januari 2004

Ulf B Andersson
Amnesty Press