FRA:s generaldirektör talar om myndighetens verksamhet

Vem blir övervakad när FRA-lagen träder i kraft? Det var frågan som stod högst upp på agendan när Svenska Helsingforskommittén anordnade ett frukostseminarium på onsdagsmorgonen. En utdragen, och stundtals hetsig debatt, har rasat i media sedan riksdagen den 18 juni 2008 röstade ja till den nya signalspaningslagen. Lagen har kritiserats för att den inte står i proportion till sitt syfte eller till människors rätt till ett skydd av privatlivet.

Försvarets radioanstalt har enligt lagen rätt att spana i all radio- och kabeltrafik som passerar Sveriges gränser. Lagen träder i kraft den 1 januari 2009, men blir operativ först den 1 oktober samma år då FRA får tillgång till trafiken från teleoperatörerna. Många kritiska röster har höjts, bland annat från Amnesty, om att lagen riskerar att bryta mot grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Inbjuden att svara på frågan var Ingvar Åkesson, generaldirektör för Försvarets radioanstalt (FRA). Han höll en timmes långt föredrag om myndighetens arbete och den nya lagstiftningen. Ingvar Åkesson inledde med att poängtera att signalspaningen, som FRA bedriver, är en mycket tekniskt komplicerad verksamhet, till exempel finns det ingen person inom myndigheten som kan behärska alla stegen.

Ingvar Åkesson foto: FRA

Signalspaning är enligt Ingvar Åkesson en ytterst viktig informationskälla för den svenska statsledningen. Ett alternativ skulle vara ett endast förlita sig på den information som finns att tillgå via massmedia och information som lämnas via internationellt samarbete, dock skulle det vara alltför knapphändigt. Därför är det av nationellt intresse att ha en väl fungerande underrättelsetjänst.

• Det är viktigt att veta vad som sker bakom det som synes ske, säger Ingvar Åkesson. Statsledningen behöver ha så mycket information som möjligt vad gäller utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik.

Signalspaning har förekommit länge och FRA har tidigare varit en del av försvarsstaben. Under 1940-talet var Sverige illa trängt och det medförde en rivstart för FRA:s kryptoforceringsverksamhet. Han påpekar att Sverige sedan dess haft en mycket god signalspaning vilket har bidragit till omfattande information till underrättelsetjänsten.

Idag står vi inför en ny situation, världen har globaliserats och hotbilden har förändrats. Terrorismen har fått ett nytt framträdande ansikte och den revolution som skett inom IT har format ”nya hot”. Ingvar Åkesson visar på hur FRA har omformat sin verksamhet i takt med den yttre förändringen; han tar upp exempel på frågor som FRA får från sina uppdragsgivare.

Hur mycket tränar piloterna i landet x?
Hur förhandlar ledarna i landet y angående FN sanktioner?
Hur är det med landets q´s kärnvapenprogram?
Samarbetar landet y´s regering med al Qaida?

Han säger att signalspaning står för 70-80 procent av underrättelsetjänsten och att det finns en stor styrka i den här typen av spaning eftersom informationen direkt kommer från primärkällan och på så vis har hög trovärdighet. Andra styrkor är att spaningen är osynlig för mottagaren, och att den både är flexibel och kontinuerlig.

Svagheterna med signalspaning som Ingvar Åkesson lägger fram är att den kräver att det finns en signalmiljö. Av den stora mängd trafik som förekommer är det endast en avgränsad mängd information som väljs ut för behandling av FRA. Det krävs också en stor mängd specialkompetenser. Personer som arbetar med olika delar av signalspaningen måste hela tiden befinna sig på teknikens framkant och myndigheten måste ha personal som besitter en bredd av specialkompetens.

Ingvar Åkesson hävdar bestämt att Sverige behöver ha tillgång till kabelspaning. FRA-lagen innebär att den eterburna spaningen lagregleras men att samtidigt utökas den till att omfatta trådbunden kommunikation. Detta innebär en avsevärd ökning av spaningens omfattning. Praktiskt taget all information som passerar Sverige gör det via en kabel. På grund av den goda IT-infrastrukturen är det en stor mängd information som väljer att passera landet. Ingvar Åkesson exemplifierar med att två tredjedelar av Rysslands Internettrafik passerar genom Sverige.

Den nya signalspaningslagen beskriver Ingvar Åkesson som ett framsteg för att samla in information till svensk underrättelsetjänst. Han tar upp att en rad ändringar har genomförts. Det har skett en reglering av uppdragsgivarna. Särskilda tillståndskrav har införts, vilka övervakas av tillståndsmyndigheten som är en domstolsliknande nämnd. Ingvar Åkesson betonar att även regeringen har har tillståndskrav. Han menar även att integritetsskyddet radikalt har skärpts. Att skyddet ytterligare förstärkts av att den externa kontrollen har skärpts. Det kommer efter 1 januari finnas en särskild delegation som ska övervaka detta och som kan avbryta ett spaningsuppdrag.

Ingvar Åkesson framhäver att det endast är utländska förgreningar in i Sverige som ska kunna övervakas. Det kommer inte vara tillåtet att spana på inhemsk trafik utan endast på så kallad transittrafik, alltså information som passerar via Sverige.

• Det är endast en liten del av all information som blir föremål för behandling. Det är endast den information som finns inom den den utvalda signalmiljön, majoriteten av all information går för alltid förlorad.

Ingvar Åkesson beskriver att FRA använder sig av vissa sökbegrepp som appliceras på den utvalda informationen. Dessa kan vara telefonnummer, IP-nummer eller Internetadresser. Därefter sker en manuell gallring som kompetenta personer inom FRA utför, och därefter sammanställs ett rapporteringsunderlag.

• Sökbegreppen har en mycket hög precision, säger Ingvar Åkesson. De är inställda på utländska mål och kan inte träffa inrikestrafik.

Han gör en jämförelse med hur tullen arbetar med sökbegrepp. Tullen letar efter en viss sorts resenär med ett viss sorts gods. De allra flesta resenärer kan passera obehindrat genom tullen, även om det kan skapa visst obehag att vara övervakad.

Det har förts fram stark kritik om att det finns en rad problem med lagstiftningen ur ett rättighetsperspektiv. Bland annat att signalspaningen utgör ett stort ingrepp på den personliga integriteten. För att det ska vara försvarbart så måste mycket höga krav ställas på nyttan med den här typen av spaning.

Ingvar Åkesson säger sig vara positiv till ett stärkt integritetsskydd, men han påtalar också att som en förutsättning för att FRA ska kunna bedriva sin verksamhet måste det finns en yttre gräns för hur mycket integritetsskyddet kan byggas ut.

Några frågor från publiken behandlades, men seminariets övergripande fråga - vem blir övervakad när FRA-lagen träder i kraft, kom inte att behandlas närmare än att generaldirektören inte själv uttryckte någon oro över att oskyldiga skulle komma att övervakas eller att lagen skulle ha någon skadlig effekt.

Debatten lär fortsätta om konsekvenserna av FRA-lagen. Och frågan om vi är på väg mot ett ”storebrorssamhälle” hänger fortfarande i luften.

Av: Emma Mossberg