Blodig vecka i Nigerdeltat.

Det konfliktdrabbade Nigerdeltat har under den senaste tiden drabbats av de värsta våldsamheterna på två år. IRIN rapporterar om dussintals civila dödsoffer och många som skadats och fördrivits från sina hem i den oljerika regionen.

Sammandrabbningarna inleddes enligt uppgift den 13 september då statliga regeringsstyrkor angrep tre byar i Niger-deltat i sökandet efter en medlem i rebellgruppen Movement for the Emancipation of the Niger Delta (MEND).

Osäkerheten har lett till att delar av regionen skurits av. Hjälparbetare når inte fram och kan inte heller veta säkert hur många av de uppskattningsvis 20 000 invånarna i de tre städerna som flytt.
- Jag har fått desperata samtal från bybor i de utsatta områdena som säger att två av byarna blivit totalförstörda och att det omedelbart behöver skickas medicinska team dit. Dessvärre är inte det möjligt, säger Chika Onah från Röda Korset i Nigeria.

Sofiri Joad Peterside, som arbetar med mänskliga rättigheter lokalt, vittnar om att våldsamheterna slår direkt mot civilbefolkningen. Han berättar att han blev fast i skottlossning, där helikoptrar och båtar var inblandade.
- Det var ett luftangrepp utan tydliga mål, säger han till IRIN. Vad vi behöver nu är en oberoende utredare som kan bedöma civilbefolkningens utsatthet i alla dessa anfall.

Emeka Onwuamaegbu, arméns talesman, påstår att militären inte genomfört någon fullskalig offensiv.
- Vi använder oss av ett minimum av våld för att hantera den här situationen. Vi kan inte gå fullt ut för att döda vår egen befolkning. Eller hur?

Den 14 september förklarade MEND krig mot utländska oljeföretag som opererar i deltat. De hotade att förstöra oljeledningar och varnade företagen att evakuera sin personal och avbryta utvinningen. MEND har sedan dess tagit på sig fem attacker.

Ett statligt försök för att ta kontroll över oljesmugglingen har genomförts. 200 illegala oljeraffinaderier har under de senaste två månaderna stängts ner, vilket utlöste ytterligare motsättningar.

Det stora Nigerdeltat, som i huvudsak består av våtmark och befolkas av cirka 20 miljoner människor, besitter enligt Nigerian National Petrolium Corporation mer än 30 miljarder fat råolja.

Regionens oljeproduktion har stundtals gått ner efter attacker av lokala rebellgrupper. Rebellgrupperna påstår att kriminella gäng och statliga militärstyrkor exploaterar regionens oljerikedomar i eget syfte och inte lämnar efter sig annat än en förgiftad, malariainfekterad, laglös sumpmark som helt saknar återbäring på oljans förtjänst.

Enligt Center for Global Energy Studies beräknas Nigerdeltats oljeintäkter uppgå till 66 miljarder dollar under 2008. Invånare i regionen säger sig ha sett ytterst lite av dessa pengar investerade i sina lokalsamhällen.

• Vi lider i Nigerdeltat. Om du dricker vårt vatten blir du sjuk. Regeringen hjälper oss inte. Varje dag säger de att oljepriset har gått upp, men vi får ingen kännbar förbättring för det, säger Tom Polo, en rebelledare i Wari i västra deltat, till IRIN.

Regeringens talesman, Olusegun Adeniyi, utlovar mer utveckling, men säger att säkerhet måste komma först.
- Nigerdeltat är ett av sju prioriterade områden för regeringen, säger han. Vi gör allt vi kan för att förbättra levnadsvillkoren i regionen. Säkerhetsstyrkor kommer fortsätta kontrollera tillgängligheten för de som kriminellt försöker exploatera situationen för egen vinning.

Chika Onah säger att den utbredda kriminaliteten förhindrar insatser för att skydda civilbefolkningen.
- Problematiken i Nigerdeltat har nu gått bortom kampen om att få en större del av regionens resurser. Om de kriminella gängen kan kidnappa en ettårig bebis eller sextioårig mormor, måste hjälporganisationer som vår var mycket försiktiga.

År 2000 tillsatte regeringen en kommission för att hantera fattigdomen i regionen. Man hoppades att det skulle förbättra säkerhetsläget, men enligt de flesta analytiker saknade kommissionen medel och god ledning.

Tony Urata, generalsekreterare för frivilligorganisationen United Niger delta Energy development and Security Strategy, säger att regeringen måste leva upp till sitt löfte om att bekämpa fattigdomen om konflikten ska kunna få ett slut.
- Det är ett misstag att hantera problematiken som ett säkerhetsproblem istället för ett utvecklings- eller rättighetsproblem. Det finns en tendens till ansträngning från regeringen, men det är fortfarande för tidigt att säga vart det kommer leda. Vi måste se den här ansträngningen i praktiken för att en förändring ska kunna komma till i regionen. __

_
Rebeller avbryter vapenvila
_