Starkt drama om rättssäkerhet och lynchjustis
I Thomas Vinterbergs nya film Jakten skildrar han en dansk småstadsidyll som rämnar när en manlig förskollärare anklagas för sexuella övergrepp. Mads Mikkelsen är övertygande i rollen som Lucas som stängs av från jobbet och grips av polis.
filmer | 2013-04-12 Av: Ulf B Andersson |
Susse Wold och Annika Wedderkopp. Foto: Framegrab
Film: Jakten
Regi: Thomas Vinterberg
Skådespelare: Mads Mikkelsen, Thomas Bo Larsen, Lars Ranthe, Alexandra Rapaport, Annika Wedderkopp
Land: Danmark, 2012
Längd: 115 min
Den lilla norska kommunen Bjugn med 2 000 invånare skakades 1992 av en skandal. En pedofilring med både kvinnor och män avslöjades och med uppbackning av terapeuter, psykologer och jurister kunde man till sist slå fast att ett stort antal barn i 4-6-årsåldern hade utsatts för sexuella övergrepp. 40 barn sades ha berättat om sexuella övergrepp och 59 barn skulle ha haft rättsmedicinskt konstaterbara skador.
Huvudpersonen i dessa övergrepp var Ulf Hammern, den ende manlige barnskötaren på daghemmet. Det visade sig att upprinnelsen till anklagelserna var en femårig flicka som hade sagt att Ulfs snopp stod rätt ut. Barnens berättelser blev sedan allt livligare när de med hjälp av ledande frågor berättade om rent satanistiska sexseanser med sexuella övergrepp och kvalificerad misshandel. Flera personer på daghemmet och ortens polischef greps och i kommunen härskade en stämning av häxjakt där många föräldrar var övertygade om att deras barn hade utsatts för övergrepp.
När Frostatings lagmansrätt den 31 januari 1994 kom med sin dom blev den dock överraskande: Ulf Hammern frikändes på samtliga 25 åtalspunkter. Dock var det många i Bjugn som var övertygade om att övergreppen verkligen hade ägt rum och vid skadeståndsförhandlingarna för de personer som hade suttit häktade såddes nya tvivel.
Händelserna i Bjugn har inspirerat till ett antal böcker i Norge och år 2011 kom Helene Uris roman Den rättfärdige på svenska. Även den danske regissören Thomas Vinterberg har inspirerats av fall som Bjugn och Orkneyöarna, där ett antal barn omhändertogs av myndigheterna i början av 1990-talet, för sin nya film Jakten där huvudpersonen är Lucas en manlig förskollärare, som anklagas för sexuella övergrepp på ett daghem.
Jag minns fortfarande Vinterbergs genombrott som regissör, den danska filmen Festen (1998). Det var en fartfylld skildring av en 60-årsfest där upplösningen kom i form av sonen berättade om att fadern hade utsatt honom för sexuella övergrepp. I den filmen tvekade biopubliken inte om sanningshalten i anklagelserna.
I Jakten visar Mads Mikkelsen i sin tolkning av Lucas vilken fantastisk skådespelare han är. 42-årige Lucas har hamnat i förskolan sedan hans tjänst som lärare i den vanliga skolan har försvunnit och han bor ensam i ett stort hus med hunden Fanny efter en traumatisk skilsmässa där tonåringen Marcus blivit ett slagträ. Ensamheten utmanas dock av Nadja (Alexandra Rapaport), den starka kvinna som städar på daghemmet, och som vet att hon vill ha Lucas.
Vinterberg lyckas också väl i sin skildring av en dansk småstadsmentalitet där jaktlaget, där Lucas ingår, med sina manlighetsriter spelar en viktig roll för manlig sammanhållning. Männen och deras vänskap står i centrum för Vinterberg men det är män som trivs både på ett jaktpass i skogen och som kan gråta som visas upp.
Huvudfokuset i Vinterbergs film handlar om rättssäkerheten och gruppdynamiken i lynchjustis i ett litet samhälle som hamnar i kris. Lucas har en nära relation till Klara (Annika Wedderkopp), dotter till hans bäste vän, ett barn med livlig fantasi. Några förflugna ord från Klara till förskoleföreståndaren Grethe (Susse Wold) och så sätts maskineriet igång med en Grethe som förkunnar ”Jag tror på barnen, de ljuger inte”.
Förskolan följer kommunens regelverk vid misstanke om sexuella övergrepp men på ett ibland närmast överpedagogiskt sätt visar Vinterberg hur ledande frågor från en barnpyskolog och missriktad information från daghemmet kan leda helt fel. I fallet Lucas stängs den misstänkte av från arbetsplatsen, grips av polisen medan allt fler barn börjar berätta om övergrepp som ska ha skett i källaren i Lucas villa, en källare som inte finns i verkligheten. Föräldrar kontrollerar också om deras barn har haft huvudvärk eller mardrömmar vilket kan vara ett symptom på sexuella övergrepp.
Mads Mikkelsen och Thomas Bo Larsen i kyrkan. Foto: Per Arnesen
Även sedan han släppts på fri fot tror dock många i samhället att Lucas är skyldig och förföljelsen mot honom stegras. Det kan sägas att rättssäkerheten i det här fallet fungerade då Lucas släpps på fri fot och inte ställs inför rätta. Å andra sidan får vi en påminnelse om hur lynchmentalitet kan slå rot i ett till synes väl fungerande samhälle. Scenerna från bannlysningen av Lucas från ortens livsmedelsbutik och julgudstjänsten i det danska gemytet är mycket starka.
Det kan också sägas att Vinterberg kunde ha valt att låta biopubliken sväva i okunnighet om misstankarna mot Lucas har någon grund eller inte. Det hade varit ett mer traditionellt upplägg för att skapa spänning. Nu vet vi facit bakom frågorna som de inblandade ställs inför. Då måste vi istället fundera över frågor som; Vad ska daghemsföreståndaren göra när det finns misstanke om ett sexuellt övergrepp? Hur ska vänner förhålla sig till en person som misstänks för ett brott som väcker sådan avsky?
Ulf B Andersson
filmer | 2013-04-12 Av: Ulf B Andersson |