Gripande minnen från Sarajevo

Jasenko Selimović gör med sin bok ”Sarajevo. Minnen från en belägring” det möjligt för oss att förstå vad kriget i Bosnien gjorde med människor.

böcker | 2021-12-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021

Bok:Sarajevo. Minnen från en belägring

Författare: Jasenko Selimović

Förlag: Albert Bonniers Förlag

BELÄGRING. Sarajevobor köar för vatten 1992.

BELÄGRING. Sarajevobor köar för vatten 1992. Foto: Mikhail Evstafiev/Wikimedia

Denna höst kommer åter varnande ord om utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Hösten 1995 gjorde Daytonavtalet slut på det krig som hade pågått sedan våren 1992 och lett till folkfördrivningar och 100 000 döda. En ”Hög representant” blev det internationella samfundets övervakare av utvecklingen i landet, som delades i två ”entiteter”; Republika Srpska, dominerade av bosnienserber, och Federationen, dominerade av bosniaker (muslimer) och bosnienkroater.

I juli meddelade Valentin Inzko, avgående Hög representant, att folkmordsförnekelse nu skulle bli ett brott och att glorifiering av krigsförbrytare förbjuds.

Det blev starten för en kris där Milorad Dodik, president i Republika Srpska, RS, i oktober meddelade att entiteten nu drar sig ur flera av Bosniens gemensamma institutioner och han hotade med att RS ska dra tillbaka sina soldater från den bosniska armén och skapa en egen försvarsstyrka. Christian Schmidt, ny Hög representant, varnade i början av november för att Bosnien hotas av upplösning och menade att den internationella militära närvaron nu måste förstärkas för att förhindra våldsutbrott och i värsta fall ett fullskaligt krig.

Jasenko Selimović har i Sverige blivit känd både som kulturpersonlighet och liberal politiker, som satt i EU-parlamentet 2015-2019. Han gör med sin bok ”Sarajevo. Minnen från en belägring” det möjligt för oss att förstå vad kriget i Bosnien gjorde med människor.

Foto: Albert Bonniers Förlag

Han levde ett vanligt liv i en huvudstad som var en multietnisk produkt av det positiva som hade skapats under Jugoslavien. Han hade sin flickvän Amira, sina vänner och levde som så många andra i Sarajevo i illusionen att Bosnien var ett undantag när kriget 1991 pågick i Kroatien: ”Ett krig i Bosnien skulle inte stå mellan två eller tre etniska grupper, utan mellan familjer som själva var blandade, närmsta vänner, släktingar. Vem skulle vilja det?”

I april 1992 beslöt de bosnienserbiska ledarna att inleda kriget och Selimović ger sin berättelse om livet i Sarajevo innan han till sist lyckas komma ut ur staden. Det är en gripande, sorglig och upprörande bok som fångar läsaren. Och det är bara att hoppas att Bosnien inte återigen ska dras in i krigets vansinne.

Ulf B Andersson

böcker | 2021-12-05
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021