Attack mot Salman Rushdie fördöms

Attacken mot författaren Salman Rushdie den 12 augusti fördöms av svenska Amnesty som anser att ”Salman Rushdies författarskap har präglats av modet att säga, skriva och tänka djärva tankar”. ” Om människor inte vågar eller orkar uttrycka kritiska tankar och åsikter blir världen en mörkare och farligare plats för alla”, anser svenska Amnesty.

Reportage | 2022-09-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2022
Salman Rushdie har levt under hot sedan 1989. Här är han vid en fransk litteraturfestival 2018.

Salman Rushdie har levt under hot sedan 1989. Här är han vid en fransk litteraturfestival 2018. Foto: ActuaLitté/Wikimedia

Den 12 augusti skulle författaren Salman Rushdie hålla ett föredrag om yttrandefrihet på ett utbildningscenter i Chautauqua, nordväst om New York i USA. En knivbeväpnad 24-årig man rusade upp på scenen och började knivhugga Salman Rushdie. Författaren skadades allvarligt men kunde snabbt föras till sjukhus i helikopter. I slutet av augusti vårdades han fortfarande på sjukhus. Försäljningen av boken ”Satansverserna”, som kom 1988, ökade kraftigt i många länder.

PEN International, som försvarar författare och det fria ordet, uttryckte chock och bestörtning efter attacken mot Salman Rushdie. Han var tidigare ordförande i PEN America. Många författare runt om i världen fördömde attacken och visade sin solidaritet med Salman Rushdie.

Den turkiske författaren och Nobelpristagaren Orhan Pamuk, som själv lever med livvaktsskydd sedan 15 år, skrev i en artikel som också publicerades i Svenska Dagbladet att det också är ”deprimerande att beskåda hur denna förfärliga attack har tagits emot med gillande, applåder och tydlig förtjusning inte bara i Iran, utan också i många andra muslimska länder”.

Svenska sektionen av Amnesty fördömde i ett uttalande angreppet mot Rushdie som ett angrepp på yttrandefriheten och beskrev attacken ”som ett försök att tysta oberoende röster och tankar”.

– Salman Rushdies författarskap har präglats av modet att säga, skriva och tänka djärva tankar och för det har han fått betala ett oerhört högt pris, påpekade svenska Amnesty.

Hundratals författare och andra personer samlades vid New Yorks bibliotek den 19 augusti för att i solidaritet med Salman Rushdie läsa från hans verk i ett livesänt evenemang.

Hundratals författare och andra personer samlades vid New Yorks bibliotek den 19 augusti för att i solidaritet med Salman Rushdie läsa från hans verk i ett livesänt evenemang. Foto: Jackie Molloy/The New York Times/TT

Amnesty konstaterade att ”vi får dagliga rapporter om hot, hat och våld som riktas mot kritiker och dissidenter över hela världen” och att yttrandefriheten aldrig kan tas för given:

– Dessa attacker mot det fria ordet kommer från såväl stater som från icke-statliga aktörer och polariserande individer som kräver lydnad och tystnad. Bara genom att stå upp för yttrandefrihet och pressfrihet kan vi motverka den skadliga självcensuren. Om människor inte vågar eller orkar uttrycka kritiska tankar och åsikter blir världen en mörkare och farligare plats för alla.

Det var den 14 februari 1989 som Irans dåvarande högste ledare, ayatolla Khomeini, utfärdade en fatwa över Salman Rushdie och alla som bidragit till Satansversernas tillkomst.

– Jag kallar alla modiga muslimer, varhelst i världen de må finnas, att utan dröjsmål döda dem, så att ingen mer någonsin vågar förolämpa muslimers heliga tro, sade Khomeini i iransk radio.

Solidaritetsmanifestation i tyska Hannover till minne av offren för massakern i Sivas 2 juli 1993.

Solidaritetsmanifestation i tyska Hannover till minne av offren för massakern i Sivas 2 juli 1993. Foto: Bernd Schwabe in Hannover/Wikimedia

Sedan dess har flera översättare och förläggare dödats eller skadats vid attentat och i Sivas i Turkiet innebrändes 37 personer den 2 juli 1993 när en mobb belägrade en konferens och krävde att Aziz Nesin, som hade beställt en översättning av Satansverserna, skulle överlämnas till folkmassan.

Ulf B Andersson

Reportage | 2022-09-08
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2022