EU åtråvärt för ett sargat Jugoslavien

Frågan om minoriteter och deras rättigheter ligger högt på den politiska agendan i Jugoslavien. Högst upp ligger dock ett framtida medlemskap i EU. När Jugoslaviens utrikesminister Goran Svilanovic talade på Utrikespolitiska institutet i Stockholm den 28 februari var längtan efter att åter ingå i den europeiska gemenskapen tydlig. Emma Johansson från Amnesty Press rapporterar från Svilanovics besök.

Goran Svilanovic tillhör det lilla
medborgarrättspartiet GSS
och var under 1990-talet aktiv i MR-rörelser
och ”Center for Anti-War Action”.
Nu är han Jugoslaviens utrikesminister.

I och med den nya regeringskoalitionen DOS tillträde efter Milosevics fall i oktober 2000 ändrade Jugoslavien sin utrikespolitik. Istället för isolering och avståndstagande gäller numera samarbete.

– Vi ska gradvis stärka vår position och upprätta normala relationer med både våra grannländer och det internationella samfundet. Internationell hjälp är avgörande för att alla problem ska kunna lösas inom de politiska institutionerna, sade Goran Svilanovic.

Det högsta målet med samarbetet är ett medlemskap i EU. Enligt den oberoende serbiska radiostationen B92 ska Jugoslavien kunna bli permanent medlem i Europarådet i juni i år, vilket är det första steget mot ett EU-medlemskap.

Goran Svilanovic tvekade inte när han deklarerade att Jugoslavien omedelbart bör förbereda sig för ett inträde. Konvergenskraven kommer att fungera som ett incitament för förändringar, trodde han.

– Men vi måste lösa dagens problem för att uppnå de långsiktiga målen, och det måste ske tillsammans med internationella aktörer.

De problem Goran Svilanovic syftar på är stora. Ekonomin är närmast i ruiner, de statliga institutionerna är ofta korrupta och infrastrukturen är i behov av en rejäl upprustning. Dessutom, eller framförallt, är relationerna mellan olika folkgrupper fortfarande ansträngda, och minoriteters rättigheter är fortfarande en olöst fråga på många håll. Enligt Goran Svilanovic är regeringen väl medveten om de ”ärvda” problemen.

– Vi får inte blunda för sanningen om vårt förflutna, då kan inte något moraliskt tillfrisknande ske.

Rättegången mot Milosevic i Haag skulle bli en uppgörelse med det förflutna, men Goran Svilanovic är, liksom den serbiske premiärministen Zoran Djindjic, djupt besviken efter de första två veckorna.

– Det var meningen att det skulle bli en konfrontation, en försoningsprocess, men det har inte hänt än så länge. Det är en såpopera! Folket får intrycket av att det är ”en man mot en maskin”, inte århundradets rättegång!

” Vi får inte blunda för sanningen om vårt förflutna.”
Det sade den jugoslaviske utrikesministern
Goran Svilanovic när han besökte Stockholm.
Bilden visar historiska vapen i Belgrad.
Foto: Ulf B Andersson

I Serbien sänds rättegången live på tv på dagarna och åklagarnas lindriga framgångar och demagogen Milosevics ihärdiga förnekande av massakrer och övergrepp har snarare ökat antalet Milosevic-anhängare än tvärtom. Zoran Djindjic har kallat rättegången en ” dyr cirkus”. Besvikelsen bör ses i ljuset av den nationella politiska kris som debatten om huruvida Milosevic skulle utlämnas utlöste förra året. Trots besvikelsen sade Goran Svilanovic att han anser att fullt samarbete med tribunalen är det enda alternativet.

Förutom rättegången mot Milosevic är den jugoslaviska federationens framtid en het fråga i Belgrad. Montenegros president Milo Djukanovic kom till makten på löftet om att utlysa en folkomröstning om självständighet för det lilla bergslandet Montenegro, som tillsammans med det betydligt mäktigare Serbien är vad som kvarstår av forna Jugoslavien.

Folkomröstningen skulle ske under våren, men efter påtryckningar från EU är datumet framflyttat. Enligt EU: s förslag bör Montenegro stanna i federationen, som i så fall ska byta namn till ett som innehåller båda staternas namn.

– Jag kan leva med vilken lösning som helst, så länge som den uppfyller två krav: den ska öka stabiliteten i regionen och hjälpa folket i Serbien och Montenegro, sade Goran Svilanovic och tillade att kriterierna för självständighet kan komma att implementeras i till exempel Kosovo.

Kosovo fortsätter att vara ett känsligt politiskt område. Goran Svilanovic tyckte inte att omvärlden ska hänga upp sig på vilken status Kosovo bör ha - stat, republik, provins – utan på uppbyggnaden av det raserade samhället. Han uppmanade till investeringar i den offentliga sektorn. Vad gäller relationerna mellan serber och albaner ser Goran Svilanovic en ljusning:

– Det finns en början på en dialog.

EMMA JOHANSSON
[email protected]