Sverige och Danmark i biståndssamarbete

reportage | 2011-03-11

Gunilla Carlsson och Søren Pind, biståndsministrar i Sverige och Danmark, tycks rörande överens: genom att kraftigt skära ned på antalet biståndsländer och sätta större fokus på resultat ska biståndspolitiken bli mer effektiv, och riktas direkt till det civila samhället och människorättsorganisationer, snarare än till stater.
- Jag accepterar att bistånd är en högriskbransch, men jag accepterar inte korruption, anser Søren Pind.

Gunilla Carlsson presenterar Sveriges riktningsförändring inom biståndspolitiken och samarbetet med Danmark.

De båda grannländernas ministrar var inbjudna till ett seminarium på Utrikespolitiska Institutet (UI) den 3 mars för att tala om den tydliga kursändring i biståndspolitiken som Sverige och Danmark ska samarbeta kring. Den stora föreläsningssalen var fullsatt till sista plats; folk satt till och med på trappstegen utmed väggarna för att lyssna till Gunilla Carlssons och Søren Pinds anföranden och den efterföljande paneldebatten.

Samförståndet mellan ministrarna var total. Både Gunilla Carlsson, Moderaterna, och Søren Pind, från liberala Venstre, betonade att vägen till frihet och demokrati, i de länder där mänskliga rättigheter inte respekteras, går genom ekonomisk liberalisering – och att biståndet måste medverka till detta.

  • Vi har sett en minskning av fattigdomen där människor själva ges chansen att driva igenom förändringen. Det handlar inte bara om bistånd, det handlar även om marknadsekonomi, sade Gunilla Carlsson.

Demonstranter i Bahrain. På banderollen står det: Vi vill ha frihet. Foto: Amnesty

Den svenska biståndspolitiken har nu kommit till insikt, menar Gunilla Carlsson, dels att biståndet inte har gett eftersträvat resultat och dels att Sverige saknar tillräcklig insyn i biståndsländerna för att kunna styra medlen till de behövande. Därför har Sverige valt att skära ned antalet länder som får bistånd från 67 till 33 samt beslutat att tillsammans med Danmark driva på frågan om utökat internationellt samarbete, främst inom EU, för att därigenom minska risken för korruption. Även Danmark har skurit på antalet biståndsländer från 26 till 15 och tittar på att skära ned antalet ytterligare.

När Amnesty Press innan seminariet fick en kort intervju med Søren Pind, sade han, med anledning av upproren i Nordafrika och Mellanöstern, att man tillfälligt fått tänka om. Bortsett från Egypten, där Danmark egentligen fasade ut sitt engagemang förra året, har regionen inte varit prioriterad ur biståndssynpunkt. Nu väljer man att i ett första steg bidra med motsvarande 29,5 miljoner svenska kronor till Tunisien och Egypten i återuppbyggandet av länderna.
- Det viktigaste för oss är att mänskliga rättigheter – rösträtt och yttrandefrihet – sätts i fokus. Att frigöra den vanliga människan ska vara själva kärnan i vårt biståndsarbete, sade Søren Pind.

S__ø__ren Pind blir intervjuad av Amnesty Press utsände reporter. Han förklarar att målet med dansk biståndspolitik är att frigöra den vanliga människan.

Under paneldebatten skickade Kent Härstedt, biståndspolitisk talesman för Socialdemokraterna, syrligt beröm till de båda ministrarna för deras nyvunna insikter om arabvärlden.
- Men för tre månader var det inte många ord om området, sade han.
Amnesty Press har tidigare skrivit om den självrannsakan som svensk politik och landets media, i mångt och mycket, nu måste genomgå.

Det folkliga stödet för bistånd har minskat på senare år, menade moderatorn Jan Joel Andersson, forskningsledare på UI. Frilansskribenten Thomas Gür ansåg att detta berodde på att folk inte förstår vad pengarna – den årliga svenska biståndsbudgeten ligger på 35 miljarder kronor – går till. Thomas Gür förklarade att forskning tyder på att pengar som går direkt till stater till och med försämrar situationen för de fattiga:
- Gunilla Carlsson visar, i samband med sitt anförande, bilder på fattiga barn, men borde i stället visa bilder på tjocka, rika gubbar! Pengarna bidrar till korrupta regimer och korrupta val, sade han.

Frilansskribenten Thomas Gür i skarpt angrepp mot den svenska biståndspolitiken.

Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, ställde sig även frågande till om Sverige och Danmark verkligen har valt rätt väg för att komma tillrätta med problemet.
- Styrkan i den svenska modellen ligger i att vi främjat både tillväxt och jämlikhet och biståndet borde stå med en fot i båda. Nu håller ekonomiseringen på att gå för långt.

  • Kommer inte vi till världen, kommer världen till oss.
    Så sade Søren Pind när han under sitt anförande pläderade för att rikta biståndet mot det privata näringslivet i utvecklingsländerna, och därigenom öppna upp deras marknader mot omvärlden.

  • Søren Pinds kommentar ger mig kalla kårar, om vi tar oss en titt på Danmarks flyktingpolitik, fortsatte Anders Lindberg i sin kritik mot liberaliseringen av biståndet.

Søren Pind ser åtminstone framtiden med tillförsikt och fick avsluta seminariet med att hylla samarbetet med Gunilla Carlsson, som han skämtsamt, till publikens förtjusning, kallade för sin ”fantastiska, underbara... snygga kollega”:
- Tidigare har vi inte med gott samvete kunnat svara på frågan: Vad hade skett utan biståndet? Det ska jag kunna svara på om tre år – tillsammans med Sverige!

Läs mer:

Sida stärker arbetet mot korruption (Sida, den 22 februari 2011)

Danida – danska utrikesministeriet

Text: Kaj Ranén
Foto: Yvette Lindholm __

reportage | 2011-03-11