Haiti: Över 10 000 demonstrerade för Aristides återkomst

Tusentals ilskna anhängare till Haitis avsatte president Jean-Bertrand Aristide strömmade på fredagen ut från slumområden i Haitis huvudstad Port-au-Prince och tågade i en demonstration förbi USA:s ambassad i staden. Enligt nyhetsbyrån Reuters deltog över 10 000 personer i demonstrationen. Slagord som ”Bush terrorist” ropades och många viftade med haitiska flaggor och porträtt av Aristide. Amerikanska marinsoldater vaktade USA:s ambassad, men inga våldsamheter förekom.
– De har kidnappat Aristide, sade Égalité Smith, en av demonstranterna till New York Times. Vi vill inte ha krig, men vi säger nej till ockupation av Haiti.
Demonstranterna uppgav att de kommer fortsätta med dagliga manifestationer för Aristide och mot ”utländsk ockupation”.

Omkring 2 000 soldater från USA, Frankrike, Kanada och Chile finns nu i Haiti i ett uppdrag som har fått enhälligt stöd av FN:s säkerhetsråd. Men de rebeller som den 5 februari inledde ett väpnat uppror för att störta Aristide har ännu inte lagt ned vapnen. Uppgifter finns om att hämndaktioner nu genomförs mot Aristide-sympatisörer och att personer som anklagas för övergrepp har lynchats. Enligt Reuters uppgavs på fredagen att det fanns över 200 kroppar på bårhuset i Port-au-Prince. Reuters påpekar att dödsiffran i hela landet kan vara mycket högre än vad som hittills har beräknats.

Amerikanska marinsoldater rapporterades på lördagen ha anlänt till flera städer i norra Haiti, däribland Cap-Haitien. Enligt BBC har de amerikanska soldaterna förklarat att de ska bistå den haitiska polisen i arbetet med att avväpna rebellstyrkorna. Men rebellerna uppges vara tveksamma om de ska överlämna sina vapen.
FN varnar för att en humanitär kris kan vara nära i Haiti om inte vägar kan säkras snabbt för att få fram matsändningar till de områden som i veckor varit avskurna från omvärlden.

Sedan Aristide lämnade Haiti den 29 februari har ett ”råd av vise män” utsetts för att bilda en ny regering. USA deltar aktivt i det arbetet och enligt Reuters tillhör fyra av de sju ”vise männen” oppositionen i Haiti. Två kommer från kyrkan och endast en person tillhör Aristides sympatisörer.
Parlamentet, där Aristides parti Lavalas har majoritet, har inte fungerat de senaste månaderna då oppositionen bojkottat arbetet. Och interimspresidenten Boniface Alexandre, som övertog presidentposten när Aristide lämnat landet, har ännu inte deltagit i någon formell ceremoni.
Oppositionsledare ska enligt nyhetsbyrån AP på fredagen ha sammanträffat med Guy Philippe som tagit på sig rollen som rebellernas ledare. I början av veckan utropade han sig till militär chef och krävde att armén i landet skulle återupprättas. Aristide lät 1994 upplösa armén, som under årtionden hade gjort sig ökänd för mord och terror.
Senare under veckan förklarade Philippe att rebellerna skulle lägga ned vapnen, men en rådgivare till rebelledaren sade på fredagen till AP, att vapen nu ”göms undan”.

USA har förklarat att Washington kommer att betala lönerna för 500 haitiska kustbevakningsanställda under tre månader. USA ska också enligt Reuters betala för reparation av de kustbevakningsanläggningar som förstördes av plundrande mobben dagarna före Aristides fall. Åtgärden ses som ett försök att hindra att haitiska båtflyktingar under valkampanjen i USA lämnar sitt land för att söka asyl i USA, rapporterar Reuters.

I en intervju med den franske författaren Claude Ribbe uppgav Aristide på torsdagen att han planerar att återvända hem. Enligt BBC anklagade Aristide Frankrike för att ha samverkat med USA i störtandet av honom. Aristide valdes år 2000 till president och har sagt att han ska sitta kvar tills hans mandatperiod går ut 2006. I intervjun sade Aristide att han skrivit på ett dokument ”för att undvika ett blodbad” men att detta inte var en formell avskedsansökan.

Omständigheterna kring Aristides avfärd den 29 februari är fortfarande oklara. Aristide hävdar att han tvingades iväg från Haiti av ”amerikanska agenter” medan USA:s utrikesminister Colin Powell bedyrar att Aristide gick i exil ”frivilligt, och detta är sanningen”.
Myndighetspersoner i Centralafrikanska republiken uppgav på fredagen enligt BBC att Aristide visste om målet för flygfärden först 45 minuter innan planet landade i Bangui och att 60 marinsoldater från USA följde med Aristide och dennes följe.

Sydafrika har nu också sällat sig till de som kräver en oberoende undersökning av omständigheterna kring Aristides avfärd. Tidigare i veckan krävde Caricom, de karibiska staternas samarbetsorgan, samma sak.
Sydafrika har meddelat att ett flygplan med vapen skickades till Haiti strax innan Aristides fall för att hjälpa den haitiske presidenten att slå ned upproret. Planet landade dock på Jamaica och kvarhölls där. Sydafrikas president Thabo Mbeki var det enda statsöverhuvud som besökte Haiti när Aristide den 1 januari ledde firandet av Haitis 200 år som självständig stat sedan de franska kolonialtrupperna besegrats 1802. Det har spekulerats om Aristide ska gå i exil i Sydafrika.


Reuters