Krisen skärps – rebeller anfaller i öster

På måndagen rapporterades om fortsatta strider i östra Tchad där rebeller från FUCD, Förenade fronten för demokratisk förändring, har anfallit en armégarnison i gränstrakterna mellan Tchad, Sudan och Centralafrikanska republiken. Enligt BBC uppgav FUCD att de har intagit städerna Am Timane och Abou-Deia, men detta förnekas av regeringen i Tchad. Företrädare för regeringen uppgav att en konvoj av ”legosoldater” hade attackerat armegarnisonen i Haraze Mangueigne.
– Det här är bara början, vår moral är mycket hög, förklarade Abdel Rahman Abdel Karim, en av FUCD:s ledare, i en telefonintervju med nyhetsbyrån Reuters.
Enligt honom hade strider rebellerna tagit 50 fångar under striderna, där fyra rebeller skulle ha sårats.

De nya striderna i östra Tchad har en internationell dimension. Rebellerna stöds av Janjawid-milisen i Darfur. Denna milis som hämtar sina soldater bland den arabiska befolkningen i Darfur har stöd av den sudanesiska regeringen i Khartoum och anklagas för många övergrepp under kriget i Darfur som pågått sedan 2003.
Omkring 300 000 flyktingar från Darfur finns i Tchad och regeringen i Khartoum har anklagat de väpnade rebellrörelserna i Darfur, SLA och JEM, för att operera med stöd av Tchads regering och ha baser inne i Tchad.

För att minska spänningen mellan Tchad och Sudan hölls i början av februari ett toppmöte i den libyska huvudstaden Tripoli. Libyens ledare överste Khadaffi hade inbjudit representanter för Kongo, Centralafrikanska republiken, Burkina Faso, Sudan och Tchad sedan Tchad i slutet av förra året förklarat att man befinner sig i krigstillstånd med Sudan.
Sudan förnekade med eftertryck anklagelserna om att landet ger stöd till rebellerna i Tchad och att Janjawid-milisen understödjer FUCD. I stället anklagades Tchad för att beskjuta sudanesiskt territorium.
Vid Tripoli-mötet beslöt Tchad och Sudan att de diplomatiska förbindelserna skulle återupprättas mellan länderna. En fredsbevarande styrka skulle placeras ut längs gränsen. BBC rapporterade den 9 februari att parterna då verkade beslutna om att avtalet skulle följas, men det fanns inget klart om när en fredsstyrka skulle vara på plats.

Striderna i östra Tchad har dock fortsatt och för president Idriss Deby har problemen växt. Två högt uppsatta generaler, Sedi Aguid och Ishaq al-Diar, deserterade i slutet av februari och gick över gränsen till Sudan för att ansluta sig till rebellerna. Den 31 mars meddelade Tchads armé att general Abakar Itno hade avlidit av de skador han hade fått vid strider nära staden Adre. Itno var släkt med presidenten.

Den 15 mars uppgav Tchads kommunikationsminister Hourmadji Moussa Doumgor att en sammansvärjning hade avslöjats. Enligt honom skulle president Idriss Debys plan skjutas ner när han återvände hem från ett utlandsbesök.
Ministern uppgav att revolterande arméförband hade upptäckts på väg mot huvudstaden NDjamena och mobiltelefontrafiken i huvudstaden stängdes av i tolv timmar.
President Deby, som befann sig på ett toppmöte i Ekvatorialguinea med Cemac, de centralafrikanska ländernas ekonomiska och monetära union, skyndade hem. Enligt BBC förnekade rebellerna planerna på en kupp, men ett antal soldater och officerare deserterade.
President Deby tog själv makten i Tchad vid en kupp 1990. Då inledde han en revolt från baser i Darfur.

De senaste veckorna har Tchad också fått ta emot flyktingar från Centralafrikanska republiken. Enligt BBC har minst 7 000 personer tagit sig över gränsen till Tchad och FN har varnat för att situationen kan bli katastrofal.
BBC:s korrespondent Stephanie Hancock träffade flyktingar i byn Bedakusan vid gränsen till Tchad. Många av dem var utmattade efter att ha gått i dagar genom bushen för att sätta i säkerhet. BBC uppgav att det uppskattas att 50 000 personer gömmer sig sedan de har lämnat sina byar. Säkerhetsläget i norra delen av landet gör att det är omöjligt för internationella hjälporganisationer att arbeta där. FN-organ varnade den 29 mars för att massvält hotar bland flyktingarna.

Landets president François Bozize tog makten i en kupp 2003 , men förhoppningarna om lugn och stabilitet har inte infriats. Bozize, som valdes till president i maj 2005, anklagar rebeller i norr och banditer för mord och andra övergrepp, men enligt BBC uppger flyktingar att regeringssoldater gör sig skyldiga till övergrepp mot civila.

Tre rebellgrupper uppges enligt IRIN vara verksamma i norra delen av Centralafrikanska republiken. Förra veckan samlades över 2 000 kvinnor i huvudstaden Bangui i en fredsdemonstration. De tågade till presidentpalatset där de överlämnade en skrivelse till president Bozize med uppmaning att inleda fredsförhandlingar med rebellerna.
Strax före nyår beordrade Bozize tre dagars böner för att främja försoning i landet. Alla barer och nattklubbar stängdes i 24 timmar för att stödja bönearbetet.
Men denna åtgärd från presidenten tycks inte ha haft en dämpande inverkan på krisen.

Amnesty om krisen i Centralafrikanska republiken

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, om Centralafrikanska republiken