Fria tidningar enas mot censuren

10 000 exemplar av engångstidningen _Journal des journaux (_Tidningarnas tidning) trycktes i torsdags i Tchads huvudstad N'djamena och utkom i fredags. Fem oberoende privatägda tidningar; N'djamena Bi-Hebdo, Le Temps, Notre Temps, L`Observateur och Le Mirior gick samman med radiostationen FM-Liberté (stängd den 16 februari) och den internationella organisationen Reportrar utan gränser, som låg bakom satsningen, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Sedan undantagslagar infördes i Tchad den 20 februari har inga privata tidningar utkommit. President Idriss Deby undertecknade då Kungörelse nummer 5 som upphävde pressfriheten i landet och föreskrev upp till fem års fängelse för ”förolämpande av republikens president”. All bevakning av den väpnade oppositionens aktiviteter förbjöds också liksom spridande av ”falska nyheter”, som kan ge tre års fängelse.

I en ledare i Journal des journaux gick man till hårt angrepp mot president Deby:
- Med förakt för vår oro och med beslutsamhet att slutgiltigt slå till mot pressen har president Deby undertecknat en kungörelse som uatn tvekan är den mest liberticidala (frihetsdödande) lag som någonsin har antagits i Tchad.
Ledaren jämförde Debys åtgärder med Josef Stalins och Augusto Pinochets i Sovjetunionen och Chile, skriver AFP.

Reportrar utan gränser välkomnade tidningen:
- Det är ett sätt att visa en gemensam front mot regeringen i en tid när många journalister är i exil och det finns stor rädsla och osäkerhet inför framtiden.

Undantagstillståndet upphävdes den 15 mars men kungörelsen om medierna kvarstår och den enda tidningen som regelbundet utkommer nu är den regeringstrogna dagstidningen Le Progres.
En av de utländska reportrarna i Tchad tvingades lämna landet den 20 mars sedan regeringen dragit in hennes arbetstillstånd. Sonia Rolley har rapporterat för AFP och Radio France Internationale.

Krisen i Tchad skärptes den 31 januari när tre rebellgrupper förenades i ett anfall mot N'djamena. Flera hundra människor dödades under gatustrider. Deby lyckades dock slå tillbaka anfallet, med logistiskt stöd från Frankrike och Libyen, och beskyllde regeringen i Sudan för att ha stött anfallet. Ett antal civila oppositionspolitiker greps också och hölls fängslade på hemlig plats. Ett dussintal journalister flydde från Tchad då de fruktade att bli gripna.

I samband med det toppmöte OIC, de islamiska staternas samarbetsorgan, hade i Senegal i mitten av mars skrevs ”ett historiskt fredsavtal” under av Sudans president Omar al-Bashir och Tchads president Deby i närvaro av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. I avtalet sades att ”en gång för alla ska dispyterna mellan de två länderna få ett slut och freden ska återupprättas i subregionen”.
Två veckor efter att avtalet undertecknades beskyller Sudan och Tchad åter varandra för att genom ombud attackera varandras territorium.
Tchads regering har ett nära samarbete med rebeller i Darfur i västra Sudan och vid anfallet mot N'djamena fick president Deby stöd av soldater från JEM, Rörelsen för rättvisa och jämlikhet. JEM är en av de rebellgrupper i Darfur som inte skrivit under något fredsavtal.

Enligt tchadiska människorättsgrupper finns fortfarande minst 20 personer från oppositionen kvar i fängsligt förvar.
- Situationen har märkbart försämrats sedan i februari, säger Deuzoumbe Daniel Passalet, till nyhetsbyrån IRIN. Efter rebellattackerna hämnas regeringen. De som misstänks ha stött rebellerna greps och ibland förstördes deras bostäder.
Deuzoumbe Daniel Passalet är ordförande i MR-gruppen DHSF, Mänskliga rättigheter utan gränser, och lever nu i exil i Kamerun.

Enligt IRIN passade de lokala myndigheterna på att förstöra omkring 1 000 hus i 15 fattiga stadsdelar i N'djamena när undantagslagarna var i kraft. Tidigare hade myndigheterna via rättsliga åtgärder försökt vräka invånarna, vilket ofta lett till kritik i den fria pressen och motstånd från människorättsgrupper. När offentlig debatt var förbjuden och många människorättsförsvarare hade flytt utomlands slog myndigheterna till.
- Husförstörelsen gjordes för det allmänna bästa, säger N'djamenas borgmästare Mahamat Zène Bada till IRIN. Nu kan vi bygga skolor, bibliotek, sportanläggningar, sjukstugor, marknader och busstationer.

Tiotusentals civila flydde i början av februari från N'djamena då de fruktade utdragna strider i huvudstaden. När en del av dem sedan återvände hem från Kamerun fann de att deras hem var förstörda.
- Det är svårt att lämna ett område där man har bott hela sitt liv, säger Abdoulaye Ahmat, som nu är hemlös, till IRIN. Jag växte upp här och min yngsta dotter hade just gift sig med en man från grannskapet.

Se omslaget på Journal des journaux

Journalister flyr undan klappjakt (Amnesty Press 12 februari)

Amnesty om ”försvunna” oppositionspolitiker (5 mars)

Human Rights Watch om fängslandet av oppositionella (20 mars)