Näringslivet enigt: Företagen har ett etiskt ansvar

– Idag är det en orimlighet för företag att vara utan en miljöpolicy. Jag hoppas på samma resultat inom området mänskliga rättigheter om några år.

Det sade utrikesminister Anna Lindh vid ett framträdande på en konferens anordnad av Amnesty och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, i september.

Konferensen präglades av optimism och inbjudna företagsrepresentanter var rörande överens: Mänskliga rättigheter är företagens ansvar.

Omkring 100 av världens största ekonomier är företag och därmed är deras inflytande på den globala ekonomin stort. Samtidigt ökar konsumenternas förväntningar på företag som handlar och investerar internationellt att även agera etiskt. Företag som uppmärksammas i media för verksamhet som kränker de mänskliga rättigheterna får dyrköpta erfarenheter.

Oavsett vad det bakomliggande motivet än må vara, personligt eller ekonomiskt intresse, konkurrensfördelar, konsumentkrav eller varumärkesskydd, så kommer företag att tvingas agera mer etiskt.

Kring detta var deltagarna i halvdagskonferensen ”Mänskliga rättigheter - företagens ansvar?” som anordnades i början av september i Stockholm, överens.

– Företagens etiska ansvar var också temat vid SNS årliga företagsledarkonferens i Tylösand och det kändes viktigt att frågan fick uppmärksamhet och kom upp på agendan. För att lyckas med detta måste engagemanget börja i företagets topp, för att responsen i andra led ska bli bra. Vi är bara i början av en process och idag tar vi nästa steg, inledde Carl-Johan Bonnier, ordförande i SNS.

Svenska Amnestys ordförande Hanna Roberts var glad över det stora intresset för frågan även om hon var tydlig med att markera Amnestys ståndpunkt:
– För Amnesty är det viktigt med kommunikationskanaler. Vi har valt att arbeta genom dialog och kritik och vår ståndpunkt är orubblig: Vi kommer att fortsätta att uppmärksamma och kritisera de fall där företag kränker de mänskliga rättigheterna.

Konferensen var även ett tillfälle för Amnesty och SNS att presentera boken ”Mänskliga rättigheter - företagens ansvar?” och Hanna Roberts redovisade bokens checklista med tio punkter för företag som vill arbeta med främjandet av mänskliga rättigheter.

Även utrikesminister Anna Lindh uttryckte glädje över att näringslivet prioriterar mänskliga rättigheter och jämförde utvecklingen med miljöfrågan under sin tid som miljöminister:
– Jag är stolt över att svenska företag låg i spetsen, även internationellt, på miljöområdet. Man kunde snabbt se positiva cirklar, företag tävlande och sporrade varandra och konsumenter och ideella organisationer drev på arbetet. Jag hoppas att vi nu ska se samma utveckling när det gäller arbetet med de mänskliga rättigheterna.

– Idag spelar livsstil och värderingar en allt större roll och företag vågar inte välja bort en policy för etiskt agerande. Konsumenter är beredda att betala för att företag lever upp till FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna, sade utrikesministern.

Anna Lindh fick frågor från åhörarna hur man ska kunna garantera en oberoende kontroll av uppföljningen hos de företag som säger sig agera etiskt.

– Ja, det finns ju en risk att man ”lovar runt och håller tunt”. Men företag är rädda för att avslöjas, av organisationer eller media, och därmed får man en bättre uppföljning.

Anders Dahlvig, koncernchef för Ikea International, berättade om arbetet med att utveckla företagets etiska policy och sedan få den att genomsyra alla led i de länder där företaget har verksamhet.

– Vi har 65 000 anställda som kräver att vi är ett schysst företag. Ikeas grundvärderingar, affärsidé och visioner måste understödja dessa idéer, annars riskerar vi att misslyckas.
Dahlvig underströk också vikten av att förhålla sig ödmjuk och inte gå i försvarsställning när fel och brister uppmärksammas.

Den efterföljande paneldebatten med representanter från ABB, Banco Fonder, ICA, Ikea, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Skanska och Agora, kom till stor del att präglas av hur man ska gå tillväga för att utveckla en etisk policy inom ett företag och hur efterlevnaden ska kunna kontrolleras. Diskussionen rörde också på vilken nivå som företagens etiska agerande ska ligga. Ulf Carlberg, ordförande i svenska Amnestys business group, uppmanade näringslivet att läsa Amnestys årsrapport innan man gör investeringar i andra länder.

Helena Norman