”Värre än någonsin för människorättsförsvarare i Azerbajdzjan”

Den azeriske författaren och journalisten Emin Milli satt för fyra år sedan fängslad för sina kritiska åsikter om landets ledning och Amnesty ansåg att han var en samvetsfånge. I dag lever han i exil och kämpar för att visa världen regimens rätta ansikte. Civil Rights Defenders bjöd in honom till ett seminarium i Stockholm för att berätta om situationen i Azerbajdzjan, som enligt Emin Milli är värre än någonsin för människorättsförsvarare.

reportage | 2014-10-10
Av: Lisa Olsson
Emin Milli lever idag i exil.

Emin Milli lever idag i exil. Foto: Lisa Olsson

Emin Milli greps tillsammans med Adnan Hajizade år 2009 och de anklagades för ”huliganism”. Båda männen är välkända regimkritiker som bland annat använder sig av sociala medier för att visa sina åsikter. Huliganismanklagelsen var bara en ursäkt för att regimen skulle få bort några av sina värsta kritiker. De dömdes till två och ett halvt års fängelse men släpptes efter 16 månader.

När Emin satt i fängelse kämpade många för hans frigivning och Amnesty ansåg att han var en samvetsfånge. Han menar att all slags uppmärksamhet hjälper när man sitter fängslad.

– Varenda litet brev gör skillnad. Varje gång någon nämner ens namn eller utför en protestaktion betyder det något. När man sitter fängslad vill man inte ha tyst diplomati, säger han.

Emin Milli beskriver den nuvarande situationen i Azerbajdzjan som den värsta sedan landet blev självständigt. Förtrycket mot oppositionen och människorättsaktivister är större än någonsin och regimen har slagit ned hårt mot civilsamhället.

Polisen i Azerbajdzjan griper ungdomsaktivister vid en protest 26 januari 2013.

Polisen i Azerbajdzjan griper ungdomsaktivister vid en protest 26 januari 2013. Foto: Aziz Karimov/Demotix/AI

De flesta oberoende ideella organisationer har tvingats stänga efter att de har fått sina bankkonton frysta och flera ledande människorättsförsvarare har fängslats. En av dem är Leyla Yunus, som bland annat har protesterat mot att de Europeiska spelen (ungefär som Olympiska spelen) ska arrangeras i Baku 2015. Hennes hälsa har försämrats avsevärt i fängelset.

Hon är tyvärr bara en av många. Anar Mammadli dömdes till 5,5 års fängelse för att ha kritiserat presidentvalet 2013. I slutet av september tilldelades han Václav Havel-priset av Europarådets parlamentariska församling.

– Det är jättebra att han får ett pris eftersom det hjälper till att sprida ljus över det som händer i Azerbajdzjan. Flera människorättsaktivister fängslades efter att de återvände till Azerbajdzjan från andra länder. De visste att det skulle ske, men de åkte ändå tillbaka. De använder sig själva som vapen och de vill inte ha tyst diplomati, eftersom målet inte bara är att de ska släppas. Målet är att uppmärksamma situationen. Jag blir därför oerhört irriterad på de som har mage att kritisera människor som är för högljudda, säger Emin Milli.

Något som kan tyckas vara ganska så ironiskt är att Azerbajdzjan i maj tog över det roterande ordförandeskapet i Europarådet, det största mellanstatliga organet för mänskliga rättigheter i Europa, samtidigt som situationen är värre än någonsin. Emin Milli säger sig inte vara förvånad över att regimen med president Ilham Alijev i spetsen använder sig av allt hårdare metoder. – Just därför registrerade jag min organisation Meydan TV i Tyskland, för att de inte skulle kunna stänga ned den.

Azerbajdzjan kom med i Europarådet 2009 och nu håller de alltså i ordförandeklubban.

– Att en diktatur är ordförande för den finaste människorättsklubben – det borde inte ha hänt. Det här har förstört Europarådets trovärdighet, menar Emin Milli.

6 maj 2014. Amnestyaktivister demonstrerar i Österrikes huvudstad Wien mot att Azerbajdzjan ska vara ordförande i Europarådet.

6 maj 2014. Amnestyaktivister demonstrerar i Österrikes huvudstad Wien mot att Azerbajdzjan ska vara ordförande i Europarådet. Foto: Amnesty International

Ilham Aliyev har varit president i landet sedan 2003 och innan dess var hans pappa Heydar Aliyev president i tio år. Hans regim drar sig mer och mer mot Ryssland och Emin Milli menar att det finns många likheter mellan Aliyev och Putin när det gäller mål och taktik.

– De styr båda totalitära regimer och den ryska propagandan finns idag i hela Europa. Ryssland har bland annat investerat mycket i infrastruktur i Azerbajdzjan, berättar han.

Emin Milli har svårt att dölja sin besvikelse över hur EU och det internationella samfundet har agerat. Han tror att EU håller på att förlora kampen i den här regionen eftersom politikerna använder helt fel metod och har underskattat vilka de har att göra med.

– Mitt under de värsta nedslagen mot ideella organisationer kom en EU-kommissionär till Azerbajdzjan för att ge ett stort ekonomiskt bidrag till civilsamhället och olika organisationer. Problemet är bara att det endast går att ge pengar till registrerade organisationer och regeringen har skapat sådana just för det syftet. Det är sorgligt och chockerande att ett sådant misstag kan begås och det får mig att undra om EU-politikerna är lurade eller korrupta, säger han.

Han menar att det finns en viss naivitet i Europa, där vi tror att alla är goda och att det bara är bra med transparens.

– Jag vill passa på att säga hej till säkerhetsministeriet, säger han och vinkar in i kameran, som ser till att människor runt om i världen kan följa seminariet live via Bambuser.

Han är säker på att säkerhetstjänsten i hemlandet håller koll på honom.

Emin Milli deltog den 2 oktober i ett seminarium hos Civil Rights Defenders i Stockholm.

Emin Milli deltog den 2 oktober i ett seminarium hos Civil Rights Defenders i Stockholm. Foto: Lisa Olsson

Emin Milli menar att de senaste två årtiondena har varit bortkastade och att det har funnits möjligheter som inte har tagits tillvara. Till exempel borde Västeuropa redan på 1990-talet ha investerat i fri journalistik i Ryssland. Nu har Putin skapat det nya Ryssland där friheten är långt borta.

– Ingen vågade investera i något efter kalla kriget utan de gamla öststaterna lämnades till sitt eget öde, konstaterar han.

Allt är dock inte nattsvart utan Emin Milli ser att det finns lösningar, men då krävs att EU ändrar sitt sätt att arbeta helt. Han pekar ut två saker som det internationella samfundet kan göra. Först och främst måste man identifiera vilka grupper och organisationer som behöver och förtjänar stöd. Efter det måste man förändra de verktyg och kanaler man använder idag.

– Alla organisationer är inte gjorda för att jobba i den här regionen. EU är för byråkratiskt och de bör använda sina resurser genom andra organisationer.

Han lyfter fram European Endowment For Democracy som han tycker är mer flexibla och skulle kunna göra ett bättre jobb.

Robert Hårdh från Civil Rights Defenders leder samtalet med Emin Milli.

Robert Hårdh från Civil Rights Defenders leder samtalet med Emin Milli. Foto: Lisa Olsson

Att väst inte har kunnat mobilisera rätt sorts hjälp trots all potential tycker han är galet.

– Sedan är det klart att det inte går att exportera demokrati, utan det är upp till folket i Azerbajdzjan, påpekar han.

Schlagerfestivalen i Baku år 2012 är fortfarande färskt i minnet, kanske särskilt för oss svenskar eftersom Loreen segrade stort. Men vad betyder sådana här stora evenemang för civilsamhället egentligen? 2015 arrangeras alltså de Europeiska spelen.

– Jag kan inte säga om det är rätt eller fel. Vi får titta på hur vi kan använda oss av evenemanget för att uppmärksamma situationen. Vi ska använda deras egen styrka emot dem – lite som i aikido, säger han och skrattar.

Lisa Olsson

Läs mer om Azerbajdzjan från Amnesty International

Läs mer om Leyla Yunus

Läs också Amnestys blixtaktion efter att Leyla Yunus misshandlats i häkte

Den 2 augusti greps Rasul Jafarov och en domstol beslöt att han ska hållas i häkte i tre månader för skatteflykt, olaglig affärsverksamhet och myndighetsmissbruk. Han är grundare av HRC, Human Rights Club, och var koordinatör för människorättskampanjen när Eurovision Cong Contest hölls i Baku år 2012. Amnesty betraktar honom som samvetsfånge. Läs mer om Rasul Jafarov

Även Intigam Aliev, framträdande människorättsförsvarare, ska hållas i häkte i tre månader. Han har varit en av få människorättsförsvarare i Azerbajdzjan som har gett rättshjälp åt offer för poliutiskt motiverad förföljelse. Läs mer om Intigam Aliev

Den 11 augusti greps den politiske aktivisten Murad Adilov och anklagades för narkotikainnehav. Han ska hållas häktad i tre månader beslöt en domstol.
Läs mer om Murad Adilov

Journalisten Ilgar Nasibov överfallen 21 augusti

Azerbajdzjan: Ökat förtryck inför presidentval (8 oktober 2013)

reportage | 2014-10-10
Av: Lisa Olsson