AP-fonderna investerar i världens mest kontroversiella gruvföretag

reportage | 2013-03-04

Kopparutvinning är en av Chiles viktigaste exportintäkter.

Nu kommer de orangea kuverten med pensionsbeskeden i de svenska brevlådorna. Var placeras svenska pensionspengar? Sjunde AP-fonden har till exempel investerat i åtta av världens mest kontroversiella gruvföretag. Det innebär att svenskar varje år placerar miljonbelopp i företag som anklagas för att kränka mänskliga rättigheter och för att förstöra miljön.

Rödlätt sand dansar över vägen där vi färdas i Atacamaöknen. Över majestätiska berg hänger tunga moln. Några timmar från Antofagasta i norra Chile finner vi världens största koppargruva Escondida. Bakom ratten sitter taxichauffören Yerko. Han saktar in farten i samma stund som Escondida breder ut sig framför oss.
– Hit men inte längre, säger han och svettpärlor rinner nedför hans tinning.

Detta är så långt vi kommer. Trots gedigna försök att besöka Escondida kommer vi inte längre än till en utkiksplats. Officiella besök till gruvan kan arrangeras men när det har försökt ordnas har ingen besvarat vare sig mejl eller telefonsamtal.
Amnesty Press befinner sig på plats i Antofagasta för att försöka intervjua gruvarbetare som arbetar för kontroversiella företag som anklagas för att kränka deras rättigheter. Detta gäller inte bara företagens verksamhet i Chile, utan över hela världen.

Gruvan Escondida är främst känd för sin kopparproduktion. Det är den största koppargruvan i världen och står för 55 procent av Chiles totala export till utlandet. Escondida ägs av flera olika företag och det är företag som det svenska pensionssystemet investerat stora belopp i. Den sjunde AP-fonden, AP7, har investerat pengar i två av de företag som är delägare av Escondida.
I sjunde AP-fonden hamnar de svenska medborgare som inte gjort ett aktivt val med sina pensionspengar eller som inte vill följa värdepappersmarknaden. Systemet förvaltar och placerar då pensionspengarna. AP7 har fått statens och allmänhetens förtroende att sköta förvaltningen av premiepensionsmedlen. Den sjunde AP-fonden har tagit beslutet att investera pengar i gruvindustrin, och en del av investeringarna finner vi i Chile, i gruvan Escondida.

Företaget Reprisk är ett ledande analysföretag av såväl sociala risker som miljörisker för företag. Reprisk sammanställer varje år en lista där de rankar världens mest kontroversiella gruvföretag. Denna lista utarbetas genom analys av fakta, kritik och kontroverser som rör företag och projekt över hela världen. Reprisk samlar sin information från bland annat internationella och lokala medier, myndigheter och icke-statliga organisationer. Sedan analyserar och sammanställer de informationen i en lista, där de mot denna bakgrund rankar världens 10 mest kontroversiella gruvföretag.
I sin rapport Most Controversial Mining Companies of 2011 (mars 2012) finns följande företag med som AP7 har köpt aktier i: Alpha Natural Resources, Newmont Mining Corp, Glencore International, BHP Billiton, Freeport-McMoRan Copper&Cold, Rio Tinto och Barrick Gold Anglo American.

Företagen BHP Billiton och Rio Tinto hamnar på tredje respektive sjätte plats på Reprisk lista. Dessa företag äger den övervägande delen av gruvan Escondida i Chile. Båda dessa företag återfinns på AP7:s innehavslista. Rio Tinto blir återkommande anklagade för att belasta miljön och kränka mänskliga rättigheter där de är verksamma. Enligt uppgifter i Reprisks rapport kan Rio Tintos uranbrytning i Afrika ha bidragit till skadliga hälsoeffekter på befolkningen. Företaget har också drabbats av internationella svartlistningar som från Norge år 2008.

Vid en granskning av sjunde AP-fondens investeringar går det alltså att konstatera att AP7 placerat kapital i åtta av tio av världens mest kontroversiella gruvkoncerner. Rio Tinto och BHP Billiton är två av dessa. Samtliga dessa företag anklagas för att negativ påverkan på miljön och kränkningar av mänskliga rättigheter runt om i världen där de är verksamma.

Här investeras svenska pensionspengar.

I Antofagasta talar Amnesty med många gruvarbetare för att höra deras egna åsikter om Rio Tinto och BHP Billiton. De flesta har historier att berätta men vill inte ställa upp på intervju när etik kommer på tal. En gruvarbetare som arbetat i Escondida i många år låter sig citeras under ett fingerat namn och vi kallar honom Jorge Rodriguez.
Företaget som Jorge Rodriguez arbetar för finns presenterat i Reprisks lista och är ett av de företag som AP7 investerat kapital i. Hans uttalanden speglar hans personliga åsikt och kan inte förankras i några officiella rapporter.
– Inom gruvindustrin är miljöförstöring och oplanerade utlösningar av dynamit vanligt. Det är under de förhållandena som alla gruvarbetare arbetar. Olyckor kan uppstå, det är dålig luft och hårt arbete, säger han och pillar på de nötta ärmarna i sin flanellskjorta.

De svenska pensionsfonderna har ett Etikråd vars uppgift är att granska de företag som fonderna investerat i. Rådet är ett samarbete mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonden som arbetar med etiska och miljöfrågor. Etikrådet arbetar med dialog och påverkan. Utgångspunkten är att om det framkommer att ett företag är problematiskt så vill man bedriva dialog med syfte att påverka problemområdet. Genom att Etikrådet är ett samarbete med alla de svenska fonderna, förutom sjunde AP-fonden, så anser de att det finns stora möjligheter att kunna påverka företagen. Detta med anledning av att man gemensamt har stort kapital investerat i företagen. Sjunde AP-fonden är däremot inte representerat i Etikrådet. I en intervju med Etikrådets ordförande förklarar hon hur rådet arbetar.

Är det problematiskt att AP7 inte finns representerade i Etikrådet?
– Frågor om sjunde AP-fonden får besvaras av sjunde AP-fonden. Jag uttalar mig inte om deras arbete, svarar Etikrådets ordförande Ulrika Danielsson.

År 2008 presenterades en utredning av AP-fondens Etikråd om gruvindustrins påverkan på miljön. I rapporten konstaterades det att gruvindustrin är ett riskområde då miljöpåverkan och kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande. Trots det investerar man i gruvindustrin.

Bör det investeras pengar i gruvindustrin när vi vet att branschen är problematisk?
– Vi utesluter inte branscher. Vi vill vara med och påverka. Vi kan gruvindustrin och vi anser att vi bedriver ett bra arbete, förklarar Ulrika Danielsson.

Etikrådet bedriver dialog med företag som kopplats till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljö av internationella konventioner. Som sista utväg kan Etikrådet lämna en rekommendation om avyttring av aktieinnehav i det aktuella bolaget till de berörda fonderna. I slutänden är det sedan fonderna själva som tar beslut om man skall flytta investeringarna från det berörda företaget.

Har AP-fonderna någon gång valt att avsluta ett samarbete med ett företag inom gruvindustrin?
– Nej, det har inte skett inom gruvindustrin, säger Ulrika Danielsson.
Har Etikrådet lämnat en rekommendation om avveckling?
– Etikrådet har rekommenderat de olika fonderna att avsluta samarbeten med företag där dialogen inte gett resultat.
Men har Etikrådet lämnat en rekommendation till fonderna att avsluta ett samarbete med ett företag inom gruvindustrin?
– Nej, en rekommendation om avyttring av ett företag inom gruvindustrin har inte skett, svarar Ulrika Danielsson.

Etikrådet har mött kritik för sitt arbetssätt. Latinamerikagrupperna har granskat det svenska pensionssystemet och har vid flera tillfällen kritiserat den etik som fonderna använder för att placera sina pengar. Etikrådet skriver att AP-fonderna skall ta hänsyn till miljö och etik i sina placeringar, ”men utan att göra avkall på det övergripande mål om hög avkastning och låg risk” (se En översiktlig sammanställning över potentiell miljöpåverkan från gruvindustrin av Kersti Karltorp)

Som ett resultat av den kritik som AP-fonderna mött har en utredning granskat fondernas arbete. I slutet av november i år gick remisstiden ut för Buffertkapitalsutredningen (SOU 2012:53), som fokuserat på betydelsen av etik och miljö i AP-fondernas arbete.

Latinamerikagrupperna har tillsammans med andra organisationer lämnat ett remissvar där man uttrycker en oro över att utredningen saknar tydliga direktiv om hur verksamheten skall förbättras.
– Åtaganden som rör mänskliga rättigheter och miljö måste lyftas in i lagen som reglerar AP-fonderna, och inte som idag vara underordnade avkastningskravet. Den värdegrund som utredningen föreslår riskerar att bli otillräcklig, säger Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna.

I Latinamerika finns kritik mot gruvnäringens effekter, inte minst på miljön.

Då sjunde AP-fonden inte är representerat i Etikrådet arbetar de självständigt med etiska frågor. Arbetssättet påminner i stort om Etikrådets men skiljer sig på ett par punkter förklarar Johan Florén, kommunikationschef för sjunde AP-fonden. Etikrådet förespråkar uteslutning som sista alternativ enligt rådets ordförande Ulrika Danielsson. Johan Florén förklarar att AP7 har hårdare uteslutningsmetoder.

Hur lång tid får en dialog föras innan man tar beslut om att avveckla ett företag, om dialogen inte leder någon vart?
– Vi anser att en dialog endast ska föras en kort tid. Man ska utesluta företag när de bevisligen har kränkt mänskliga rättigheter och miljö. Men till dess att detta är bevisat behandlas de som oskyldiga. Det finns en stark anti-gruvrörelse i Latinamerika och ofta finns det inget hållbart bevis för anklagelserna, förklarar Johan Florén.

Sjunde AP-fonden arbetar efter principen att alla företag är oskyldiga till dess att motsatsen har bevisats. När de utreder anklagelser om förbrytelser mot mänskliga rättigheter har man bland annat ILO och FN till sin hjälp, berättar Johan Florén. Om anklagelser riktas mot ett företag kräver AP7 att dessa anklagelser verifieras från FN-källor innan beslut tas om svartlistning.

Har AP7 någon gång uteslutit ett företag som visat sig vara kontroversiellt?
– Det har skett. Det finns också företag som har uteslutits men när situationen har förbättrats har de återkommit. Idag har vi Vedanta och Sterlite på svarta listan. Dessutom bedriver vi påverkansdialog med ytterligare ett halvdussin företag där det finns problem som ännu inte lett till uteslutning.

Bör vi investera pengar i gruvindustrin när vi vet att branschen är problematisk?
– Vi har egentligen investerat i alla branscher som folk tycker illa om. Vi kan inte ta bort allt som folk inte gillar. Då skulle det bli en nisch-fond som inte ger någon pension. Vår uppgift är att utesluta företag som bevisligen kränkt mänskliga rättigheter och miljö, inte branscher. svarar Johan Florén.

Johan Florén vill också påpeka att utvinning av råvaror medför stora risker för kränkningar av mänskliga rättigheter och kan skapa miljöproblem samtidigt som utvinningen kan ge välbehövliga intäkter till fattiga länder.

Molnen har släppt sitt grepp runt bergen i Antofagasta. Gruvarbetarna fortsätter att neka intervjuer men berättar gärna om hur det är att arbeta långt ned under jordmassorna. Taxichauffören Yerko startar bilen och vi lämnar Escondida bakom oss. Nere i gruvan fortsätter utvinningen av koppar som vanligt.

Text och bild: Sofie Grundin
sofie_grundin@hotmail.com

Läs mer

Remissvar på Buffertkapitalutredningen från Latinamerikagrupperna, Klimataktion, FIAN Sverige, Kristna Fredsrörelsen, Fair Trade Center, Framtidsjorden och Jordens Vänner.

reportage | 2013-03-04