Uganda beordras betala skadestånd till Kongo

Den 9 februari beslöt ICJ, Internationella domstolen, i Haag att döma Uganda att betala ett skadestånd på 325 miljoner dollar till Demokratiska republiken Kongo.

artiklar | 2022-02-27
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2022
Den 19 maj 2003 lämnade de sista soldaterna från Ugandas armé Ituri i nordöstra Kongo. Nu har Uganda dömts att betala skadestånd till Kongo.

Den 19 maj 2003 lämnade de sista soldaterna från Ugandas armé Ituri i nordöstra Kongo. Nu har Uganda dömts att betala skadestånd till Kongo. Foto: Peter Busomoke/AFP/TT

Den 9 februari beslöt ICJ, Internationella domstolen, i Haag att döma Uganda att betala ett skadestånd på 325 miljoner dollar till Demokratiska republiken Kongo. Domstolens ordförande, Joan Donoghue, förklarade att 225 miljoner är skadestånd för individer som har drabbats, inräknat dödsfall, skador och sexuellt våld medan 40 miljoner är för skador på egendom.  60 miljoner dollar är för skador på naturresurser, däribland plundring av coltan som används i mobiler och datorer, och avskogning. 

ICJ:s domslut går inte att överklaga och därmed sätts slutpunkt för en lång process i domstolen som handlägger tvister mellan stater. Det var 1999 som Kongo anmälde Uganda och 2005 dömde ICJ Uganda att betala skadestånd till Kongo som krävde 11 miljarder dollar för Ugandas ockupation av delar av Ituri i nordöstra Kongo. Kongo och Uganda skulle förhandla om storleken på skadeståndet men detta genomfördes aldrig och 2015 vände sig Kongo igen till ICJ.   

Beskedet om summan från ICJ var en besvikelse för Kongo. Joan Donoghue förklarade att ICJ inte funnit tillräckliga bevis för Kongos påståenden att Uganda borde betala skadestånd för 180 000 civila dödsoffer utan ICJ ansåg att det handlade om 10 000 – 15 000 personer.    Ugandas utrikesminister Henry Okello Oryem avvisade ICJ:s dom som orättvis och felaktig och förnekade att Ugandas armé hade begått några övergrepp då det är en ”mycket disciplinerad styrka”. Han pekade också på att andra länder än Uganda hade soldater i området och ifrågasatte att landet kommer betala skadeståndet. 

– Vi kommer nog kunna lösa detta ärende på diplomatisk väg, sade han.    Det var 1996 som Uganda och Rwanda invaderade dåvarande Zaire och förde Laurent Kabila till makten. 1998-2003 pågick en komplex konflikt som involverade nio afrikanska länder. Uganda och Rwanda skapade kongolesiska rebellgrupper för att störta sin tidigare skyddsling Kabila och ägnade sig åt omfattande plundring av naturtillgångar. Kriget i Kongo har beskrivits som den dödligaste konflikten i världen sedan andra världskriget.       Den 30 november 2021 gick ugandiska armén åter in i Kongo, denna gång för att tillsammans med Kongos armé bekämpa ADF/MTM. Det är en väpnad grupp med ursprung i Uganda som har allierat sig med Islamiska staten, IS. De senaste åren har hundratals civila dödats i attacker i nordöstra Kongo och i november 2021 dödades fyra personer vid självmordsattacker i Ugandas huvudstad Kampala. 

Amnesty International varnade den 3 december 2021 för att civila måste skyddas i operationerna mot ADF. 

– Situationen i östra Kongo förblir instabil, sade Sarah Jackson, biträdande chef för Amnestys avdelning för Östafrika, Afrikas horn och Stora Sjöområdet. Tidigare utländska militära interventioner i Kongo, däribland från Uganda, har resulterat i att civila har blivit måltavla. 

Ulf B Andersson

artiklar | 2022-02-27
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2022