Ökande religiös förföljelse i Indonesien

Indonesien är världens folkrikaste muslimska land och har ofta hyllats för att dess olika religiösa grupper getts möjlighet att leva sida vid sida. Men människorättsgrupper varnar nu för att landets minoriteter på senare tid har blivit utsatta för ett växande antal attacker och en ökande diskriminering, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Muhammad Iqbal står framför sin moské som är omgärdad av en två meter hög betongmur försedd med taggtråd och ett staket av stål. Han säger att han numera känner sig som en andra klassens medborgare i sitt eget land.

Iqbal är ledare för den muslimska sekten ahmadiyya i Bekasi på västra Java. I april tvingades hans församling ut från sin moské Al Misbah då de lokala myndigheterna beslutade att den skulle stängas efter krav från islamistiska grupper. Myndigheterna satte upp ett stålstängsel runt moskén för att förhindra moskéns medlemmar från att besöka sin helgedom. Kvar innanför stängslet fanns 16 av gruppens medlemmar som vägrade lämna moskén, och de blev helt beroende av trosfränder som kastade in mat och förnödenheter till dem över den höga barrikaden.

– Det känns obehagligt eftersom vi har berövats friheten att utöva vår religion, säger Iqbal till IPS, där han står utanför den igenbommade moskén som funnits på platsen sedan 15 år tillbaka.

– Chefen för de regionala myndigheterna meddelade att vi inte längre fick utöva vår religion här. Men vi har ingen annanstans att ta vägen. Som indoneser borde vi behandlas som alla andra. Vi är mycket ledsna, säger Iqbal.

Men medlemmarna i ahmadiyya-församlingen i Bekasi är inte ensamma om att ha fått sin religionsfrihet beskuren på senare tid. I samma provins rev de lokala myndigheterna i mars en kristen kyrka, med hänvisning till att den saknade ett giltigt byggtillstånd.

Prästen Torang Simanjuntak vid HKBP Taman Saris kyrka i Setu tvingades tillsammans med sina församlingsmedlemmar gråtande se hur deras kyrka revs.

– Var är ditt hjärta och dina känslor, herr SBY?, skrek en av församlingens medlemmar i samband med rivningen med riktning till landets president Susilo Bambang Yudhoyono.

Internationella ledare har ofta hyllat den religiösa mångfalden på denna önation, där landets medborgare ges valet att tillhöra någon av landets sex officiellt erkända religiösa grupper.

Men på senare tid har attackerna mot de religiösa minoriteterna ökat, däribland mot ahmadiyya, kristna och shiamuslimer. År 2011 rapporterades om 244 våldsattacker mot religiösa minoriteter, året därpå hade antalet stigit till 264, enligt det Jakarta-baserade institutet Setara.

Human Rights Watch är en av flera organisationer som kritiserat de indonesiska myndigheterna för att inte stävja utvecklingen, utan snarare driva på den. Landet har även kritiserats för dess hårda regelverk kring samlingsplatser för de religiösa minoriteterna, samt en kontroversiell lag som tillkom 2008, vilken förbjuder den muslimska ahmadiyya-sekten att bedriva mission.

Men generalsekreteraren vid landets departement för religiösa frågor, Bahrul Hayat, avvisar all kritik och menar att det inte finns några problem med religiös intolerans i Indonesien.

– Den demokratiska processen i Indonesien skapar utrymme för alla, men det finns givetvis begränsningar, säger Hayat.

Detta trots att Indonesien förra året hamnade bland de 15 länder som låg högst på listan över var de sociala fientligheterna är som störst, i en undersökning av Pew Research Center där organisationen jämförde religionsfriheten i 197 olika länder.

Trots denna kritik kunde Indonesiens president Susilo Bambang Yudhoyono den 30 maj ta emot en statsmanna-utmärkelse från den New York-baserade stiftelsen Appeal of Conscience Foundation, som verkar för ökad förståelse mellan olika religiösa grupper.

Utmärkelsen motiverades med att presidenten har arbetat med att stärka de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten i hemlandet.

Många indoneser har dock protesterat mot utmärkelsen. Kurnia Hutapea, kristen med sina rötter i Indonesien, reste på torsdagen från sitt hem i Baltimore för att protestera mot utdelningen i New York. Familjen fick sin kristna kyrka i Indonesien förstörd.

– Att tvingas ansöka om tillstånd för att bygga en kyrka innebär att det inte finns någon religionsfrihet. Det är något som stinker med denna utmärkelse, sade Hutapea till IPS.

Andreas Harsono, Indonesien-expert vid Human Rights Watch, menar att president Yudhoynos politik står direkt i strid med vad stiftelsen Appeal of Conscience Foundation bör belöna med sin utmärkelse.

– Yudhoyonos regering har inte konfronterat de militanta grupperna. Detta samtidigt som deras trakasserier och attacker mot helgedomar och medlemmar av de religiösa minoriteterna bara har blivit allt mer aggressiva, säger Harsono till IPS.

Ahmadiyya-ledaren Muhammad Iqbal hoppas bara på en sak – att statsmanna-utmärkelsen till landets president ska leda till att politiken i hemlandet förändras.

– Presidenten är gärna med och bekämpar intoleransen i länder som Burma, men han borde ta tag i de inhemska problemen först. Det är ju inte direkt så att han gett sin regering order om att lösa problemen, säger Iqbal.

Den åsikten delas av den indonesiske shiamuslimen Emilia Az, som arbetar med att medla i konflikter mellan olika religiösa grupper. Az var en av flera företrädare för landets minoritetsgrupper som den 2 juni samlades för att symboliskt dela ut en annan sorts utmärkelse till landets president – bestående av en dokumentation av övergrepp som begåtts mot de religiösa minoriteterna i olika delar av landet.

– Presidenten säger att utmärkelsen går till det indonesiska folket, men alla dessa minoritetsgruppers problem väntar fortfarande på en lösning, säger Az till IPS.

Sandra Siagian och Rebecca Lake
IPS/Jakarta och New York

Amnestys blixtaktion för shiamuslimer på östra Java