Indien: Stämplad som illegal invandrare i Assam

I Assam i nordöstra Indien riskerar flera miljoner invånare att bli av med sina rättigheter. Personer, vars anförvanter kom till Assam för många årtionden sedan, stämplas som ”utlänningar”. Tvivelaktiga processer avgör människors framtid.

Tasnim Ahmed Barbhuija, 75 år. Hans farfar var engagerad i Indiens frihetsrörelse 1921, och Tasnim har dokument som bevisar det. Han har även sitt eget namn på en röstlängd från 1966. Foto: Vilhelm Stokstad

Tasnim Ahmed Barbhuija, 75, är i myndigheternas ögon en illegal invandrare från Bangladesh. På vilka grunder är oklart, men när registret över medborgare i den indiska delstaten Assam blev klart i somras saknades fyra miljoner människor, så gott som alla bengaliska hinduer eller muslimer. Tasnim Ahmed Barbhuija, själv muslim, stod inte med på listan.

– Det känns som en förolämpning, som att vi trakasseras, säger han.

Rösten är svag men blicken pigg bakom de tjocka glasögonen. Han har ett välansat vitt skägg och rutig väst när vi träffar honom i hans hem utanför Silchar i södra Assam. Tasnim Ahmed Barbhuija tillhör en familj som har bott här i många generationer, och han har papper som bevisar att han är indisk medborgare. Han visar kopior på tidigare röstlängder där han listas som medborgare, ägarintyg för marken han bor på, med mera. Likväl är han stämplad som utlänning.

– Jag har tappat tron på myndigheterna. Jag har alla papper som behövs men kan inte lita på att de ska godkännas, säger han.

När Mahatma Gandhi i början av 1920-talet ledde rörelsen för ”icke-samarbete” i motstånd mot det brittiska styret var Tasnim Ahmed Barbhuijas farfar, Imran Ali, med på barrikaderna. Han arbetade för Kongresspartiet och ordnade protestmarscher, vägrade betala skatt och ägnade sig åt liknande civil olydnad i kampen för indisk självständighet. Farfar Imran Ali fängslades i tre år och fick sin egendom beslagtagen av britterna.

– Han dog när jag var sju år gammal, så jag minns inte så mycket om honom mer än att han var en snäll person, säger Tasnim Ahmed Barbhuija.

MD. Sanaullah. Tjänstgjorde i indiska armén 1987-2017 då han blev pensionär. En process för att klassa honom som illegal invandrare har drivits utan hans vetskap och med förfalskade dokument. Det fabricerade ”erkännandet” är signerat på en tid och plats då han tjänstgjorde på annan plats med armén. Foto: Vilhelm Stokstad

Med en sådan släkthistoria hade han aldrig väntat sig att en dag få sin indiskhet ifrågasatt. Det senaste året har många indier i Assam försatts i samma Kafka-artade process där de plötsligt tvingats inkomma med bevis för att de inte är illegala invandrare.

– Det är en process för att göra folk statslösa. Vi bengaler har fått kämpa tidigare för att behålla vårt språk och inte drivas ut ur Assam, och nu händer det igen, säger Tasnim Ahmed Barbhuija.

Assam bestod från början av flera kungadömen som i början av 1800-talet införlivades med det brittiska Indien. Under mitten av 1800-talet kom bengaler hit som arbetskraftsinvandring, och assameserna blev minoritet i denna nya delstat. Bengalerna som flyttade in lärde sig engelska, fick jobb som tjänstemän och blev i assamesernas ögon en symbol för den brittiska överheten.

En språklig identitet och gemenskap började utvecklas hos assameserna, ur vilken det senare växte en lingvistisk nationalism som byggde på tanken att Assams rättmätiga invånare var de som också talade assamesiska.

Zutku Seikh, 68 år. Hans farfars namn finns med i medborgarregistret från 1951. Han röstade själv 1985 och har betalat skatt för sin mark och arbete sedan 1960-talet. Foto: Vilhelm Stokstad

Inflyttningen av bengaler fortsatte under 1900-talet och tog fart i samband med Indiens delning 1947, då områdena som i dag utgör Bangladesh blev Östpakistan och många bengaliska hinduer valde att flytta till Indien. En ny våg kom i samband med Bangladeshs självständighet och kriget mellan Indien och Pakistan 1971.

I Assam har konfliktlinjen alltså inte i första hand handlat om religion, utan språk. De assamesiska nationalisterna och andra urfolk har motsatt sig vad man sett som en okontrollerad invandring av bengalisk-talande.

Spänningarna mellan grupperna har flera gånger spillt över i våldsamheter. Den värsta är känd som Nellie-massakern. Det var på morgonen den 18 februari 1983 som lynchmobbar gick till attack mot ett dussin muslimska byar i centrala Assam och mördade över 2 000 människor. De flesta var kvinnor och barn.

Än i dag lever spänningarna kvar, liksom uppfattningen att det pågår ett okontrollerat inflöde av migranter från Bangladesh. I delstaten finns ett hundratal särskilda utlänningstribunaler där tiotusentals människor dömts vara utlänningar.

Det som skiljer tribunalerna från vanliga domstolar är att bevisbördan ligger på den anklagade, i enlighet med sektion 9 i ”Foreigner Act”. De som döms vara utlänningar riskerar att sättas i fängelse. Kostum Uddin Laskars syster har varit häktad i sju månader nu, efter att hon förklarades vara en utlänning i tribunalen år 2016.

Saimun Nessa, 52. Hennes man placerades i häkte för illegala invandrare. Han dog i häktet den 4 oktober. Enligt polisen dog han av astma, men Saimun säger att hennes man aldrig haft några sådana problem. Foto: Vilhelm Stokstad

– Hon visste inte ens att processen pågick mot henne, hon är inte läskunnig, säger Kostum Uddin Laskar.

Enligt en rapport från Amnesty International den 23 november 2018 är det inte ovanligt att människor döms i tribunalerna utan att ens veta om att det pågår ett fall. I september 2018 satt 1 037 människor fängslade runtom i Assam, och av dem hade 30 procent inte haft en aning om att de stod anklagade för något när de dömdes. Amnestyrapporten visar att myndigheterna i Assam rutinmässigt fängslar misstänkta utlänningar på obestämd tid.

Kostum Uddin Laskar berättar att hans syster en dag blev kallad till polisstationen där hon greps, utan någon chans till en advokat.

– Jag besöker henne så ofta jag kan. Hon är svag och sjuk. Fängelset är så smutsigt att hon inte ens kan be sina böner ordentligt, säger han.

Familjen har försökt överklaga domen. De har papper som visar att systern räknades som medborgare i myndighetsdokument från 1960-talet, men de godtas inte.

Narendra Modi från BJP är Indiens premiärminister sedan den 26 maj 2014. Han var tidigare guvernör i delstaten Gujarat. Modi har själv eldat på spänningarna i Assam och har påstått att bangladeshier dagligen tar sig in i delstaten. Foto: Wikimedia

Enligt Amnesty International visar siffrorna att antalet dömda utlänningar i tribunalerna har ökat sedan premiärminister Narendra Modi kom till makten år 2014. Mellan 1985 och 2016 var det i genomsnitt 2500 personer som förklarades vara utlänningar varje år. Under år 2017 var det över 13 400 som dömdes vara utlänningar.

När Narendra Modi vann det indiska valet år 2014 fick den språkliga nationalismen i Assam stöd av en allt starkare hinduisk nationalism. Samma år inleddes arbetet i Assam för att upprätta ett register över vilka som är riktiga medborgare. Liksom i utlänningstribunalerna har bevisbördan legat på invånarna som fått inkomma med dokument för att styrka medborgarskapet.

Processen har fått kritik för att vara godtycklig och diskriminerande. Människor som inte är läs- eller skrivkunniga har svårt att förstå den föråldrade byråkratengelskan som myndigheterna använder, och invecklade regelverk gör att många handlingar ogiltigförklaras.

Premiärminister Modi har själv eldat på spänningarna i Assam och påstått att bangladeshier dagligen tar sig in i delstaten, och Amit Shah, partichef för BJP, beskrev i fjol illegala invandrare som ”termiter” som äter upp landets resurser och sade att var och en av dem ska identifieras och kastas ut.

M. S. Golwalkar Foto: Sudhirn/Wikimedia

Deras parti, Bharatiya Janata Party (BJP), har rötter i den högerextrema rörelsen Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), grundad 1925, med företrädare som varit uttalade nazistsympatisörer.

Det var för övrigt en tidigare medlem i RSS som mördade Mahatma Gandhi 1948, efter att rörelsen anklagat självständighets-ikonen för att ha gjort för stora eftergifter till muslimerna i delningen av Indien 1947. RSS bannlystes efter mordet men tilläts återigen verka öppet efter att man inte kunnat bevisa att gruppen faktiskt planerat dådet.

En av rörelsens främsta ideologer var M.S. Golwalkar som var ledare för RSS i tre decennier fram till 1973. Han förkastade idén om en stat där alla invånare inom dess territorium åtnjuter lika medborgerliga rättigheter och förespråkade i stället en kulturell nationalism, influerad av Adolf Hitler.

Golwalkar skrev 1939 om Tyskland att där hade ”rasstolthet i sin högsta form manifesterats”, samt att ”Tyskland också visat hur nära nog omöjligt det är för raser och kulturer, med djupgående skillnader, att assimileras i en enande helhet”.

Rakhal Das. Blev stämplad som misstänkt utlänning. Han tog ärendet till domstol och har domstolsbeslut som säger att han inte är utlänning. Ändå finns han inte med i utkastet till medborgarregister. Foto: Vilhelm Stokstad

Han talade om ett uppvaknande av en indisk volksgeist, folksjäl, som landets muslimer skulle vara tvungna att anpassa sig till. ”Utländska element” skulle enligt Golwalkar bara erbjudas två alternativ: ”antingen att sammansmälta med den nationella rasen och anta dess kultur”, eller att leva underkastad den, ”utan privilegier, förmåner eller ens medborgerliga rättigheter”.

Ur denna rörelse växte partiet Bharatiya Jana Sangh, som 1980 blev Bharatiya Janata Party, premiärminister Narendra Modis parti. Modi gick själv med i RSS i tonåren – när M.S. Golwalkar alltså fortfarande var ledare för rörelsen – och blev kvar i över 20 år.

År 2002 bröt sekteristiska kravaller ut i delstaten Gujarat, där Modi var nytillträdd chef för delstatsregeringen.

Över 1 000 människor, de flesta muslimer, dödades i pogromer som tog fart efter att 58 hinduiska pilgrimer bränts till döds ombord på ett tåg. Modi har anklagats för att inte ha gjort tillräckligt för att hindra våldet, som pågick i tre dagar.

Azmal Haque. En före detta officer i indiska armén där han tjänstgjort i 30 år. Han får nu pension av staten men är inte med i den nya listan och klassas därmed som utlänning. Foto: Vilhelm Stokstad

Med Narendra Modi som premiärminister har hindunationalisterna fått vind i seglen och stärkts som rörelse. Sedan år 2014 har en rad av lynchningar uppmärksammats. Ofta handlar det om muslimer som anklagas för att ha ätit nötkött, vilket är kontroversiellt inom delar av hinduismen, och som därför attackeras. Sedan år 2010 har 63 sådana attacker ägt rum, så gott som alla efter 2014, enligt en rapport från den undersökande nyhetssajten IndiaSpend. Totalt 24 muslimer har dödats runtom i Indien på det viset.

Enligt Human Rights Watch, HRW, är det inte ovanligt att förövarna kommer från nationalistiska rörelser som har band till regeringspartiet BJP. HRW konstaterar vidare att myndigheterna oftast valt att se mellan fingrarna på attackerna.

Hos Assams bengaliska muslimer som nu riskerar att göras statslösa är oron stor. På hemmaplan menar assamesiska nationalister att de inte hör hemma i delstaten på grund av sitt språk, och nationellt driver regeringen i New Delhi en främlingsfientlig retorik med muslimerna som främsta måltavla.

Jogendrea Das. Har blivit klassad som misstänkt utlänning och hans familj är därmed inte med i medborgarregistret, eftersom de är släkt med honom. Han har dokument som visar på hans indiska ursprung. Foto: Vilhelm Stokstad

Flera vi träffar drar paralleller till Myanmar där rohingyerna, som gjordes statslösa på 1980-talet, nu har utsatts för etnisk rensning och i hundratusental fördrivits till Bangladesh. Utredare från FN anklagade hösten 2018 de ledande generalerna i Myanmar för att ha utsatt rohingyerna för folkmord.

De bengaliska hinduerna i Assam är mer kluvna till den skärpta politiken, eftersom en del av dem upplever att premiärminister Modi skyddar dem som hinduer. Jyorimay Jana, författare som skrivit mycket om motsättningarna i Assam, säger att BJP och delstatsregeringen försöker splittra den bengaliska befolkningen:

– Det verkar fungera, en betydande del av de bengaliska hinduerna stöttar BJP, ett parti som är öppet anti-muslimskt.

Boktravar sträcker sig från golv till tak i Jyorimay Janas kontor i Nagaon, en stad några timmars bilfärd från Guwahati. Han är oroad över framtiden.

Vad händer om fyra miljoner människor görs statslösa i Assam? Någon massdeportation är inte sannolik. För det första är det en logistisk utmaning utan dess like.

Jyorimay Jana, författare i Assam, frågar sig vad som ska hända med de miljoner som görs statslösa. Han säger att det inte är värdigt en sekulär och demokratisk stat som Indien att behandla människor så här. Foto: Vilhelm Stokstad

För det andra finns det ingenstans att skicka dem – Bangladesh erkänner inte dem som medborgare heller. Mest troligt är att de blir kvar som en statslös underklass; en billig arbetskraft med begränsade rättigheter, förklarar Jyorimay Jana:

– Ska de leva som katter och hundar, utan rättigheter och i ständig skräck för att låsas in?

Jyorimay Jana tror att utgången i de nationella valen, som ska hållas i april och maj i år, kommer att ha stor betydelse.

– Om BJP håller sig kvar vid makten och stärker sitt stöd är risken stor att förföljelsen av muslimer kommer att öka, säger han.

Ruksha Khan, 35 år. Hon är inte med på listan. När hennes man fick veta att han inte heller var med greps han av panik och tog sitt liv. Foto: Vilhelm Stokstad

Deadline för att överklaga och justera medborgarregistret har nu förlängts till 30 juni, det vill säga efter valet. Det innebär att en del får en sista chans att bevisa att de är indier, men frågan är hur många som kommer att lyckas så länge processen ser ut som den gör. Klart är i alla fall att utgången i valet kommer att få stor betydelse för vilken riktning utvecklingen tar i Assam och kanske hela Indien.

Text: Axel Kronholm
[email protected]
Foto: Vilhem Stokstad
[email protected]

Foto: Karta: Lotta Lundin

Fakta/ Assam
Huvudstad: Dispur.
Politik: Assam är en av Indiens 29 delstater. Sarbananda Sonowal från hindunationalistiska BJP leder delstatsregeringen. Sedan 1970-talet har flera väpnade grupper verkat i Assam med krav på självständighet. Drygt 61 procent av befolkningen är hinduer, 34 procent muslimer och knappt fyra procent är kristna.
Yta: 78 438 km 2 (Sverige: 449 964 km 2 ).
Befolkning: 31,2 miljoner (2011)

Massakern i Nellie

Morden på 2 191 personer (den officiella siffran) i byar runt Nellie i Assam den 18 februari 1983 är en av de värsta massakrerna i modern indisk historia.

Massakern i Nellie 1983. Foto: Wikimedia

Offren var bengaliska muslimer vars anförvanter hade kommit till Assam i början av 1900-talet. Den officiella utredningen om massakern från Tiwari-kommissionen offentliggjordes aldrig och ingen har åtalats.

Indiens delning

När britterna i augusti 1947 lämnade Brittiska Indien skapades två nya stater; Indien och Pakistan. Delningen ledde till att omkring 14 miljoner flydde efter våld och fördrivningar på religiös grund.

Historisk byggnad. Viceregal Lodge i Simla där dokumenten om Indiens delning undertecknades 1947. Foto: Nakul Gutam/Wikimedia

Pakistan bestod av två delar; nuvarande Pakistan och det som idag är Bangladesh som kallades Östpakistan fram till det blodiga självständighetskriget. Indien ingrep militärt i december 1971 och Östpakistan blev Bangladesh.

Jogendrea Das. Har blivit klassad som misstänkt utlänning och hans familj är därmed inte med i medborgarregistret, eftersom de är släkt med honom. Han har dokument som visar på hans indiska ursprung. Foto: Vilhelm Stokstad

Läs mer

Assam: End Rights Violations Against Persons Declared Foreigners And Held In Detention Centres (Amnesty International India 23 november 2018)

Targeted killings of Bengalis in Assam reprehensible (Amnesty International India 2 november 2018)

Assam’s Citizenship Verification Will Have Repercussions for the Rest of India (Human Rights Watch 6 augusti 2018)

India: Assam’s Citizen Identification Can Exclude 4 Million People ( Human Rights Watch och Amnesty International 31 juli 2018)

Läs mer om Indien från Amnesty Press

Indien inför valet: Så utnyttjar partierna religionen (16 mars 2019)

Indien: En kvinnomur (7 mars 2019)

Fanigun Nessa, 67 år. Har dokument som bevisar att både hennes far och hon själv röstade i Indien 1966. Hon är ändå inte med på listan över medborgare och klassas som utlänning. Foto: Vilhelm Stokstad

En indisk klassresa (10 januari 2019)

Right Livelihood: ”Regeringen i Indien stänger ner demokratin” (19 december 2017)

Indien: Allt fler vågar anmäla våldtäkt (7 mars 2017)

Trots framgångar med millenniemålen - Indien dras med fortsatt fattigdom (21 december 2015)

Nagaland väntar på freden (19 mars 2012)

Nu öppnas massgravarna i Kashmir (29 december 2011)

Myrdal i djungeln (8 november 2011)

Prideparaden i Indien präglades av glädje (5 december 2010)

En gång kastlös – alltid kastlös (30 september 2005)

”I Indien börjar våldet mot kvinnor redan i livmodern” (15 maj 2004)

Sökandet efter rötter bakom våldet i Indien (3 april 2002)

Suraj Kumi. Hennes släkt kommer ursprungligen från Bihar men har levt i regionen runt 100 år. Hon har kunnat uppvisa dokument för att bevisa det, men myndigheterna har blandat ihop hennes efternamn med hennes makes föräldrars efternamn och är därför inte med i medborgarregistret. Foto: Vilhelm Stokstad

Nasuda Aktra Barbhuiya, 14 år. Hon och hennes mamma är inte med på listan, men resten av familjen är det. Hon har uppvisat sin födelseattest men det har klassats som ogiltigt. Hennes mammas namn är felstavat på vigselbeviset vilket har inneburit att hon uteslutits från medborgarregistret. Foto: Vilhelm Stokstad

Nekbur Ali, 48 år. Klassades som misstänkt utlänning utan närmare förklaring. Han har sina föräldrars röstlängder från 1966 samt ett intyg från byäldsten som bekräftar hans identitet. Foto: Vilhelm Stokstad