Ny plan om Västsaharas självständighet

Marocko ska i april presentera en självständighetsplan för Västsahara inför FN. Förhoppningen är att få ett slut på den tre decennier långa konflikt som har gjort 160 000 saharier till flyktingar i grannlandet Algeriet.

Enligt planen ska det omstridda området ges tillgång till ett eget parlament, statsöverhuvud, regeringsministerier och ett rättsväsende sade Khalihenna Ould Errachid i fredags, till nyhetsbyrån AP. Han är kung Mohammed VI:s chefsrådgivare i frågor som rör Västsahara.

Marocko som ockuperar Västsahara sedan 1975 då Spanien drog sig ur området, menar att autonomifrågan är den enda kvarvarande konflikten med Polisario, självständighetsrörelsen som får stöd av Algeriet.

Polisario vill ha en folkomröstning om självständighet men Marocko tror inte att en folkomröstning skulle fungera.

Den utdragna konflikten har gjort att många flyktingar lever i läger i öknen i Algeriet och konflikten har förgiftat relationerna mellan Marocko och Algeriet. Den har också inneburit stora kostnader för Marocko som kämpar med fattigdom och arbetslöshet.

I höstas klargjorde tongivande medlemmar i FN:s säkerhetsråd att de ville se en reell framgång i Västsaharafrågan innan FN- missionens mandat löper ut den 30 april. Självständighetsplanen förväntas nu presenteras inför FN i april.

  • Vi kan stanna vid ett dödläge eller söka en medelväg som inte ger vare sig vinnare eller förlorare – och det är autonomi. Ett västsahariskt parlament skulle kunna skapa lagar - så länge de inte strider mot Marockos nationella lagar, medan domstolar skulle lyda under Marockos juridiska system. Den regionala regeringen skulle övervaka områden som utbildning, turism och sociala tjänster. Marocko skulle dock behålla kontrollen över internationella relationer, försvaret, finanserna och gränskontrollerna, sade Ould Errachid till nyhetsbyrån AP.

Enligt planen skulle Västsahara också behålla den marockanska flaggan, valutan och frimärkena. Kung Mohammed VI skulle fortfarande vara den högsta religiösa ledaren i landet.

Marocko subventionerar förnärvarande levnadskostnaderna för de mellan 50 000 och 90 000 saharier som bor i Västsahara, liksom för de 200 000 marockanska bosättare. Vid en autonomi förväntas territoriet betala för dessa kostnader.

Västsahara har rika fyndigheter av fosfater och troliga oljefyndigheter, liksom rika fiskevatten men territoriets omstridda status har förhindrat full utvinning av dessa tillgångar. Förra året undertecknade den Europeiska unionen ett fiskeavtal med Marocko där man tillät europeiska fiskare att fiska på västsahariska vatten. Sverige var då den enda medlemsstaten som röstade nej, då man ansåg att avtalet hade stora brister i folkrättsligt hänseende då Marocko ockuperar Västsahara.
- Ockupationen ska ses som ett temporärt tillstånd, vilket innebär att Marocko inte har rätt att förändra det politiska läget och således inte kan bestämma om Västsaharas vatten, sade Pål Wrange, folkrättsjurist på UD vid ett seminarium om Västsahara i januari 2007.

Marocko och Mauretanien delade Västsahara efter att den spanska kolonialmakten lämnade territoriet 1975. Ett storskaligt krig mellan Marocko och Polisario bröt ut 1976 och Marocko tog över det mesta av Västsahara efter att Mauretanien drog sig ur 1979.

FN har meddelat att de upphåller principen om självbestämmande och att alla eventuella lösningar kring Västsahara måste godkännas av både Marocko och Polisario. FN förhandlade fram en vapenvila 1991 och installerade en mission för att bana vägen för en folkomröstning om
självständighet. Marocko vägrade anta FN:s fredsplan 2003 som då hade accepterats av Polisario. Planen ville se temporär autonomi för Västsahara följt av en folkomröstning där både västsaharier och marockanska nybyggare skulle få rätt att rösta.

Läs mer:

Västsahara- Afrikas sista koloni. (Amnesty Press 26 januari 2007).

Amnesty: Stoppa förföljelserna av västsahariska MR-försvarare. ( 5 februari 2007).

Med självständigheten ska muren falla” (reportage i Amnesty Press nr 1/2005).


AP