Kontroversiell lag för shiamuslimer ”ska ses över” efter internationell kritikstorm

Afghanistans justitiedepartement har meddelat att en kontroversiell lag för landet shiamuslimska minoritet nu ska ses över innan den börjar gälla. Enligt Radio Free Europe/Radio Liberty meddelade departementet att lagen inte för tillfället skulle publiceras i landets tidskrift för kungörelser.
- Vi arbetar med lagen och då speciellt de paragrafer som är problematiska och för tillfället kommer inte lagen offentliggöras, sade ett språkrör för justitiedepartementet.

Lagen, som godkändes av president Hamid Karzai i mars, gäller bara de cirka 15 procent av Afghanistans befolkning som är shiamuslimer, främst bland befolkningsgruppen hazarer. Majoriteten av befolkningen är sunnimuslimer. Under talibanstyret utsattes hazarerna för förföljelse och massakrer drabbade befolkningen i centrala Afghanistan.

Kritiker har sagt att lagen legaliserar våldtäkt inom äktenskapet. Nyhetsbyrån Reuters, som sett ett exemplar av lagen, uppger att det i artikel 132 står att ”en hustru är skyldig att uppfylla hennes makes sexuella önskemål” om hon är frisk. En make ska tillbringa var fjärde natt med sin fru och ha sex med henne minst en gång var fjärde månad. Dessutom sägs lagen innehålla en bestämmelse om att kvinnan måste ha make-up om mannen begär det.
Enligt artikel 137 ska en kvinna inte kunna ärva makens egendom om hon blir änka. Däremot ska en man kunna ärva sin hustru.
Det sägs också att den nya lagen gör det svårt för kvinnor att få vårdnaden om barn vid en skilsmässa.
Lagen ska också innehålla en höjning av giftermålsåldern för kvinnor från nio till 16 år och en kvinna ska få möjlighet att lämna hemmet utan manlig eskort för att uppsöka läkarvård, gå till arbete eller skola.

Lagen har antagits av bägge kamrarna i det afghanska parlamentet och har undertecknats av president Karzai. En del kritiker har enligt RFE/RL pekat på att presidentval hålls i augusti och att det är viktigt för Karzai att vinna röster bland shiamuslimerna. Försvarare av lagen har pekat på att den innebär ett skydd för minoriteters rättigheter och stärker kvinnans ställning. Samtidigt riskerar olika lagstiftning beroende på religiös tillhörighet att förstärka skillnader i det afghanska samhället.

Den internationella kritiken har varit hård och den 3 april sade Natos avgående generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer till BBC att lagen riskerar att göra det svårt att få Natoländer att ställa upp med fler soldater till kriget i Afghanistan. Under Natos toppmöte stod det också klart att det bara blev löften om ytterligare 3 000 soldater och då tillfälligt i samband med valet.

Medan Kanadas premiärminister Stephen Harper har varnat för att den nya lagen kan göra att Afghanistan får se ”ett klart minskat stöd från de allierade” har Nya Zeelands premiärminister John Key enligt New Zealand Herald sagt att engagemanget i Afghanistan först och främst handlar om att reducera ”hotet från den globala terrorismen”.
På tisdagen rapporterade BBC att Natostyrkorna lidit ytterligare förluster. En raketattack från talibanerna dödade en nederländsk soldat i Uruzgan i södra delen av landet medan en rumänsk soldat dödades på vägen mellan Kabul och Kandahar.

I söndags besökte USA:s utrikesminister Hillary Clinton RFE/RL:s högkvarter i Prag och svarade då på förinspelade frågor till Radio Free Afghanistan. Hillary Clinton gick till angrepp mot den nya lagen och hoppades att den ska stoppas:
- Jag är mycket oroad då lagen inte avspeglar de värden som finns hos en stor majoritet bland folket i Afghanistan.

För USA och länderna i Nato som har soldater i Afghanistan är frågan om kvinnornas roll i landet känslig. Under Bill Clintons period som president fanns det en kort period då talibanerna försökte närma sig USA. Talibanrörelsen hade byggts upp och utrustats av Pakistan och tågade 1996 in i Kabul. Regimen erkändes dock endast av Pakistan, Saudiarabien och Förenade arabemiraten. Afghanistans plats i FN behölls av det så kom att kallas Norra alliansen, det vill säga de mujahedin-rörelser som kontrollerade ett mindre område i nordöstra Afghanistan.

Den könsapartheid talibanerna införde väckte stark opposition och Hillary Clinton var en av de politiker i USA som protesterade mot förtrycket av Afghanistans kvinnor och förhållandet mellan USA och talibanregimen var från 1998 och fram till USA:s anfall mot Afghanistan hösten 2001 mycket kyligt.
Efter talibanregimens fall har de afghanska kvinnornas position förbättrats. Andelen flickor i skolorna har ökat kraftigt och över en fjärdedel av ledamöterna i parlamentet är kvinnor. Den författning som antogs 2004 ger också kvinnor och män lika rättigheter, men vägen till jämställdhet är mycket lång.

Hamid Karzai har sagt att han är beredd att lyssna till protesterna från FN och Afghanistans allierade i väst, men har sagt att oron för den nya lagen kan bero på missuppfattningar eller dålig översättning.
- Om det är något i lagen som är oroande så kommer definitivt åtgärder att vidtas tillsammans med vår _ulema (_ledande präster) och lagen kommer att återskickas till parlamentet, sade Karzai till Reuters.

Navi Pillay, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, har uppmanat Karzai att upphäva lagen och sade att den påminner om de dekret talibanerna utfärdade på 1990-talet.

Sam Zarifi, chef för Amnestys Asien- och Stillahavsavdelning, sade enligt RFE/RL att vanliga människor i Afghanistan uttrycker oro för att talibanerna och deras lagar ska återkomma:
- Även om talibanerna inte har lyckats erövra Kabul så lyckas de som har samma åsikter som talibanerna smyga in dessa lagar bakvägen.

Soraya Sobrang, ordförande för kvinnoavdelningen på Afghanistans oberoende människorättskommission, varnade för att ett införande av lagen skulle leda till ett fruktansvärt resultat för kvinnorna i Afghanistan:
- Detta kan leda till att våld och diskriminering mot kvinnor legaliseras. Nästa steg kan bli att familjelagen för sunnimuslimer går i samma riktning.

Den afghanska parlamentsledamoten Sabrina Saqib sade till RFE/RL att lagen hade snabbehandlats i parlamentet. De olika lagparagraferna lästes inte högt, vilket annars är praxis.
- Argumenten för lagen grundas på sharia och religiösa lagar och där finns det alltid olika uppfattningar bland präster, lagstiftare och politiker. Nu röstades lagen igenom som ett paket utan debatt i de olika frågorna.

Hur det nu går för den kontroversiella lagen är ännu osäkert. The Canadian Press uppgav på söndagen att Kanadas utrikesminister Lawrence Cannon fått försäkringar om att lagen nu skulle tillbaka till justitiedepartementet för en ny beredning.

Tre steg mot förbättringar (Pressnotis från Amnesty 31 mars)