Årsrapporten från Human Rights Watch: Människorättsaktivister bekämpas med nya metoder

Den internationella kampen för mänskliga rättigheter har blivit allt effektivare. Men samtidigt har många av världens regimer utökat sina tillslag mot lokala människorättsaktivister, ofta genom att använda mer sofistikerade metoder än tidigare. Det skriver Human Rights Watch i sin färska årsrapport, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Enligt årets upplaga av HRW:s rapport om tillståndet i världen, som lanserades på onsdagen, har många förtryckande stater på senare tid valt att slå tillbaka mot lokala aktivister med nya metoder. I vissa fall har rå maktutövning ersatts av nya former av regleringar och andra mindre våldsamma metoder i syfte att kuva aktivister.

• Attackerna mot människorättsaktivister kan tolkas som en pervers form av bevis för hur betydelsefulla rörelserna är, men detta minskar inte farorna, sade HRW:s chef Kenneth Roth i samband med lanseringen av rapporten.

Roth påpekade att vissa stater använder sig av alla möjliga metoder för att underminera människorättsorganisationers arbete, samt att stater ibland samarbetar i detta syfte. Enligt Roth finns det exempel på detta inom internationella organ som FN:s råd för mänskliga rättigheter, UNHRC, samt i de försök som görs för att underminera den Internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Roth uttryckte även en viss besvikelse över den amerikanske presidenten Barack Obamas första år vid makten. Enligt Roth har presidentens retorik i frågor om mänskliga rättigheter varit ”dramatiskt förbättrad” jämfört med den hans föregångare George W Bush stod för, men när det gäller att förvandla ord till handling återstår fortfarande mycket att göra.
I rapporten redovisar HRW bland annat hur situationen för de mänskliga rättigheterna utvecklades i 90 olika länder under förra året.

I förordet skriver Roth att kampen för de mänskliga rättigheterna har en lång och mörk historia där aktivister har censurerats, fängslats eller till och med mördats. Men, skriver Roth, ”nu när rörelsen för mänskliga rättigheter har blivit allt mäktigare och effektivare så har många regeringars åtgärder för att tysta budbärarna blivit allt mer subtila och sofistikerade. Mord som begås förnekas. Politiskt motiverade åtal beskrivs som vanliga brottmål. Censur bedrivs genom reglerande instanser som framstår som neutrala. Finansieringsvägar blockeras”.

Enligt rapporten är det inte bara välkänt auktoritära stater som Kina, Kuba, Burma eller Eritrea som begår övergrepp. Även demokratier som Sri Lanka, Colombia och Israel har enligt rapporten genomfört åtgärder som syftar till att försvåra arbetet för såväl lokala som internationella människorättsorganisationer.

Enligt Roth var Ryssland ett av de länder där människorättsaktivister under förra året drabbades av mest – ibland dödligt – våld. Främst inträffade detta i Tjetjenien, där mord ofta beskrevs som utförda av ”okända förövare”, vilket i sin tur ledde till att förövare gick fria.

Även i länder som Kenya, Burundi, Sri Lanka, Afghanistan, Malaysia, Indien, Uzbekistan, och Jemen mördades eller utsattes människorättsaktivister för grovt våld.

I stater som Kuba, Vietnam, Iran, Saudiarabien, Syrien och Kambodja trakasserade eller fängslade statsmakterna öppet aktivister. I länder som Colombia, Venezuela, Nicaragua och Sri Lanka utövades i stället öppna eller dolda hot för att skrämma eller straffa aktivister.

I vissa länder, som i Eritrea, Nordkorea och Turkmenistan, är regimernas förtryck så hårt att det är omöjligt att öppet arbeta för mänskliga rättigheter, medan länder som Kina och Sudan rutinmässigt sätter stopp för de lokala grupper som bildas.

Enligt rapporten finns det små, hårt ansatta människorättsrörelser i Burma och Iran, men internationella övervakare förhindras att besöka dessa länder.

Vissa länder som i övrigt är öppna har utfärdat restriktioner som innebär att vissa delar av länderna inte får besökas av internationella observatörer. Indonesien har förhindrat människorättsorganisationer från att resa till Papua, medan Israel förhindrade både observatörer och journalister från att besöka Gaza i samband med operation ”Gjutet bly” i början av förra året.

På Sri Lanka förbjöds såväl lokala som internationella observatörer att besöka konfliktområdet i samband med att inbördeskriget i landet var på väg att avslutas under våren 2009. Även andra länder, som Uzbekistan, Turkmenistan, Vietnam, och Zimbabwe har vägrat samarbeta med FN:s representanter för mänskliga rättigheter.

Bland de länder som använt sig av olika former av regleringar för att förhindra organisationers arbete återfinns Ryssland, som riktat särskilda krav på revisioner och inspektioner mot grupper som är engagerade i kontroversiellt arbete. Regimen i Etiopien har infört en ny lag som innebär ett förbud för alla organisationer som får mer än tio procent av sin finansiering från utlandet att bedriva aktiviteter som berör mänskliga rättigheter.

Även regeringarna i en rad andra länder – däribland Egypten, Uganda och Turkmenistan – har restriktiva lagar mot människorättsorganisationer, medan liknande lagar är på väg att införas i Venezuela, Peru, Kambodja, Rwanda, och Kirgizistan.

I Kina, Iran och Syrien har staterna agerat för att stoppa jurister som arbetar för mänskliga rättigheter, medan myndigheterna i Ryssland, Azerbajdzjan, Marocko, Serbien och Indonesien enligt rapporten har använt sig av lagar mot förtal för att tysta sina kritiker.

**Jim Lobe_
IPS/ Washington