De tystas i hemliga fängelser

Den kinesiska regeringen har länge förnekat förekomsten av hemliga fängelser - men före detta fångar kan berätta om de inofficiella fängelserna där fångar förvägras mat och sömn. Xu Cong Yang är en av dem, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

För sju år sedan förlorade han flera värdefulla ägodelar, bland annat smycken och en ovanlig frimärkssamling. Han misstänkte att det lokala försäkringsbolaget som han hade anlitat, och som ägs av lokalregeringen, var inblandade i stölden.
Företaget nekade till anklagelsen om stöld och när Xu Cong Yang försökte få fallet prövat i en lokal domstol greps han och misshandlades av män som enligt honom var anlitade av försäkringsföretaget. Fem år senare, 2008, försökte han få saken prövad i en domstol i Peking. Strax innan de olympiska spelen fördes han bort och hölls inlåst ensam i ett litet rum i tre månader.

• Jag var utsvulten. Jag fick väldigt lite att äta och hade handfängsel hela tiden, säger han när han möter IPS på ett kafé i Peking.
  Han visar upp foton som togs strax efter misshandeln och gripandet 2003, där han är blodig och mörbultad. Ärren syns fortfarande på hans handleder.

Hemliga och provisoriska, så kallade ”svarta fängelser” används för att tysta personer och hindra dem från att avslöja missförhållanden för de kinesiska myndigheterna. Enligt en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch som presenterades i november förra året spärras personer in rutinmässigt, utan rättegång, och utsätts för misshandel och ibland även våldtäkt.

Källarvåningar i bostadshus, offentliga byggnader i förorterna, hotell, sjukhem och psykiatriska kliniker tjänar som inofficiella fängelser.

De som reser till Peking för att göra en anmälan till centralregeringen grips och hålls inlåsta av inofficiella fångvaktare på uppdrag av provinsregeringar eller lokala myndigheter som är besvärade över att lokala medborgare söker hjälp i en högre instans, visar rapporten.

Human Rights Watch beräknar att 10 000 personer i landet hålls fängslade på det sätt. I organisationens rapport uppger de 38 personer som intervjuats att de förvägrats mat och sömn och utsatts för hot och våld när de suttit inlåsta. Sedan 2003 har tusentals personer försvunnit spårlöst uppger HRW.

De "svarta fängelserna" fick stor uppmärksamhet i oktober förra året efter att en 21-årig kvinna som våldtagits av en säkerhetsvakt, när hon hållits inlåst, rapporterade det till polisen som drev fallet vidare. Vakten dömdes senare till åtta års fängelse.

Liu Jie, som låstes in och misshandlades efter att hon anmält att en lokal tjänsteman utsatt henne för utpressning, berättar också om tvångsarbete. År 2007 skickades hon till ett arbetsläger i Helongjiang i 18 månader efter att hon genomfört ett upprop med krav på reformer. Hon arbetar nu för att stödja andra som utsatts för liknande övergrepp.
- Många förföljs och har inga resurser, inga pengar och ingen makt, säger hon.

Kinesiska medborgare har sedan länge rätten att driva ärenden vidare till en högre instans. 1949 etablerades en myndighet med uppgift att behandla ouppklarade anmälningar och 1954 inrättades avdelningar under centralregeringen och på lokal nivå där medborgare kan rapportera in sina ärenden.

Men många som driver sin sak vidare saknar ett starkt nätverk omkring sig och måste lita till andra i samma situation, berättar Wang Songlian, koordinator vid kinesiska Human Rights Defenders som består av ett nätverk av gräsrotsaktivister.

De ”svarta fängelserna” har länge förnekats av kinesiska tjänstemän. ”Sådana saker existerar inte i Kina”, sa en talesperson för utrikesdepartementet vid en presskonferens i april förra året, rapporterar Human Rights Watch. I en rapport till FN i juni 2009 fastslog den kinesiska regeringen att ”det finns inga svarta fängelser i Kina”.

Men i december förra året bekräftade dock regeringen uppgifterna om de hemliga fängelserna. Det var i ett magasin som ägs av den statliga nyhetsbyrån Xinhua, och där uppgavs att det bara i Peking finns 73 hemliga fängelser.

Gordon Ross
IPS/Peking