Våldet mot kvinnor – en katastrof

reportage | 2005-11-28

Inför årets 25 november, FN:s internationella dag för avskaffande av allt våld mot kvinnor, hade världshälsoorganisationen WHO publicerat en som visade att våldet mot kvinnor är mycket utbrett världen över. På fredagskvällen arrangerade Stockholms FN-förening sin sedvanliga manifestation på Sergels torg. ”Ett humant katastroftillstånd” , sade Jämo Claes Borgström om våldet mot kvinnor.

Jens Orback lovade en ny lag som ska ge alla kvinnor samma skydd,
oavsett vilken kommun de bor i.

Knappt 100 personer, betydligt färre än förra året, deltog vid årets 25 november-manifestation. Ett plakat och 16 ljus hedrade minnet av de 16 kvinnor som varje år dödas av en närstående man och Amnestys stora banderoll påminde om den pågående kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor”.

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström menade i sitt tal att våldet mot kvinnor kan kallas ”ett humant katastroftillstånd”.
- Vi kan vidta åtgärder för att skapa högsta möjliga skyddsnivå för kvinnor som har utsatts för mäns våld. Men det är inte målet. Målet är att våldet ska
upphöra.

Claes Borgström menade att många uppmaningar till kvinnor i kölvattnet kring rapporteringen om överfallsvåldtäkter egentligen är absurda:
- Det är faktiskt så att att män utövar våld, både mot andra män och mot kvinnor. Så egentligen borde vi varna både kvinnor och män för andra män.
Han pekade på att WHO i sin rapport hade 15 rekommendationer och att den första handlade om att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och att hävda kvinnors mänskliga rättigheter.
- Ska denna katastrofsituation upphöra så krävs jämställdhet. Frågan om våldet mot kvinnor är ett kvinnoproblem men det är en mansfråga – det är männen som måste upphöra med våldet, sade Claes Borgström.

I oktober öppnade Sveriges första klinik för våldtagna kvinnor vid Södersjukhuset i Stockholm. Klinikens chef Lottie Hedström, påpekade att de kvinnor som vågar vända sig till polis och rättsväsendet är modiga kvinnor som vägrar gömma sig bakom skammen att de inte lyckades undkomma förövaren:
- Dessa kvinnor lämnar ut sin integritet och kroppar till prövning för allas bästa. De gör det för att vi ska få ett rättssamhälle där våldsmännen inte går fria och kvinnor ska känna sig säkra.

Lottie Hedström sade också att våldtäkter bara i undantagsfall handlar om sexualdrift:
- I stället handlar det om ilska och maktbegär. Det är därför våldtäktsmännen sällan får utlösning och därmed inte lämnar någon sperma som spår.

Charbel Rizk från Sharaf hjältar vill bryta passiviteten.

På Fryshuset har projekten Elektra och Sharaf hjältar organiserat ungdomar som arbetar mot hedersvåldet . Anna Rinder, chef för Elektra, påminde om att en ung man för några dagar sedan mördades i Högsby i Småland.

  • Den här gången var det en man som mördades för att han hade haft en otillåten relation med en kvinna. Vi jobbar främst med tjejer som lever under hot. Det händer att vi måste ringa Lotties avdelning på SöS för att en tjej ska få hjälp med att konstruera en mödomshinna, annars riskerar hon att bli mördad eller bortgift, sade Anna Rinder.

  • Det borde vara självklart att alla i vårt samhälle kan ta del av mänskliga rättigheter oavsett kön, betonade Charbel Rizk från Sharaf hjältar. Men så är det inte; unga tjejer misshandlas fysiskt och psykiskt dagligen och vi måste sluta vara passiva och agera mot detta.

Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh pekade på att någon hade hänt sedan han talade på samma plats för ett år sedan:
- Vi har följt upp vår undersökning av kommunerna och den rapport förra året som visade att många kommuner då inte hade prioriterat frågan. Nu ser vi att vårt och andras arbete har lyft frågan till den politiska dagordningen och att fler kommuner nu antar handlingsplaner och riktlinjer.

Men detta är en första början och innebär inte att krisen är över, varnade Carl Söderbergh:
- Det är fortfarande oroande att stödet och skyddet till våldsutsatta kvinnor tillåts vara avhängigt av var kvinnorna bor. Vi ska sedan komma ihåg att kvinnor med särskilda behov riskerar att hamna utanför. Kvinnor med psykiska problem, kvinnor med funktionshinder, äldre kvinnor, kvinnor med missbruksproblem, de som har utländsk bakgrund och de som misshandlas i en samkönad relation måste också få stöd och skydd, krävde Carl Söderbergh.

Carl Söderbergh menade att Amnestys arbete gentemot kommunerna
har börjat ge resultat.

Louise Hammar från Stockholms tjejjour tyckte att det var dags att sluta fokusera på offren för våldet.
- Problemet ligger hos förövarna och ska vi kunna avskaffa våldet mot kvinnor så måste vi våga granska de som begår brotten. Det är maktstrukturer, värderingar och könsroller som ligger till grund för själva våldet, sade Louise Hammar. Hon menade att de flesta är överens om att våldtäktsmannen som överfaller en kvinna utomhus är ”ett monster”:

  • Men hur är det med den gifte mannen som misshandlar sin fru, pojkvännen som våldtar flickvännen eller pappan som utnyttjar sin dotter sexuellt – är de också monster? Då är folk inte lika säkra.

Jens Orback, minister med ansvar för bland annat jämställdhetsfrågor, var den siste talaren på Sergels torg. Han menade att de berättelser om våldet mot kvinnor han mött vid besök i Brasilien, Harlem, Spanien och Sundsvall var likartade:
- Det handlar om att någon tar sig rätten att slå, trakassera, hota och våldta. De gör det för att de haft den rätten och vi ska komma ihåg att det inte var länge sedan kvinnor var mäns egendom. Det handlar om över- och underordning.

Jens Orback pekade på att regeringen och samarbetspartierna nästa år har anslagit 100 miljoner kronor som ska fördelas på kommunernas och kvinnojourernas arbete för våldsutsatta kvinnor. Han sade också att Sverige gör sitt bästa för att exportera den svenska sexköpslagen till andra länder och han utlovade fortsatt arbete mot hedersrelaterat våld.

  • Vi lyssnar också på kritiker, sade Orback. Vi läste noga Amnestys rapport förra året. Han lovade att frågan om skydd för en kvinna oavsett var hon bor ska utredas och att regeringen kommer föreslå en ändring i socialtjänstlagen. En lagändring skulle göra att kommunerna blir skyldiga att hjälpa våldsutsatta kvinnor och kan innebära att kommunerna i framtiden kommer förlita sig mindre på ideellt arbetande kvinnojourer.

Ulf B Andersson

Läs WHO:s historiska rapport om våld i nära relationer:

Läs Amnestys senaste rapport om kommunerna och våldet mot kvinnor
(24 november)

reportage | 2005-11-28