Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker

Aung San Suu Kyi kommer att bli hårdare granskad när hon inleder sin kampanj för att överta regeringsmakten i det val som ska hållas i Burma nästa år. Foto: Amantha Perera/IPS

Under många år var fredsprisvinnaren Aung Sung Suu Kyi en internationell fixstjärna i kampen mot den brutala militärdiktaturen i Burma. Inför det parlamentsval som ska hållas i landet nästa år har hennes hjältinnelika ställning förblivit intakt bland många burmeser. Men i rollen som ledande politiker kommer Suu Kyi också att granskas hårdare.

Under mer än ett kvartssekel har Uhla Min levt med Aung Sung Suu Kyi som ledstjärna. Han har varit henne trogen ända sedan Suu Kyi, allmänt kallad för ”The Lady”, inledde sin kamp mot militärjuntan i slutet av 1980-talet.

Min, som nu har hunnit bli 75 år gammal, har starka minnen av de tal han hörde Suu Kyi hålla vid det kända templet Shwedagon i den dåvarande huvudstaden Rangoon, och av hur han jagades på gatorna av soldater som slog till mot demonstranter.

Hans stöd för det oppositionella partiet NLD ledde till att Min avskedades från sitt statliga arbete, och i juli 1989 greps han, samtidigt som Suu Kyi sattes i husarrest. Under de efterföljande 25 åren förblev Suu Kyi mestadels i husarrest i sitt hem i Rangoon, medan Min åkte in och ut ur fängelset, där han liksom många andra NLD-aktivister utsattes för tortyr.

– Fängelset var en ändlös skräckupplevelse. Vi misshandlades till medvetslöshet, berättar Min, som numera arbetar vid NLD:s huvudkontor i Rangoon, för IPS.

Liksom för många andra burmesiska samvetsfångar så var det Aung Sung Suu Kyis ledarskap som höll Mins hopp om en bättre framtid uppe.

– Vi visste alla att The Lady var med oss. Hon var vår strimma av hopp i det stora mörker där vi befann oss, säger han.

För många burmesiska demokratiaktivister är Suu Kyis ställning lika stark idag. Nyligen träffade IPS Zaw Linn Oo, som arbetar för en utvecklingsorganisation. Han var alldeles hänförd över att äntligen få höra Suu Kyi tala igen.

– Jag är så förväntansfull, sade Zaw Linn Oo, som inte hade hört henne tala på över ett årtionde.

Han minns de stora möten som hölls 1988:
– Jag var aldrig någon heltidsaktivist. Men hon är den ende som förblivit oss trogen.

U Thein är en ung kvinna som hyser samma varma känslor för Suu Kyi. Hon engagerade sig i NLD för tio år sedan, precis efter att hon gått ut skolan. Detta trots att hennes familj motsatte sig hennes engagemang.
– De tyckte det var för farligt, vilket det ju var. Människor greps och sattes i fängelse bara de nämnde Suu Kyis namn offentligt, berättar U Thein för IPS.

Det som fick henne att se upp till Suu Kyi var hennes metod - att bekämpa en korrupt och våldsam regim utan att själv ta till våld – Varje gång jag såg en bild av henne eller hörde hennes röst så fylldes jag av ro, säger U Thein.

Sedan hon frigavs från sin husarrest i november 2011 och militärens järngrepp över landet började släppa under president Thein Seins ledarskap, har Suu Kyi fört en kampanj för att ta över styret från den regering som fortfarande backas upp av militären. Och inför det parlamentsval som ska hållas i Burma 2015 kommer Suu Kyis Gandhi-liknande status att utmanas av en ny bild av henne - som ledare i en realpolitisk tillvaro.

– Hon står inför en tuff utmaning. Det finns ingen annan i partiet som är lika karismatisk och kan leda partiet, ingen som har hennes stjärnglans. Men när hon ger sig in i gatupolitiken så kommer även hennes ställning som fläckfri demokratikämpe att bli öppen för attacker, säger en västerländsk diplomat som inte vill bli citerad med sitt namn.

Suu Kyi har kritiserats för att hon inte hårdare har fördömt det etniska våld som riktas mot minoritetsgruppen rohingya i Burma. Vissa inom partiet hävdar dessutom att alla åren i husarrest har gjort Suu Kyi alltför ovillig att kompromissa.

Vid sidan av detta finns det också konstitutionella hinder som kan komma att stå i vägen för Suu Kyis möjligheter att ta ledningen över landet. Enligt författningen från 2008 får inte landets ledare ha en partner eller barn som är medborgare i något annat land. Detta gör att det kommer att bli omöjligt för Suu Kyi att överta presidentposten i landet, eftersom hennes två barn är uppvuxna i Storbritannien.

Suu Kyi har krävt att författningen ska ändras, men det är ännu oklart hur hårt denna fråga kommer att drivas inför det kommande valet.

– En politiker tänker på det kommande valet, medan en statsman tänker på den kommande generationen. Vi måste alla komma ihåg att valet 2015 bara är ett steg på vägen. Landet står inför en lång resa, sade Suu Kyi nyligen.

Som svar på kritiken om att hon inte tydligare har fördömt det etniska våldet i landet svarade Suu Kyi samtidigt att lösningen på de flesta problem som finns i Burma handlar om att etablera ett fungerande rättssamhälle.

Veteranaktivisten Uhla Min hyser samtidigt inga illusioner om hur det skulle bli om Suu Kyi en dag skulle överta presidentposten i landet.

– Det här är ett splittrat land som har styrts av militären i över 50 års tid. Hon skulle inte kunna ställa allt tillrätta bara över en natt. Men oavsett vad som händer – för oss kommer hon alltid att vara oantastlig, säger han.

Läs mer
Tomás Ojea Quintana: ”Militärens tid är förbi i Burma” (Amnesty Press 4 april)

Burmas väg mot demokrati ( reportage i Amnesty Press nr 1/2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (Amnesty Press 16 november 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (reportage i Amnesty Press nr 5/2012)

Läs också Tomás Ojea Quintanas rapport (1 april)

Myanmar: Success of transition requires Special Rapporteur’s mandate to be extended (Amnesty 14 mars)