En sann historia om flykten från DDR

I september 1979 blev det en världsnyhet när två östtyska familjer i en egenhändigt byggd luftballong flög över järnridån och landade i Västtyskland. Nu har denna verkliga historia blivit filmen ”Flykten från DDR”.

filmer | 2019-08-15
Av: Ulf B Andersson
Thomas Kretchmann spelar Stasi-översten som leder jakten på familjerna.

Thomas Kretchmann spelar Stasi-översten som leder jakten på familjerna. Foto: Studio S Entertainment

Film: Flykten från DDR (Ballon)
Regi: Michael Herbig
Skådespelare: Friedrich Mücke, Karoline Schuch, David Kross, Alicia von Rittberg.
Land: Tyskland
Längd: 125 minuter

Jag minns Östberlin sommaren 1979. Då gick det ännu att åka tåg från Stockholm till Berlin och i Sassnitz på ön Rügen var det schäferhundar och kpist-beväpnade vakter som noga undersökte passagerare och kupéer och beslagtog till exempel svenska dagtidningar innan tåget kunde fortsätta till Berlin, DDR:s huvudstad.

Vi var på väg till Tjeckoslovakien för att tågluffa på andra sidan järnridån som då delade Europa. I väntan på nattåget mellan Berlin och Prag fick vi en dag i Östberlin och kunde från den sidan studera ”den antifascistiska skyddsvallen” som garanterade den tyska arbetar- och bondestatens fortsatta existens denna sommar när DDR förberedde sig på 7 oktober 1969, det högtidliga 30- årsfirandet av DDR.

Just denna sommar hade Östtyskland problem med livsmedelsförsörjning och jag minns vår resultatlösa jakt för att hitta en enda restaurang i denna huvudstad som kunde servera varm mat. På alla restauranger, till och mitt på Alexanderplatz – i skuggan av stadens stolta TV-torn, möttes vi av beklagande huvudskakningar och ibland skyltar där bristen på mat tillskrevs tekniska problem.

DDR-ledningen med Erich Honecker hade ett säkert grepp över medborgarna, där Stasis alla anställda och informella medarbetare, angivarna, hade koll på vad som hände ända än i sovrummen. Avvikande röster, som sångaren Wolf Biermann, hade deporterats till Västtyskland eller som i fallet med författaren Stefan Heym (Helmut Flieg) tystats. Författaren Rudolf Bahros bok ”Alternativet” hade 1978 gett honom åtta år i fängelse (han frigavs dock i oktober 1979 och deporterades till Vässtyskland) vilket ledde till en internationell proteststorm, inte minst bland vänsterintellektuella i väst.

För de vanliga DDR-medborgarna var ”republikflykt” något som en del drömde om trots att det sågs som ett allvarligt brott och kunde sluta med döden. Ordern var att den som försökte fly skulle gripas eller likvideras.

Paren Strelzyk och Wetzel bygger sin luftballong för att fly från DDR.

Paren Strelzyk och Wetzel bygger sin luftballong för att fly från DDR. Foto: Studio S Entertainment

I Michael Herbigs film Flykten från DDR (Originaltitel: Ballon) får vi ta del av den verkliga historien om hur två familjer sommaren 1979 beslutar sig för att lämna sin tillvaro i den lilla staden Pößneck i södra DDR nära gränsen till Bayern. Vi får följa det dramatiska arbete som till sist resulterar i att de den 16 september 1979 landar i Västtyskland och blir världsnyhet då flykten har genomförts i luftballong.

Günter Wetzel (David Kross) och Petra Wetzel (Alicia von Rittberg) har slagit sig ihop med Peter Strelzyk (Fredrich Mücke) och Doris Strelzyk (Karoline Schuch) för att bygga luftballongen och passa på när det är nordlig vind. Ett första försök görs av paret Strelzyk och deras två barn men slutar på fel sida av gränsen och familjen återvänder besvikna hem till Pößneck i sin Wartburg, vid sidan av Trabant den vanligaste östtyska bilen.

Medan de östtyska gränsvakterna inleder en jakt på de som har försökt lämna landet bestämmer sig familjerna Strelzyk och Wetzel att göra ett nytt försök med att sy och bygga en ny ballong i källaren. Jakten på de misstänkta leds av överstelöjtnant Seidel (Thomas Kretchmann) som använder de spår, bland annat medicin som Doris tappat under första försöket, för att ringa de som planerar att fly.

Det blir en del välgjord grå öststatsnostalgi i skildringen av livet i DDR 1979 men filmens fokus ligger i att bygga upp spänningen vid kapplöpningen med tiden, på sedvanligt filmsätt förstärkt med bombastisk musik. Ska Stasi avslöja familjerna innan de hinner gå till väders igen i en ny luftballong?

Och här ligger svagheten med denna film. Eftersom den bygger på en sann historia så vet vi i biosalongen att det kommer sluta lyckligt.

Familjen Strelzyks Wartburg.

Familjen Strelzyks Wartburg. Foto: Studio S Entertainment

De delar av filmen som handlar om vardagslivet i Pößneck och förtryckets mekanismer flimrar förbi alltför kortfattat. Här finns scenen när förskoleläraren får besök av Stasi som undrar om något av barnen har berättat om sömnadsprojekt. Hon väljer att ljuga och svara att det bara handlar om förberedelser inför 30-årsfirandet av DDR.

Vi möter också grannen till familjen Strelzyk, Eric Baumann (Roland Kukulies) som arbetar för Stasi men gärna vill ha hjälp med sin nya färg-TV så han kan få in västtysk TV och se ”Charlies änglar”.

Kort berörs också vad en lyckad flykt från DDR kunde innebära för en familj: att aldrig mer få återse sina föräldrar eller mor- och farföräldrar.

Inledningsscenerna i filmen är också välgjorda. Här handlar det om Jugendweihe, den gamla tyska initiationsriten till vuxenlivet, som i DDR blev ett sätt att få alla ungdomar att upptas i vuxenlivet och svära trohet till staten.

Att tysk film på ett mästerligt sätt kan hantera historien om DDR har bland annat visats i ”De andras liv” som år 2006 fick en Oscar för bästa utländska film. Bland de filmer som nått svenska biografer finns också till exempel ”Barbara” (2012) och ”Den tysta revolutionen” (2018).

På SVT har vi också de senaste åren fått ta del av bland annat dramaserierna ”Weissensee” och ”Tannbach”. I jämförelse med ovanstående komplexa dramer blir ”Flykten från DDR” en lättflygande film som är alltför fast i actionfilmens enkelspårighet.

Ulf B Andersson

filmer | 2019-08-15
Av: Ulf B Andersson