Business groups: Nu ska företagen påverkas till moralisk hänsyn

Sverige | 2001-02-13

Av Petter Ljunggren

De mänskliga rättigheterna har blivit business. Storföretagen vill inte förknippas med barnarbete, kränkningar av fackliga rättigheter och annat förtryck. Runt om i världen bildar Amnesty därför så kallade business groups, »företagsgrupper«. Och i december bildade även svenska Amnesty en grupp.

  • Många bolagsstyrelser säger att man inte vill riskera att självklara mänskliga rättigheter kränks på grund av företagets krav på vinst. Det är en positiv utveckling. Om sedan påtryckningarna kommer från Amnesty eller från FN är inte så viktigt. Det väsentliga är att det sker en förändring, säger Ulf Karlberg, före detta vice VD i Astra, och långvarig medlem i Amnesty i Storbritannien och Sverige.

Han är den som tagit initiativ till och nu leder den svenska företagsgruppen. Bakgrunden är att hälften av världens största ekonomier idag är företag, inte länder.

Företagsjättarna har större makt än många nationalstaters regeringar. Och på globaliseringens bakgård förekommer barnarbete, tvångsarbete, orimliga arbetsförhållanden, tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper, vapenhandel, begränsningar av yttrandefrihet och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Hittills har en handfull högt uppsatta personer inom företag, bland andra Bonnier, Ericsson och Securitas, anslutit sig. En rad aktiviteter är planerade. Bland annat ska man ge ut en instruktionsbok med gott om praktiska exempel på hur näringslivet kan hantera mänskliga rättigheter.

Idag har Amnesty ett samarbete med multinationella företag i ett 20-tal länder, i bland annat Holland, Danmark, Italien, USA och Storbritannien. Internationella sekretariatet i London försöker öka samarbetet mellan dessa företagsgrupper, med internationella möten, gemensamma riktlinjer och en databas där alla grupper är anslutna.

I Storbritannien har man kommit längst i samarbetet mellan Amnesty och företagen. Organisationen har regelbundna möten med näringslivet, ett välförsett bibliotek, internationell databas, nyhetsbrev och en aktiv marknadsföring och insamling av pengar från de företag som är anslutna.

Amnesty fungerar som bollplank när företagen planerar investeringar eller tar andra beslut, och får samtidigt möjlighet att rapportera om storföretagens aktiviteter runt om i världen, när det gäller mänskliga rättigheter.

Frågan är vad företagen tjänar på att engagera sig i mänskliga rättigheter. Ulf Karlberg anger själv tre möjliga svar i sitt presentationsmaterial. När han blir ombedd att peka ut det som han tror betyder mest sätter han fingret på svar nummer två: att undvika dåligt rykte med skador på ekonomi och varumärke. Det har blivit allt viktigare att värna om sitt varumärke.
-Det är bättre att ha rent samvete än att råka ut för en skandal som skadar varumärket för evigt, säger Ulf Karlberg.

De övriga skälen för näringslivets intresse är, enligt honom, moralisk övertygelse och konkurrensfördelar.

Svenska sektionens generalsekreterare, Carl Söderbergh, har tidigare konstaterat att det finns en risk för en »gisslansituation«, där Amnesty ger företagen en »MR-stämpel«. För att undvika det beslutade sektionens styrelse att företagen i gruppen inte får använda sig av Amnesty i sin reklam och poängterar att Amnesty »självklart behåller rätten att framföra kritik även till de anslutna företagen«.

  • Vi kommer alltid vara en uppkäftig organisation. Och vi kommer alltid att slå till om vi anser att företag och myndigheter eller andra gör fel. Det ligger i Amnestys grundläggande natur, säger Ulf Karlberg.
Sverige | 2001-02-13