Guatemala: Folkmordsrättegången i slutfas – Rios Montt bedyrar att han är oskyldig

Rättegången mot Guatemalas förre statschef, generalen Efraín Rios Montt för folkmord gick den 9 maj in i en slutfas efter många processrättsliga turer. " Ett tag såg det ut som om Rios Montts advokater med ständiga överklaganden om processrättsliga detaljer skulle stjälpa hela processen. Men den strategin tycks inte ha lyckats". Det säger folkrättsjuristen Wilson de los Reyes Aragón, chef för den nederländska människorättsorganisationen Impunity Watch i Guatemala. Liksom andra MR-advokater anser han att rättegången är en vattendelare för straffrättslig rättvisa i Guatemala. Amnesty Press är på plats i Guatemala City.

Ixilkvinnan Magdalena Marcos De Leon från Nebaj möter rättvisan för första gången. Hon berättade i rättssalen hur armén grep och halshögg hennes man. "Jag och mina fem barn flydde ut i skogen och levde länge där på vilda örter. Foto: James Rodriguéz

– Hundratusentals anhöriga till offer för massakrer, utomrättsliga avrättningar och tvångsförsvinnanden som begicks särskilt 1982-83 under den interna väpnade konflikten har länge väntat på denna stund, säger Wilson de los Reyes Aragón.
Medåtalad för folkmord och brott mot mänskligheten är en annan general, Mauricio Rodriguez Sánchez, före detta chef för den militära underrättelsetjänsten G-2.

Wilson de los Reyes Aragón, chef för Impunity Watch i Guatemala. Foto: Impunity Watch

Rättegången har pågått sedan 19 mars men avbröts den 18 april då domaren i målet beslöt att ogiltigförklara hela rättsprocessen, som inleddes för ett och ett halvt år sedan. Efter många snåriga processrättsliga turer och avbrott gick rättegången den 9 maj in i det som ser ut att vara en slutfas.
Rios Montt själv tog då till orda för första gången under rättsförhandlingarna. I ett 51 minuter långt inlägg bedyrade han sin oskuld genom att hävda att han inte hade ledningsansvar för de militära enheter som under cirka sju veckor 1982 dödade tusentals civila män, kvinnor och barn – alla fattiga småbönder – som tillhörde ixilfolket i västra Guatemala.

”Visst har jag full kontroll över armén, vem skulle annars ha det?”. Så sade Rios Montt till internationella media i mitten av 1982, ett uttalande som nu ligger honom i fatet i åtalet mot honom för folkmord och brott mot mänskligheten. Foto: CPR Norte, Guatemala

– Det fanns ingen plan att utrota någon etnisk grupp. Syftet med arméns aktioner var att återfå förtroendet för staten bland befolkningen sedan en av gerillaorganisationerna, EGP (”De fattigas gerillaarmé”) etablerat sig i ixil-området. Folket var trötta på kriget och gerillan stod vid dörren till presidentpalatset, sade Rios Montt som i mars 1982 störtade en annan militär president Romeo Lucas García.
De båda ex-generalernas försvarsadvokater hävdar också att de eventuella brotten är preskriberade. Men man har också begärt att artikel 8 om amnesti i lagen om nationell försoning från 1996 ska tillämpas.
Lagen uttrycker klart att den inte omfattar amnesti för brott om tortyr, tvångsförsvinnanden och folkmord.

Åklagarsidan genom bland andra advokat Edgar Pérez hävdade i sin slutplädering att det fanns en tydlig plan att eliminera fienden och att fienden i militärens ögon bestod av hela mayabefolkningen i de landsdelar där gerillasamordningen URNG var aktiv. Till bevisen åklagarna anför är militära strategidokument och de sanningskommissioner som utrett och dokumenterat hur arméenheterna agerade i bland annat ixilområdet: det var ett systematiskt massmördande av civila bybor som inte hade med gerillan att göra.
Rättegången mot generalerna Rios Montt och Rodriguez Sánchez har inneburit nya politiska spänningar i landet. Guatemalas president Otto Pérez Molina har kommenterat rättsprocessen genom att vid flera tillfällen säga att armén inte begick något folkmord i ixilområdet. En ny organisation på den extrema högerkanten, Stiftelsen mot terrorism, har bildats i anslutning till rättegången. Man har i en dagstidningsbilaga anklagat särskilt Sverige och Norge för att med bistånd främja ”terrorism i Guatemala”.

Varje vecka har flera demonstrationer med särskilt ixilinvånare ägt rum utanför högsta domstolen i centrala Guatemala City. De har både varit för och emot åtalet.
– Rios Montt-rättegången utgör ett viktigt steg på den långa vägen mot att inte acceptera straffrihet för grova brott mot de mänskliga rättigheterna (MR) och den internationella humanitära rätten (IHR), säger Michael Frühling, Sveriges ambassadör i Guatemala.

Michael Frühling, Sveriges ambassadör i Guatemala. Foto: Utrikesdepartementet

Han menar att det är flera faktorer som bidragit till att den närmast totala straffriheten kunnat börja brytas.
– Utan tvekan har det oförtröttliga arbetet av mänskliga rättighetsförsvarare och mänskliga rättighetsorganisationer (inkluderande anhöriga till offren) bidragit, liksom den växande styrkan i det internationella mänskliga rättighetsarbetet i allmänhet och då särskilt det interamerikanska mänskliga rättighetssystemet samt biståndet till de guatemalanska mänskliga rättighetsorganisationerna.
Michael Frühling nämner också arbetet och närvaron av CICIG, en internationell kommission mot straffrihet som tillsammans med åklagarmyndigheten utreder särskilt allvarliga brott i nutid med kopplingar till organiserad brottslighet som kan ha rötter i polisiära och militära strukturer som skapades under den 36 år långa interna väpnade konflikten (1960-96). Vidare framhåller han riksåklagare Claudia Paz y Paz ledarskap och USA:s tydligare syn de senaste åren på värdet av de mänskliga rättigheterna.
Jocke Nyberg

Bakgrund
Åtalet för folkmord är världens första inhemska åtal för detta brott mot en före detta statschef. Det bygger på att Rios Montt var ansvarig dödandet av minst 1 771 civila personer tillhörande ixilfolket, tvångsförflyttning av 29 000 bybor, sexuellt våld mot åtta kvinnor och tortyr av minst 14 personer, allt inom ramen för en militär strategi som inte åtskilde civila från gerillakombattanter. Rodriguez  Sánchez åtalas för att ha verkställt den strategiska planen.
90 procent av byarna i Ixilområdet angreps urskillningslöst och brändes av armén under de nära 17 månader (mars 1982- augusti 1983) som Rios Montt var statschef.  På flera andra platser i särskilt norra och västra Guatemala skedde liknande massakrer.

Benjamin Manuel Jerónimo. Foto: Jocke Nyberg

– 1993-1994 började vi dokumentera massakrerna i min hemby och fyra grannbyar, berättar Benjamin Manuel Jerónimo, ordförande i AJR (Föreningen för rättvisa och försoning) som samlar anhöriga till offren från hela Guatemala. Det var särskilt tre organisationer som hjälpte oss i början; änkornas organisation CONAVIGUA, Amnesty International och MR-organisationen CALDH.
Själv förlorade han 12 familjemedlemmar när en armépatrull den 18 juli 1982 förde samma och brände ihjäl över 200 personer i hans systers hus i byn Plan de Sanchez, i kommunen Rabinal. Själv låg han gömd 70 meter därifrån och såg alltsammans.
– Jag förlorade kärleken till livet den dagen, säger han.

Massakrerna pågick även i andra områden i Guatemala. De är väl dokumenterade av två sanningskommissioner, en officiell (CEH, år 1999) och en icke-officiell (REMHI, år 1998), den senare genomförd av katolska kyrkans organisation för mänskliga rättigheter (ODHAG), båda med svenskt stöd. Därtill genomför FAFG, Guatemalas rättsantropologiska team, utgrävningar av massgravar med offren, som ibland dumpades i direkt anslutning till militärförläggningar.

Demonstranter från Ixilregionen har gjort ett kollage utanför rättssalen med namnen på sina massakrerade anhöriga 1982-1983. Foto: CPR Norte, Guatemala

Sveriges stöder FAFG liksom flera andra organisationer som varit viktiga för folkmordsåtalet och andra rättsprocesser för att ge offren sanning, rättvisa och gottgörelse samt åtgärder så att liknande grova MR-brott inte ska kunna upprepas.

Exempel på andra svenska stöd genom MR-biståndet är Diakonia som varit mångårig partner till MR-organisationen CALDH (som är målsägarbiträde i Rios Montt-åtalet) samt Kristna Freds vars ledsagarverksamhet skyddat flera personer som nu vittnat i samma rättegång.
Jocke Nyberg

Fotnot: Detta är en uppdaterad version som ersätter den text som lades ut den 9 maj.
Läs också
Unik dom i Guatemala: Ríos Montt dömd för folkmord (11 maj)

Läs mer Amnesty om avbrytandet av rättegången (19 april)