Kroatien: Undermåliga rättegångar för krigsförbrytelser

Fallet med Ivanka Savic, den serbiska kvinna som fick en fällande dom för påstådda krigsförbrytelser utan några bevis på hennes skuld, visar på bristerna i försöken att väcka åtal för krigsförbrytelser i Kroatien, skriver Human Rights Watch i en nyutgiven rapport.

Organisationen anser att de två största problemen med rättegången var domstolens felaktiga tillämpning av kroatisk och internationell humanitär rätt, samt etnisk partiskhet.

Rapporten är den tredje i en serie kallad "Rapporter om rättvisan på Balkan", vilka utvärderar försöken gjorda av de nationella myndigheterna i det forna Jugoslavien att ställa krigsförbrytare inför rätta.

Den ökade beredvilligheten av Jugoslavientribunalen (ICTY) att överlåta rättegångar för krigsförbrytelser till nationell jurisdiktion, vilket är en del av en långsiktig plan för att avsluta tribunalens aktiviteter, betonar vikten av effektiva och rättvisa nationella rättegångar för att försäkra rättssäkerheten runt om i det forna Jugoslavien.

• Savic-rättegångens problem med partiskhet och bristande juridisk kompetens, är karakteristiska för de flesta rättegångar i Kroatien som behandlar krigsförbrytelser, sade Rachel Denber, ansvarig för Human Rights Watchs avdelning för Europa och Centralasien.

• Kroatiens domstolar behöver få mycket högre rättsstandarder, sade Denber.

Ivanka Savic dömdes till fyra och ett halvt års fängelse av tingsrätten i den kroatiska staden Vukovar. Hon anklagades för krigsförbrytelser som påstås ha begåtts i Vukovar efter att staden togs över av den jugoslaviska armén och serb-kroatiska rebeller i november 1991.

Savic åtalades i sin frånvaro av distriktsdomstolen i Osijek under 1993-1994. Hon fick en ny rättegång i Vukovar där hon närvarade. Denna rättegång påbörjades i maj 2001, tog ett uppehåll i två år, och avslutades i januari 2004.

Tingsrätten i Vukovar ansåg att kvinnan, på serbiska styrkors begäran, hade "angivit" tre etniska kroater efter övertagandet av staden i november 1991. De tre männen hade tagits till Serbien där de misshandlats. Human Rights Watch anser att bevismaterialet som presenterades vid rättegången inte stödjer påståendet att Savic identifierade männen, eller någon annan person. I domstolsförhandlingarna har man heller inte kunnat bevisa att kriminellt uppsåt låg bakom de påstådda "angivelserna".

Domstolen sade också att Savic trakasserat och misshandlat en kroatisk kvinna från Vukovar, och tvingat kvinnan att arbeta och laga mat hemma hos Savic. Därefter anklagas Savic för att ha stulit värdesaker från kvinnans hem och andra hus i grannskapet. Human Rights Watch anser att dessa uppgifter är grundade på en uppenbar förvanskning av huvudvittnesmålet. Man kan inte heller visa på att Savics påstådda misshandel av den kroatiska kvinnan var tillräckligt allvarlig för att kunna räknas som krigsförbrytelse.

Savic har överklagat sin dom och fallet ligger nu hos Högsta domstolen. Hon kommer inte att börja avtjäna sitt straff innan överklagandet har behandlats.

De underrätter som ligger utanför de stora städerna, vilka har behandlat de flesta fall av krigsförbrytelser, är särskilt benägna att vara partiska och sakna juridisk kompetens i sina rättegångar för krigsförbrytelser, anser Human Rights Watch.

Marina Henrikson
Amnesty Press, praktikant