Vädjan om lugn i Kosovo sedan två serber dödats

Polisen i Kosovo har förstärkt patrulleringen i serbiska delar av Kosovo och vägspärrar har upprättats över hela den FN-styrda provinsen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Spänningen har återigen ökat i Kosovo sedan två serber; Aleksandar Stankovic, 28, och Ivan Dejanovic, 24, sköts ihjäl av okända män i en förbipasserande bil i lördags. Ytterligare två serber skadades vid attacken som ägde rum nära byn Banjica på vägen mellan Urosevac och Strpce söder om huvudstaden Prishtina.
En av de överlevande, Nikola Dukic, berättade på tisdagen enligt Radio B92 att han uppskattade att 30 skott avfyrades.

Tusentals serber samlades efter dödsskjutningen till protestmöten i serbiska delar av Kosovo. I den norra delen av den delade staden Mitrovica talade den hårdföre nationalistledaren Milan Ivanovic och krävde att FN-chefen, dansken Søren Jessen-Petersen, avgår.
- Petersen har lurat serberna och världen att det finns rörelsefrihet i Kosovo. Offren trodde honom, hoppade in i en bil och reste iväg. Därför är de döda i dag, sade Ivanovic.
Demonstrationerna, där krav på ökad säkerhet och förbättrad rörelsefrihet fördes fram, förlöpte utan incidenter.

Från Serbien kom hårda fördömandena av de senaste morden i Kosovo, som formellt fortfarande är en del av Serbien-Montenegro. ”Ansvaret för den senaste albanska terrorn i Kosovo ligger hos FN”, hette det i ett uttalande från Belgrad.
Den serbiske presidenten Boris Tadic sade att ”terroristattacken” hade ett klart budskap till serberna: ”det finns ingen plats för dem i Kosovo” och premiärminister Vojislav Kostunica uppmanade den internationella fredsstyrkan KFOR att ”till sist göra allting som är möjligt för att skydda den serbiska befolkningen från dagliga trakasserier, fördrivningar och fysisk utplåning”.

Søren Jessen-Petersen besökte på måndagen mordplatsen och sade att han var chockad över ”detta vettlösa och tragiska brott”. Han har de senaste dagarna flera gånger uppmanat till lugn i Kosovo, väl medveten om våldsexplosionen i mars 2004 då några albanska pojkars död under oklara omständigheter ledde till våldsamma attacker mot serbiska mål. 19 personer dog den gången och hundratals serbiska hem, kyrkor och andra byggnader sattes i brand.

FN-polisens företrädare har flera gånger betonat att det är oklart vad motivet var för dödsskjutningen på lördagskvällen.
- Vi har inga misstänkta och kan därför inte säga något om motiven. Hittills finns inget som tyder på att attacken var etniskt motiverad, sade Kai Vitrup från FN-polisen.
Han vädjade också till allmänheten om tips för att kunna lösa brottet, rapporterar AFP.
För invånarna i Kosovo är dock varje mord av den här typen en bekräftelse på att rörelsefriheten är begränsad och att den som kommer in i ”fel område” ytterst riskerar livet.

Under september väntas FN fatta ett beslut om det ska inledas förhandlingar om Kosovos framtida status. Enligt uppgifter i Koha Ditore, en av de ledande tidningarna i Prishtina, väntas FN:s generalsekreterare Kofi Annan inom kort utse den finländske ex-presidenten Marti Ahtisaari till speciellt sändebud i frågan om Kosovos framtid. Tillsammans med den ryske diplomaten Viktor Tjernomyrdin lyckades Ahtisaari våren 1999 förhandla fram en lösning som avslutade Natos bombkrig mot Jugoslavien.

Presidenten i Kosovo, Ibrahim Rugova, är enligt BBC allvarligt sjuk. Rugova, som sedan 1990 varit en förgrundsgestalt i albanernas kamp mot det serbiska styret i Kosovo, flögs i lördags till ett amerikanskt militärsjukhus i Tyskland. Rugovas parti, LDK, Kosovas demokratiska förbund, är det största partiet i parlamentet och ses som en moderat kraft jämfört med de partier som bildades ur gerillan UÇK, Kosovas befrielsearmé, efter att FN övertog styret.

På tisdagen avslutades den första rättegången mot kosovoalbaner vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Åklagaren krävde 20 års fängelse för Fatmir Limaj och 18 år för Haradin Bala samt 15 år för Isak Musliu. De tre är åtalade för att ha drivit ett UÇK-fängelse 1998 där serbiska fångar torterades och dödades.