Sveriges väg mot Nato: Kurder offras i storpolitiken

2022 ansökte Sverige tillsammans med Finland att gå med i militäralliansen Nato. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kräver att länderna tar avstånd från kurdiska organisationer och utlämnar kurder till Turkiet. Nu har Finland godtagits som medlem men Sveriges ansökan måste ännu godkännas av Ungern och Turkiet. I Sverige finns en stark kritik mot att kurder offras för att Turkiet ska säga ja till Sverige i Nato.

Sawen. Foto: Soledad Cartagena

Den svensk-kurdiske aktivisten Sawen startade 2014 organisationen Everything About Kurdistan för att rapportera om kriget mot IS. Till en början via Facebook. 2017 tog Facebook bort sidan. Sawen tror att en anledning kan vara att de publicerade bilder och nyhetsinlägg som gällde PKK och grundaren Abdullah Öcalan.

– Om du lägger upp ett objektivt inlägg eller bild på Öcalan eller PKK:s flagga på Facebook, blockeras det och inom kort hela kontot, säger Sawen. Vi har aldrig visat att vi är en PKK-vänlig organisation. Men om du lägger upp en bild på IS-flagga eller Al-Qaidas flagga händer inget. Det är intressant att se hur politiken även har påverkat sociala medier och yttrandefriheten.

Everything About Kurdistan fortsätter att rapportera om kurdfrågan via Youtube och Instagram. Deras nuvarande mål är att ena kurderna.

– Om jag får välja väljer jag att leva i fred inom ockupantländerna, alltså att få prata mitt språk och utöva min kultur än att leva i ett eget land med diktatur. Att få ett eget land måste ske genom demokrati, rätt ideologi och enighet, säger Sawen.

Miran Kakaee. Foto: Soledad Cartagena

Juristen Miran Kakaee arbetar huvudsakligen med asylärenden och i frågor som rör polis- och demonstrationsrätt. Hans klienter som söker asyl riskerar dels utvisning, dels utlämning till Turkiet. I Sverige har vi asylrätt men i praktiken blir det svårt att få asyl om man kommer från Turkiet.

– Det har hänt att personer som har kopplingar till kurdiska organisationer eller vänsterorganisationer i Turkiet har utvisats i de fall de inte har gjort sina asylskäl sannolika. Detta förekom alltså även innan Sverige ansökte om att gå med i Nato, så den här risken har inte uppstått som en konsekvens av förhandlingarna med Turkiet, säger Miran Kakaee.

När det gäller utlämningar som Turkiet kräver av personer som har uppehållstillstånd, eller som redan har svenskt medborgarskap, är det nog osannolikt att Sverige skulle kunna lämna ut en sådan person, bland annat på grund av tidigare konstaterad risk för förföljelse i Turkiet, tror Miran Kakaee. Men situationen för hans klienter är nog så stressigt och psykisk påfrestande.

– Många som jag företräder har erfarenhet av turkiska myndigheter och underrättelsetjänst och vet hur de arbetar. Jag har klienter som behöver byta adresser i Sverige för att deras släkt så sent som för en månad sedan blivit uppsökta och utfrågade av underrättelsetjänst i Turkiet om sin vistelse i Sverige, säger han.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Foto: President.az /Wikimedia

Det finns personer som kommer till Sverige, söker asyl och tänker att äntligen kan jag vara politisk aktiv. Det leder i sin tur till att Säpo kan gå in i deras ärende hos Migrationsverket, börjar utreda personen i fråga och konstaterar att den är ett hot mot Sverige. Och blir utvisad på grund av det.

– Det är inte ovanligt att jag ger råd till mina klienter att vara försiktiga i vilka sammanhang de rör sig i för det kan vara att någon exempelvis viftar med PKK-flaggan bakom dig, du håller inte ens i den. Det kan sedan användas mot dig i en asylprocess. Säpo kan, utan en tydlig bevisning eller information, bedöma att en person utgör ett hot mot rikets säkerhet. Myndigheter, som migrationsdomstolen eller migrationsverket, gör inga egna självständiga bedömningar utan köper det som Säpo säger, anser Miran Kakaee.

Journalisten och författaren Joakim Medin har länge skrivit om den kurdiska frågan. 2016 kom reportageboken ”Kobane. Den kurdiska revolutionen och kampen mot IS” där han ger en gedigen redogörelse om kurdernas historia, situation i Mellanöstern och hur de i decennier utsatts för rasism, tvångsassimilering och massakrer av traktens regimer.

Han har även avslöjat hur säkerhetspolisen i Sverige idag förhör ledande företrädare för den största kurdiska paraplyorganisationen, NCDK (Kurdiska demokratiska samhällscenter) Sverige. Han har även avslöjat att säkerhetspolisen i Sverige under Natoprocessen har börjat förhöra ledande företrädare.

Joakim Medin presenterar sin bok om Kobane på Bokmässan 2016. Foto: Agatefilm/Wikimedia

Den turkiska republiken, bildad 1923, bygger på föreställningar om att alla som bor i Turkiet tillhör den etniska gruppen turkar, menar Joakim Medin. Men Turkiet har alltid varit en mångkulturell nation med flera olika religioner och folkgrupper.

– Den moderna turkiska republiken har slagit ner, diskriminerat och i perioder förnekat att det finns ett kurdiskt folk med kulturella rättigheter. Många kurdiska institutioner, språkskolor, teatergrupper och kulturorganisationer i Turkiet stängdes ner efter kuppförsöket mot Erdogan 2016, säger han.

Sedan SDF, där YPG och YPJ ingår, med stöd av USA-koalitionen år 2017 hade besegrat IS i Raqqa hissades en stor banderoll med PKK-ledaren Abdullah Öcalans bild i stadens centrum. Foto: Qasioun News Agency/Wikimedia

Efter regeringens reaktioner på protesten där en docka föreställande den turkiske presidenten Erdoğan hängdes upp och ner utanför stadshuset i Stockholm utlyste tidningen Flamman en satirtecknartävling. I solidaritet med det kurdiska folket som drabbas av Turkiets krav på deportation av terrormisstänkta kurder, minskande inskränkningar mot yttrandefriheten som Erdoğan kräver och som en protest för yttrandefriheten, säger Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis.

– Vi reagerade på hur undfallande den svenska regeringen var gentemot Erdoğan och kallade Turkiet för en demokrati, fast vi känner till hur han behandlar oppositionen och dömer viktiga oppositionsledare till fängelse. Den svenska regeringen använder ord som att man förstår att Turkiet vill bekämpa terror samtidigt som Erdoğan använder ordet för att fängsla oppositionen och förfölja kurder och journalister.

– I stället för att säga att det må ha varit en osmaklig protest men Sverige är en demokrati med yttrandefrihet där medborgarna har rätt att protestera till skillnad mot i Turkiet, fortsätter Leonidas Aretakis.

Leonidas Aretakis. Foto: Märta Terne

Satirtävlingen fick kraftiga reaktioner från turkiska medier.

– Den vinnande bilden föreställer Erdoğan som ett monster som äter sitt folk. Vi kritiserar regimen och ser turkar och kurder som våra bröder och systrar, och tror att de skulle ha det bättre utan en autokrat som Erdoğan som ledare, säger Leonidas Aretakis.

I grund och botten är hela den kurdiska rörelsen kriminaliserad i Turkiet och de vill att det ska vara samma i Sverige. Detta genom att begränsa föreningsfriheten eller att utvisa personer som har koppling till olika påstådda terrororganisationer, säger juristen Miran Kakaee.

Enligt Joakim Medin är Sverige det bästa exempel på hur ett land gör en total omvändning i kurdfrågan. De har tagit avstånd från PYD, det ledande partiet hos kurderna i Syrien, och deras väpnade styrkor YPG, som är de som besegrade IS, och som är allierade med USA och den USA-ledda koalitionen där Sverige fortfarande är med.

– Sedan västvärlden upptäckte att det fanns en jihadiströrelse som hette Islamiska staten, som utgjorde ett hot mot Mellanöstern och Europa, blev man allierad med kurderna i Syrien. Då kom det en kurdvänlig politik, men med vissa förbehåll. Man kunde gilla kurderna i Syrien men man höll tyst om problemet med den kurdiska frågan och diskrimineringen som kurderna utsattes för i Turkiet, säger Joakim Medin.

Kurderna uttrycker att de återigen offras i storpolitiken. Länder backar upp dem när det gynnar deras egna politiska intressen, menar Joakim Medin.

Demonstration i Afrin 19 januari 2018 mot Turkiets invasion. Foto: Voice of America Kurdish/Wikimedia

Sawen menar att kurderna svikits i tre olika perioder i Sverige. Första gången var när Olof Palme mördades och kurderna anklagades för mordet. Många kurder i Sverige blev påhoppade och kallades Palmemördare. Andra gången var 2015 när dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) gick hårt mot kurderna. Det var när Turkiet attackerade städer i norra Kurdistan för att leta efter PKK-anhängare.

– I en debatt i riksdagen om turkiska attacker mot kurder kritiserades Turkiet men regeringen, i synnerhet Margot Wallström, sade att Turkiet har rätt att försvara sig mot terrorister, samtidigt som Turkiet attackerade civila kurdiska barn. Samma sak när Turkiet anföll Afrin, ett område i norra Syrien, med många kurdiska invånare. Sverige fördömde inte attacken. Och nu Nato-processen, säger Sawen.

Det förvånade inte Sawen att den upp och nervända Erdoğandockan fick konsekvenser för Sverige.

– Att Turkiet reagerar så starkt mot koranbränning, Erdoğandockan och Flammans satirtävling visar vad det är för typ av land vi har att göra med. Jag respekterar andras tro och är emot koranbränning men konsekvenserna av det var bra för oss kurder, för att Turkiet stängde Sveriges dörrar till Nato, säger Sawen.

Varför är det allvarligt att Sverige går med på Erdoğans krav om att utvisa terrormisstänkta kurder till Turkiet?

– Utvisningsärendena är på gång att implementeras och de som har genomförts började innan Nato-processen. I Madridavtalet som Sverige, Finland och Turkiet undertecknade i juni 2022 står det att Sverige skyndsamt ska hantera utvisningsärenden och utlämningsärenden. De två utvisningar som ägde rum i december 2022 påbörjades innan Ukrainakriget och Nato-ansökan. Samtidigt har både den svenska och turkiska regeringen kopplat samman de här två utvisningar med Turkiets krav. Det allvarliga är att Sverige framställer det själv så. Det finns på band att utrikesministern Tobias Billström (M) i turkisk media säger att vi har utvisat personer från Sverige på grund av att Turkiet har ställt krav, säger Joakim Medin.

Soledad Cartagena
[email protected]

Fotnot: Förtydligande om Socialdemokraterna: Den svenska utrikesministern Margot Wallström ställde in ett officiellt besök i Turkiet efter inmarschen i Afrin 2018.

Socialdemokraterna i riksdagen tog avstånd från inmarschen. ”Turkiets agerande är oacceptabelt. Angreppet mot Afrin är ett brott mot folkrätten och kränker alla ansträngningar till demokrati och mänskliga rättigheter i området”, skrev till exempel samtliga S-ledamöter i utrikesuskottet.

I oktober 2019 gick turkiska styrkor in över gränsen till Rojava, det kurddominerade området i norra Syrien.
Utrikesminister Ann Linde sade i ett svar i riksdagen den 23 oktober 2019 att ”Regeringen har vid upprepade tillfällen fördömt den pågående turkiska attacken i nordöstra Syrien: den strider mot folkrätten, gagnar Daesh och leder till stort mänskligt lidande, inte minst för kurderna men också andra minoriteter som assyrier, syrianer och yazidier. Detta fördömande inbegriper naturligtvis även de väpnade grupper som deltar på den turkiska sidan i de pågående stridigheterna, inklusive den s.k. Syriska Nationella Armén”.
Utrikesministern påpekade också att vid EU:s utrikesministermöte 14 oktober 2019 ”enades medlemsstaterna om att både fördöma Turkiets militära offensiv och att vidta kraftfulla åtaganden mot vapenexport till Turkiet – något som Sverige varit pådrivande för”.
/red

Fakta

1984: Kurdiska arbetarpartiet (PKK) terroriststämplas av Sverige, som första land efter Turkiet. År 1984 och 1985 utfördes två mord i Sverige på avhoppare från PKK.

Även Nato, EU, Pakistan, Iran, Japan och Israel klassar PKK som terrororganisation. FN och Ryssland klassar inte PKK som terrorister.

2015: Kurdiska styrkor och den USA-ledda koalitionens besegrar IS i slaget om Kobane, en viktig kurdisk stad i norra Syrien. Det är första gången IS lider ett nederlag.
2022 24 februari: Ryssland fullskaliga invasion av Ukraina.

2022 16 maj: Regeringen fattar beslut om att ansöka om medlemskap i Nato.
2022 28 juni: Sverige, Finland och Turkiet kommer överens om ett gemensamt arbete för att motverka terrorism. Bland annat ska Finland och Sverige ge sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet. Finland och Sverige ska inte ge stöd till YPG/PYD i Syrien eller Gülenrörelsen. Sverige och Finland fördömer också alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.
Sverige och Finland bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation och förbinder sig att förhindra aktiviteter utförda av PKK, andra terroristorganisationer och dess förgreningar. Finland och Sverige ska även ta itu med Turkiets väntan på utvisningsbegäranden av terrormisstänkta med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet.  De tre länderna åtar sig också att bekämpa desinformation och att förhindra att inhemska lagar missbrukas till förmån för, eller främjande av, terroristorganisationer.

Tobias Billström. Foto: Regeringen

2022 5 november: Utrikesminister Tobias Billström (M) tar avstånd från partiet PYD och milisen YPG i norra Syrien. Detta trots att de sedan länge är allierade till USA och Nato i kampen mot IS.

2023 5 januari: En upp- och nervänd docka föreställande Erdoğan hänger utanför stadshuset i Stockholm. Aktionen utfördes av aktivistgruppen Rojavakommittéerna, som kallar sig för ”ett nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”. Turkiska medier kallar dem för PKK-anhängare. Utrikesminister Tobias Billström fördömer agerandet: ”Att porträttera en folkvald president som avrättad utanför Stadshuset är avskyvärt”. Händelsen väckte starka reaktioner i Turkiet.

2023 14 januari: Flamman lanserar en satirtävling i protest mot Erdoğan.
2023 21 januari: Den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan bränner en koran utanför Turkiets ambassad i Stockholm.
2023 23 januari: Efter koranbränningen får Sverige inte längre stöd från Turkiet i sin Nato-ansökan.

2023 30 mars: Turkiska parlamentet säger ja till Finlands ansökan om medlemskap i Nato. Den 4 april blir Finland Nato-medlem.

2023 3 maj: Riksdagen röstar om ny terroristlagstiftning.

2023 14 maj: President- och parlamentsval ska hållas i Turkiet.

Läs mer

”Lagförslaget är djupt problematiskt” (SvD Debatt 2 maj 2023)

Låt inte nya lagen leda till klappjakt på kurder. Debattörerna: Tänk efter innan ni trycker på knappen i morgon, riksdagsledamöter (Aftonbladet 2 maj 2023)

Erdogan-karikatyrer visas på konstmässan Supermarket i Stockholm (Sveriges radio 29 april 2023)

Flammans Leonidas Aretakis om att Erdogan-satirer ställs ut: ”Utställningen kommer att väcka uppmärksamhet” (Journalisten 28 april 2023)

Debatt: Därför ska vi skända den turkiska flaggan ( Riksdagen röstar om en om ny terrorlagstiftning på onsdag nästa vecka. Precis som Turkiets diktator Erdogan önskar sig. Svenska politiker har slagit knut på sig själva för att göra honom nöjd. Därför kommer vi bränna turkiska flaggan till hela världens beskådan, skriver Allt åt alla Göteborg. ETC 25 april 2023)

Sverige lägger sig platt för Erdogan – ingen reagerar. Jan Nygren: Vad är det som pågår i Natoförhandlingarna? (Aftonbladet debatt 5 april 2023)

Regeringen lämnar ut person till Turkiet (SVT 1 april 2023)

Regeringen bekräftar: Två män utvisade till Turkiet (SVT 4 december 2022)

Läs också Lagrådets svar på den lagrådsremiss där regeringen föreslår att det ska införas ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Lagen ska börja gälla 1 juni 2023.

Lyssna också på Konflikt i P1 (25 mars): Det kommer massiv kritik mot Sverige från jurister i europeiska länder efter att Mahmut Tat, som är dömd för samröre med den terrorstämplade organisationen PKK i Turkiet utvisats.