Samhällen enade för att bekämpa könsstympning

212 samhällen i Senegal och Gambia gick på söndagen ihop för att ta avstånd från kvinnlig könsstympning och barnbröllop, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Cirka 1 500 invånare från 12 gambianska samhällen och 200 senegalesiska samhällen samlades i Diamakouta i södra Senegal för att delta i en ceremoni som arrangerades av Tostan, en frivilligorganisation som arbetar för att stoppa könsstympning. Under ceremonin hördes vittnesmål och det hölls teaterföreställningar och dansuppvisningar som visade på riskerna och det elände som orsakas av kvinnlig könsstympning och barnbröllop. Ceremonin avslutades med att en flicka läste en deklaration på engelska, franska och flera lokala språk där man lovade att stoppa utövningen av könsstympning.

Frivilligorganisationen Tostan som betyder ”genombrott” på wolof, det mest talade språket i Senegal, har arbetat i ett decennium för att utplåna könsstympning i landet genom lokala aktioner och utbildningar.

Söndagens deklaration i Senegal var den 26:e i ordningen för att stoppa könsstympning sedan 1997. Hittills har 2 299 samhällen, det vill säga 45 procent av de 5 000 samhällena där könsstympning utövades för tio år sedan, givit ett löfte om att ta avstånd från traditionen, enligt Tostan.

  • Det var mycket svårt i början. Byborna var väldigt fästa vid sina traditioner. Vi var tvungna att få de religiösa och traditionella ledarna likväl som kvinnorna involverade för att övertyga samhällen att ta avstånd från barnbröllop och kvinnlig könsstympning, sade Kalidou Sy, nationell koordinator för Tostan till nyhetsbyrån AFP.

Kvinnlig könsstympning innebär att en större eller mindre del av kvinnans könsorgan skärs bort eller på andra sätt skadas. Könsstympning kan vara mycket skadligt för kvinnan då det kan leda till en rad komplikationer och hälsorisker såsom, blödningar, svårigheter att kissa, skador på närliggande organ, infektioner och blodförgiftning och psykisk chock.

Andra konsekvenser av könsstympning är underlivssmärtor, cystor, svårigheter med att kissa, stockning av menstruationsblod i vaginan, samt smärta vid samlag. Könsstympade kvinnor löper även större risk för att få urinvägsinfektion.

Det finns även mer långsiktiga följder av könsstympning, till exempel fistula som är en skada som främst drabbar unga förstföderskor på landsbygden. Problemen uppstår när barnet kläms fast i livmodershalskanalen och blockerar vävnader som dör av blodbrist. Barnet avlider ofta under förlossningen, som kan ta flera dagar. Den döda vävnaden i livmoderhalskanalen är så tunn att hål uppstår i väggarna till urinblåsan och ändtarmen, vilket gör att kvinnan spricker så illa att hon inte längre kan kontrollera sin avföring och urin. Detta kan ha katastrofala sociala konsekvenser för kvinnan då hon ofta blir utstött från samhället på grund av sin stank. Hon lämnas att leva i misär och kan oftast inte försörja sig själv.

Könsstympning förbjöds i Senegal 1999 men traditionen utövas fortfarande i många delar av landet. Enligt FN:s barnorgan, UNICEF, könsstympas årligen 3 miljoner flickor och kvinnor i de 28 länder i Afrika och i Mellanöstern där kvinnlig könsstympning utövas och totalt har mer än 130 miljoner flickor och kvinnor drabbats. Traditionen har blivit så förankrad i vissa samhällen att den tolkas som en del av religionen och kulturen, men könsstympning är i grunden inget religiöst påfund.

Text: Sunita Rao


AFP