Försoningsprocessen mellan Armenien och Turkiet avbruten - 95-årsdagen av ”den stora katastrofen” 1915 uppmärksammades i Istanbul

Försoningsprocessen mellan Armenien och Turkiet bröt samman förra veckan sedan Turkiet krävt att Armenien ska lösa frågan om Nagorno-Karabach, en enklav i Azerbadzjan som konotrolleras av armenier sedan kriget i början av 1990-talet. I lördags, den 24 april, uppmärksammades 95-årsminnet av massmorden på armenier vid en rad ceremonier. I Istanbul organiserade människorättsorganisationen IHD en ceremoni.

I Istanbul samlades på lördagen omkring 100 personer utanför järnvägsstationen Haydarpaşa i en ceremoni organiserad av den turkiska människorättsorganisationen IHD, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Från denna järnvägsstation inleddes deportationer av armenier den 24 april 1915. Det var upptakten till det som av armenierna beskrivs som ett folkmord medan Turkiet än idag hävdar att några planerade massmord inte förekom. Hur många som dödades är fortfarande oklart men armeniska källor uppskattar att det handlade om upp till 1,5 miljoner människor.

Utanför järnvägsstationen samlades också motdemonstranter. Den pensionerade generalen Edip Başer sade att det var ”skamligt” att IHD:s protest kunde genomföras i Turkiet.

Enligt Today´s Zaman var detta första gången som en minnesceremoni hölls i Turkiet. För att undvika kontroversen kring frågan om folkmord eller inte användes uttrycket ”den stora katastrofen” i den appell från turkiska intellektuella som lästes upp vid en sittdemonstration på Taksim-torget, organiserad av ”Säg nej till rasism och nationalism”. Bland de kända personligheter som deltog fanns professor Ahmet İnsel, kolumnisterna Ali Bayramoğlu, Roni Marguiles, Alper Görmüş, Ferhat Kentel, Erol Katırcıoğlu och Ümit Kıvanç, Ömer Laçiner, chefredaktör på Birikim, Ufuk Uras från det prokurdiska partiet BDP, den kända filmskådespelerskan Nur Sürer och danserskan Zeynep Tanbay.
- Vi uppmanar alla turkiska medborgare, som känner den stora smärta denna stora katastrof har orsakat på våra samveten, att böja sina huvuden i respekt inför offren som bär på 1915 års minnen, sade Zeynep Tanbay.

En nationalistgrupp som protesterade mot ceremonin ropade ”Detta är Turkiet” och ” Vi är Mustafa Kemals (Atatürk) soldater”. Även utanför den turkisk-armeniska veckotidningen Agos hölls en ceremoni organiserad av ESP, den socialistiska plattformen för de förtryckta. Tidningens redaktör Hrant Dink mördades i januari 2007 och Amnesty har kritiserat den långsamma utredningen när det gäller att finna de skyldiga bakom mordet.

I Armenien organiserade Dashnaktsutyun, den armeniska revolutionära federationen, ett massmöte i huvudstaden Jerevan. Enligt Today´s Zaman brändes turkiska flaggor och bilder av Abdullah Gül, president i Turkiet, Recep Tayyip Erdoğan, premiärminister, och Ahmet Davutoğlu, utrikesminister, på mötet.

Många människor stod också i kö för att lägga ned blommor på det minnesmonument som finns i Jerevan. President Serzh Sarkisian, som deltog i en ceremoni vid minnesmonumentet, sade enligt AFP att ett internationellt erkännande av att det var ett folkmord 1915 är oundvikligt:
- Vi tackar alla de som i många länder i världen, däribland Turkiet, inser vikten av att förhindra brott mot mänskligheten och som står vid vår sida i denna kamp.

I Paris samlades tusentals människor och uppmanade Turkiet att erkänna folkmordet vid en manifestation vid statyn av den armeniske prästen och kompositören Komitas. Den fransk-armemiske sångaren Charles Aznavour tände en flamma vid den okände soldatens grav till minne av de döda. AFP rapporterar också att hundratals personer samlades utanför det turkiska konsultatet i Marseille. I den belgiska huvudstaden Bryssel tågade hundratals personer från Turkiets ambassad till EU:s högkvarter och ropade ”rättvisa åt det armeniska folket”. I Stockholm arrangerade Armeniska riksförbundet i Sverige , Assyriska riksförbundet i Sverige, ACSA, Evxinos Pontos Stockholm och Seyfo Center en manifestation på Sergels torg.

Tiotusentals libaneser av armeniskt ursprung gick ut på gatorna i Beirut i demonstrationer.
I Uruguay deltog president José Mujica i en minnesceremoni organiserad av armenier i Uruguay och i Egyptens huvudstad Kairo hölls en mässa i en armenisk kyrka.
I Moskva samlades cirka 3 000 personer till ett möte. Vladimir Zjirinovskij, ledare för extremnationalistiska liberaldemokraterna, sade att ”folkmordet på armenierna är det värsta brottet i mänsklighetens historia” och Dmitrij Gudkov, ledare för Rysslands ungsocialister sade att ”denna dag kan aldrig glömmas”, rapporterar Panarmenian.net.

USA:s president Barack Obama undvek för andra året i rad ordet ”folkmord”. Han beskrev händelserna 1915 som ”ett av de värsta övergreppen under 20:e århundrandet”. Obama använde det armeniska uttrycket Meds Yeghern, vilket betyder ”stor tragedi”. I år talade USA:s president hoppfullt om en dialog mellan armenier och turkar:
- Jag saluterar de turkar som räddade armenier 1915 och jag är uppmuntrad av dialogen bland turkar och armenier och inom själva Turkiet när det gäller denna smärtfyllda historia. Tillsammans kommer de turkiska och armeniska folken bli starkare när de erkänner sin gemensamma historia och erkänner sin gemensamma mänsklighet.

Enligt Today´s Zaman togs Barack Obama utelämnade av ordet folkmord emot med lättnad i Turkiet. Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan sade att det berodde på diplomatiska ansträngningar från Turkiets sida. I ett uttalande från turkiska utrikesdepartementet beklagades istället Obamas uttalande som ”inkorrekt och ensidigt”.
De turkiska oppositionspartierna CHP och MHP var också kritiska och fortsätter uppmana Turkiets regering att inte normalisera relationerna med Armenien.

Den senaste tiden har det funnits tecken på att Turkiet och Armenien är på väg att normalisera sina relationer trots kontroversen om vad som hände under första världskriget. I oktober 2009 undertecknades ett avtal om att upprätta diplomatiska förbindelser och öppna gränsen mellan de båda länderna. Den 22 april beslöt dock Armenien att stoppa det fortsatta arbetet med avtalet.

Turkiet har uppmanat Armenien att sluta fred med Azerbadzjan innan ett avtal undertecknas. Kriget mellan Armenien och Azerbadzjan avslutades 1994, men något fredsavtal har aldrig undertecknats. Under kriget gav Turkiet stöd till Azerbadzjan. Några timmar efter att Armenien förklarat att avtalet inte kommer tas upp till behandling i parlamentet förklarade Azerbadzjan att dess armé är beredd att ”anfalla vilka mål” som helst för att återta kontrollen över Nagorno-Karabach.

Ulf B Andersson

26 april 2010