Fängslad journalist frigiven

Ali Mohaqiq Nasab ska försättas på fri fot. Det beslöt en appellationsdomstol i Afghanistans huvudstad Kabul på onsdagen, rapporterar BBC.
Nasab är redaktör för månadstidskriften Huquq-e Zan (Kvinnors rättigheter), som bevakar kvinnors mänskliga rättigheter och dömdes i oktober till två års fängelse för blasfemi.

Vid rättegången anklagades han för att hädat Koranen och profeten Muhammeds läror. Åklagaren yrkade i rättegången på att Nasab skulle dömas till döden för apostasi, då han ansågs vara en avfälling från islam.

I en av artiklarna argumenterades för att den person som vill lämna islam inte ska bestraffas med döden, vilket vissa uttolkare av islams sharia-lagar anser. I andra artiklar kritiserades systemet där den som har utomäktenskapligt sex bestraffas med 100 piskrapp.

För ulema-rådet, som består av muslimska lärde män, var artiklarna provocerande och de reagerade mycket hårt. Ali Mohaqiq Nasab hade levt i exil i Iran i många år men återvände hem för två år sedan. Han har själv en gedigen utbildning i islam och rättegången mot honom sågs därför som en del av maktkampen mellan konservativa och mer liberala tolkningar av religionen.

Vid domstolens förnyade behandling av Ali Mohaqiq Nasabs fall bad redaktören om ursäkt för en av artiklarna. Domstolen beslöt då att reducera straffet från två års fängelse till sex månader. Av dessa sex månader skulle två månader och 22 dagar avtjänas i fängelse medan resten blev villkorligt.
Då Ali Mohaqiq Nasab suttit fängslad sedan 1 oktober då han greps, innebar domen att han frigavs.

I måndags samlades det nyvalda afghanska parlamentet till sitt första sammanträde. Det är första gången sedan 1973 som Afghanistan har ett folkvalt parlamentet. Afghanistans president Hamid Karzai talade om de utmaningar landet står inför. Karzai lovade att fortsätta kampen mot terrorism, korruption, fattigdom och narkotikahandel. Karzai beskrev också framstegen i Afghanistan, där en konstitution har antagits, en nationell armé har bildats och president- och parlamentsval har hållits.

En av parlamentets ledamöter, den 27-åriga Malali Joya, var i samband med öppnandet kritisk mot sina kollegor.
– Detta parlaments framtid är mörk då krigsherrar, knarkkungar och andra vars händer är fläckade av blod deltar, sade hon till pressen enligt nyhetsbyrån IPS.
Malali Joya har tidigare gjort sig känd som en skoningslös kritiker av de krigsherrar som fortfarande har ett stort inflytande i afghansk politik. Hon är hotad till livet och har anställt tolv livvakter.

Det nyvalda parlamentet består av en udda blandning ledamöter, där samtliga har valts enligt ett personvalssystem, SNTV, som annars bara används i Jordanien, Vanuatu, Pitcairn-ön och delar av Taiwan.
En del är milisledare, som har anklagats för delaktigheter i massakrer, andra är avhoppade kommunister och talibaner och en del har en stark religiös koppling. En fjärdedel av platserna var reserverade för kvinnor och det nya parlamentet har nu 68 kvinnor bland de 249 ledamöterna.
Shukria Barakzai, som är redaktör för ett kvinnomagasin, är en av de nya parlamentsledamöterna och hon sade till The Guardian att folk måste ges en chans om de verkligen har ändrat sig:
– Men glöm inte att det här parlamentet inte bara är en samling krigsherrar, knarkbaroner och smugglare. Det finns också bra folk här.

Ett stort antal diplomater fanns på plats när parlamentet öppnades, liksom USA:s vicepresident Dick Cheney. Men på tisdagen började det kärva, rapporterar nyhetsbyrån AP. En hetsig debatt utbröt och Malali Joya krävde att alla de som gjort sig skyldig till övergrepp mot mänskliga rättigheter och ”kriminella krigsherrar” ställs inför rätta.
Det väckte ilska hos andra ledamöter som dunkade med knytnävarna i bänkarna och krävde att Malali Joya skulle sätta sig ner. Men hon vägrade och sade att hon som folkvald ledamot hade rätt att säga sin mening.
Bland de mer ökända ledamöterna i parlamentet finns Abdul Rasul Sayyaf, milisledare som anklagas för massakrer under 1990-talets inbördeskrig och Abdul Salaam Rocketi, tidigare talibankommendant.

New York Times rapporterar att valet på onsdagen av talman i parlamentet blev dramatiskt. Sju ledamöter ställde upp som kandidater , däribland tre kvinnor och en tidigare kommunistledare. Till sist stod Abdul Rasul Sayyaf, som hade förordats av Karzai, mot Yunus Qanuni. Qanuni blev tvåa i presidentvalet förra året men blev nu vald till talman med 122 mot 117 röster.
Inför valet av talman hade en europeisk diplomat varnat för att Abdul Rasul Sayyaf som talman skulle kunna ställa till problem för europeiskt samarbete med parlamentet.

Mullah Omar, som ledde talibanregimen 1996-2001, kallade i ett uttalande till AP det nya parlamentet för en bluff. Det gick inte att avgöra om meddelandet som skickades på tisdagen var autentiskt. Omar hävdade att talibanerna växer i styrka.
Tidigare i veckan skadades tre italienska soldater i den fredsbevarande Isaf-styrkan vid en självmordsattack i Herat i västra delen av landet. En kvinna skadades också allvarligt vid attacken.
Sent på måndagen sköts en domare ihjäl av beväpnade män i Sangeen-distriktet i provinsen Helmand, ett fäste för talibaner, rapporterar IPS.

USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld besökte i onsdags Afghanistan och utlovade vid en gemensam presskonferens med Hamid Karzai fortsatt stöd från USA. Nästa år ska USA:s styrka i Afghanistan skäras ner från 19 000 till 16 000 soldater. Den fredsbevarande Isaf-styrkan, som leds av Nato, väntas nästa år utökas från 9 000 till 15 000 soldater. Det är då meningen att Isaf ska börja operera även i södra delen av Afghanistan.
Vid presskonferensen förklarade Rumsfeld och Karzai att de inte har någon kännedom om hemliga CIA-fängelser i Afghanistan, rapporterar New York Times.

I måndags kom Human Rights Watch med nya uppgifter om hemliga fängelser i Afghanistan. Enligt Radio Free Europé/Radio Liberty sade Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter att uppgifterna var trovärdiga och chockerande. Kommissionens språkrör, Nader Nadery, krävde att den afghanska regeringen och den USA-ledda koalitionen offentliggör var de hemliga fängelserna finns.


BBC