I slummen i Nairobi säger folk nej till blodspengar inför valet

Med mindre än två månader kvar till parlaments- och presidentvalet i Kenya - som ser ut att bli det mest polariserade i landets historia - fruktar många en upprepning av våldsamheterna vid det förra valet. I slumområdet Mathare i Nairobi gror samtidigt en fredsrörelse mot mutor, våld och samvetslösa politiker, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Oron för nya våldsamheter är närvarande i landet. Två av landets toppolitiker, Uhuru Kenyatta och William Ruto, anklagas för att ha underblåst våldet i samband med valet 2007 och kommer att åtalas för brott mot mänskligheten av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. Vid valet 2007 dödades över tusen personer, över tre tusen skadades och hundratusentals drevs på flykt.
- Samvetslösa politiker försöker fortfarande att nå ut med sina tentakler i Kenyas vidsträckta slumområden. För motsvarande en dollar eller två kan folk vara beredda att hota, lemlästa eller till och med döda dem som uttrycker motsatta politiska åsikter, säger Peter Muga, politisk analytiker i Nairobi, till IPS.

Arbetslöshet och fattigdom gör miljoner väljare i slumområden till lätta offer för politiker som inte har några betänkligheter mot att ta till extrema åtgärder för att tysta sina motståndare.
- Men eftersom politikerna inte har modet att möta sina motståndare vid valurnorna betalar de unga i slumområden att springa deras smutsiga ärenden, säger Muga.

I ett försök att undvika de katastrofala följderna av mutor och våld som underblåste krisen 2007-2008 har unga i det ökända slumområdet Mathare - det näst största i Nairobi, med en halv miljon invånare - tagit initiativ till en rörelse kallad Tia Rwabe Zi (Säg nej till 200 kenyanska shilling) inför valet i Kenya den 4 mars.

  • Politiker ger oss 200 shilling (motsvarande 15 kronor) för att bekämpa dem som inte stöder dem, säger Julia Njoki, en av initiativtagarna till rörelsen.

  • Ofta är kandidaterna från olika stammar och fiendskapen blir en stamkonflikt. Just nu delas Mathare upp i områden där vissa stammar inte får leva eller söka politiskt inflytande, tillägger hon.

Njoki förklarar att den nya rörelsen uppstått som en reaktion mot dödandet och förstörelsen under krisen 2007-2008.
- I den här rörelsen säger vi nej till köpta röster. Många av oss är unga, och vi är både män och kvinnor. Vi har också satsat på att nå ut till folk i andra slumområden, som Kibera, säger hon, och syftar på slumområdet i Nairobi som är en av de största informella bosättningarna i Afrika.

  • Kenyas befolkning är i stort uppdelad i två delar, de som lever under fattigdomsgränsen och medelklassen. Medelklassen är ganska välutbildad och de förstår begreppet självständighet - men inte de fattiga, säger Ken Ochiel, politisk analytiker i Nairobi, till IPS.
    Han menar att de som lever i fattigdom fortfarande tror att de politiska ledarna har nyckeln till en bättre framtid.

  • Det här är en sjuka som tär på hela samhället. De ledare som har mycket pengar kan muta väljare och blir lättare valda. Men i verkligheten förbättrar de inte levnadsförhållandena för de fattiga som i stora skaror lägger sin röst på dem, förklarar Vesca Kangongo, som kandiderar till posten som guvernör i regionen Rift Valley.

Hennes syn delas av den enda kvinnliga presidentkandidaten, Martha Karua:

  • Mina bröder som siktar på ledande poster har en massa pengar, varav en del har stulits från statskassan. Jag uppmanar folket att rösta på ledare som är resultatinriktade och som kan förbättra levnadsvillkoren i det här landet.

Karua hävdar att politiker legat bakom den senaste tidens våldsdåd och mord i slumområdet Mathare, vilket väcker minnen från krisen 2007-2008 när Mathare, Kibera och många andra områden förvandlades till slagfält.

  • Vid varje val skickar politiker sina underhuggare till slumområdena, eftersom medelklassen inte skulle gå med på att skrämma, hota, eller döda för motsvarande två dollar. De fattiga är mycket mer mottagliga för mutor, säger Peter Muga.

Ochiel instämmer:
- Politiker vet att medelklassen är mycket svårare att locka med löften, jämfört med dem som endast har råd med ett mål mat om dagen.

Medlemmarna av Tia Rwabe Zi är dock fast beslutna om att påverka utvecklingen i samband med valet i år. Gruppen har regelbundna möten och tar kraftigt avstånd från våld och sysslolöshet.
- Vi uppmuntrar varandra att ta ströjobb och sprider även information om var det finns lediga jobb. Människor behöver ha något att göra för att hålla sig borta från trubbel, säger Njoki.
Hon säger att det är tufft att begära att folk tackar nej till mutor när de kämpar med fattigdom och hunger - och att förändringen inte kan komma över en natt. Men rörelsens medlemmar är övertygande om att deras insatser är steg i rätt riktning.

IPS/Nairobi


IPS