Colombia: Paramilitärens intåg i politiken

reportage | 2008-10-04

Många inom paramilitären i Colombia har lagt ned vapnen men paramilitären har skaffat sig ett omfattande inflytande inom politiken. Riksåklagaren utreder nu kopplingarna mellan regeringen och paramilitären. Författarna bakom rapporten ”Parapolítica” besöker nu Sverige.

Sida anordnade 1 oktober en pressträff med de fyra huvudförfattarna till rapporten ”Parapolítica” som handlar om paramilitärens effekter i Colombia. Det är en ickestatlig colombiansk organisation, Corporación Arco Iris Nuevo, som står bakom rapporten.

Rapporten "Parapolítica".

Innan pressträffen bjuds det på aptitretande smörgåsar med lättöl att dricka till och inledningsvis är det en hjärtlig stämning mellan rapportförfattare och åhörare men allt eftersom minuterna går sänker sig allvaret över rummet och författarna målar upp en dyster bild över den politiska situationen i Colombia. Att Sida stöttar demobiliseringen i Colombia och rapportarbetet är anledningen till att Sverige fått besök av de fyra vars rapport väckt oro hos politiker i hemlandet över att deras tid vid makten är hotad.

Vänsterinriktade gerillagrupper har i över 40 år stridit mot regeringsarmén. Colombianska gerillagruppers intressen må till en början ha varit omgivna av revolutionens romantiserade ljus men längs vägen har mål och ideal förvrängts av möjligheten att tjäna pengar på kokain och kidnappningar. Sedan 1990-talet har uppmärksamheten huvudsakligen riktats mot FARC-gerillan och den paramilitära högergruppen AUC. FARC:s ursprungliga mål var att avsätta regeringen och ersätta den med en marxistisk regim men experter anser att gerillan idag är mest intresserade av att tjäna pengar på knarkhandel, kidnappningar och utpressning. AUC såg dagens ljus 1997 och bildades av knarkhandlare och landägare som var trötta på FARC-gerillans agerande. Trots AUC:s något mindre smickrande kopplingar till den kriminella världen och brutala agerande fanns goda kontakter med armén och regeringen.

Colombianska skolbarn ser på medan paramilitärer passerar förbi. Foto: AI

I forskningen som ledde fram till rapporten har de utgått från expansionen av paramilitären och hur de regioner som står under paramilitärens kontroll påverkas av detta.
- Paramilitären expanderade i norra och östra Colombia men startade från den centrala delen av landet. I rapporten gjorde vi en dokumentation för varje region och vi kom fram till att det politiska styret förändrades i de regioner som paramilitären tog kontroll över, säger León Valencia.

León Valencia betonar att dessa två, expansion och politiska förändringar, är sammankopplade till varandra. Det är expansionen som orsakar den politiska förändringen. Paramilitärer breder ut sig över Colombia och tar över politiska poster.

León Valencia, före detta ledare i vänstergerillagruppen ELN, numera politisk analytiker och skribent.

President Álvaro Uribe erbjöd 2003 låga fängelsestraff för de inom väpnade grupper som lade ned sina vapen. Paramilitären inledde då en demobilisering som idag officiellt har omfattat 31 000 personer inom AUC. Innan demobiliseringen inleddes hade AUC terroriststämplats av bland annat USA. AUC ansågs vara kokainsmugglare men genom att få in en fot i politiken har paramilitärer legitimerats.
- Det har funnits förslag på en ändrad konstitution för att öppna upp tvåpartisystemet men de vid makten är inte intresserade av att få ökad konkurrens. Paramilitärer på politiska poster är ett sätt att se till att konstitutionen förblir oförändrad, enligt León Valencia.

Riksåklagare i Colombia har kommit fram till att en massaker av colombianer har skett under inbördeskriget. I vittnesmål från paramilitärer framträder hisnande siffror på hur många som dödats, ett stort antal massgravar har hittats och omkring 2,8 miljoner människor har tvingats flytta från sina hem. En paramilitär har berättat att hans grupp dödat 1 500. Detta är ingenting som skapar rubriker i media i Colombia, utan sopas under mattan.
- 2 600 personer försvann under Chiles diktatur och Colombia som ska anses vara en demokrati har fler försvunna och mördade än en diktatur, berättar León Valencia när han jämför massakern av colombianer med Augusto Pinochets diktatur i Chile.

I denna colombianska kåkstad bor en stor del av internflyktingarna. Mer än två miljoner har tvingats från sina hem. Tiotusentals människor har flytt utomlands.
Foto: AI

Trots hot fortsätter de colombianska författarna att berätta om baksidan av demobiliseringen. Claudia López, Laura Bonilla och León Valencia har alla hotats för att ha skrivit rapporten medan den fjärde författaren, Mauricio Romero, har förskonats. Claudia López tror att det beror på att Mauricio Romero håller en lägre profil och har en mer akademisk framtoning än de andra. Laura Bonilla lever i exil i Spanien på grund av hoten mot henne. Regeringen har bistått med skottsäkra bilar och livvakt men de hade hellre fått respekt från regeringen för deras arbete med rapporten.

Att rapporten namnger personer inblandade i paramilitärens väg till politisk makt skapar en obekväm situation för regeringen. Därför har regeringen skrivit en egen rapport som svar.
- Jag har inte läst den själv men det är mest en attack mot rapportförfattarna. Det är nio stycken som skrivit den och hälften sitter i regeringen, berättar Claudia López.

Claudia López, forskare, politisk analytiker och kolumnist.

Det är inte bara rapportförfattarna som hotas för sitt arbete med att avslöja kopplingarna mellan regeringen och paramilitären. Riksåklagaren och medlemmar i Högsta domstolen pressas från politiskt håll. Det skapas rykten om dem för att förstöra deras yrkesmässiga trovärdighet, bland annat sprids det rykten till media att de har kopplingar till knarkkarteller.
- Det pågår en politisk kamp mellan de som gillar presidenten och de som inte gillar honom, anser León Valencia. Det har gått så långt att nio medlemmar i högsta domstolen har övervägt att avsäga sig fall gällande paramilitärer och politikers förhållande.

Rapporten är inte menad att leda till åtal utan ett försök att beskriva det sammanhang demobiliseringen sker i. Men riksåklagaren i Colombia använder sig av rapporten för att styrka de kopplingar som finns mellan regeringen och paramilitären.
- Det är inte roligt att hitta att det finns så mycket kriminalitet men det är en positiv process och riksåklagaren behöver stöttas, säger Claudia López.

En av åhörarna frågar de om vad det tror kommer hända i framtiden i Colombia.
- Frågan är om regimen kommer lägga mer energi på att bryta banden mellan regeringen och paramilitären? Plan Colombia har byggt upp en av Latinamerikas starkaste arméer och lyckats marginalisera FARC. Det finns inget behov av några paramilitära styrkor. Militären måste även respektera mänskliga rättigheter, anser Mauricio Romero.
Plan Colombia är ett biståndsprojekt USA har i Colombia som är ämnat att bekämpa kokainhandeln och terroriststämplade gerillagrupper militärt. Plan Colombia inleddes efter terrorrattacken mot USA 11 september 2001.

  • Innan räknades positiva resultat inom armén ut efter antal döda kroppar men prioriteringen har ändrats och antal döda ligger numera på tredje plats bakom demobilisering och infångandet av gerillamedlemmar **och detta får anses som en positiv förändring inom militären, berättar Mauricio López.

Mauricio Romero, forskare och internationell expert på paramilitär organisering, Laura Bonilla, politisk analytiker med ekonomisk inriktning och skribent och León Valencia.

Förändringens vindar blåser redan över de politiska makthavarna. 70 stycken parlamentariker är under utredning, 35 har häktats, sex har dömts och fyra av dem har erkänt att de har kopplingar till paramilitären.

  • Jag vill inte se dem fängslas men jag vill inte heller se dem sitta kvar vid makten. Det är bättre om det skapas en social medvetenhet om att politik- och rättsystemet måste förändras. Trots att rättsystemet har sina brister behövs vårt stöd. Jag vill inte se att mina landsmän ställs inför rätta i ICC (Internationella brottmålsdomstolen i Haag) utan det är bättre att de döms och hålls ansvariga i Colombia, säger Claudia López.

Text och bild: Evelina Franzén

Läs mer:

"Hotad fackföreningsledare på European Social Forum" (Amnesty Press 23 september 2008)

reportage | 2008-10-04